11 Fjärde avdelningen: Den nationella nivån

11.1 Vem företräder trossamfundet Svenska kyrkan?

Av 10 kap. 4 § i kyrkoordningsförslaget framgår att Kyrkostyrelsen företräder trossamfundet Svenska kyrkan. I kyrkoordningskommentarerna i Centralstyrelsens skrivelse sägs att Kyrkostyrelsen som Kyrkomötets beredande och verkställande organ också företräder Svenska kyrkan som rättssubjekt.

Andra kyrkolagsutskottet måste framhålla att var och en som tillhör Svenska kyrkan har en kallelse att innehållsligt sett företräda sin kyrka. På ett sätt företräds trossamfundet Svenska kyrkan primärt av församlingen som är kyrkan på sin ort. Motsvarande gäller för varje organisatorisk del av Svenska kyrkan.

Trossamfundet Svenska kyrkan är också ett eget rättssubjekt på nationell nivå där Kyrkomötet är det högsta beslutande organet. Kyrkomötet kan - genom någon bestämmelse i kyrkoordningen eller på annat sätt - peka ut skilda organ som på olika sätt innehållsligt företräder trossamfundet Svenska kyrkan. Utskottet kan nämna Biskopsmötet och nämnderna för samordning, planering och utveckling.

I rättsligt avseende är det enligt andra kyrkolagsutskottets mening Kyrkostyrelsens självklara uppgift att företräda trossamfundet Svenska kyrkan. Lika självklart anser utskottet det vara att Kyrkomötet genom sitt presidium företräder Svenska kyrkan i olika representativa sammanhang.

11.2 Nämndorganisationen

I motion 1999:14 föreslås att den nuvarande Utbildningsnämnden övergångsvis bör finnas kvar under innevarande mandatperiod. I motion 1999:21 föreslås att Svenska kyrkans utbildningsnämnd skall finnas kvar. I motion 1999:36 föreslås att kyrkoordningen inte i detalj skall ange vilka nämnder som skall finnas. I stället förespråkas att Kyrkomötet genom särskilda beslut inrättar nämnder och att nämndernas ansvarsområden regleras genom reglementen.

Organisationsutskottet biträder i sitt yttrande (KO1999:01y) förslaget i motion 1999:36 att närmare reglering av antalet nämnder och deras uppgifter skall ske genom särskilda beslut. När det gäller motionerna 1999:14 och 1999:21 om en särskild utbildningsnämnd framhåller utskottet vikten av att den nya nämnden, Nämnden för kyrkolivets utveckling, tar tillvara de erfarenheter och den kompetens som byggts upp genom den nuvarande Utbildningsnämnden.

Andra kyrkolagsutskottet finner att motion 1999:36 väcker frågan om kyrkoordningens ställning och funktion i kyrkan. Utskottet vill framhålla att avsikten är att de allra flesta bestämmelser som gäller för Svenska kyrkan skall tas som beslut om ändringar i eller tillägg till kyrkoordningen. Det är inte ändamålsenligt att det vid sidan av kyrkoordningen finns en rad bestämmelser som Kyrkomötet tagit och som har i princip samma formella ställning som kyrkoordningen. Det kan naturligtvis ifrågasättas om bestämmelser som bara rör den nationella nivåns interna organisation skall tas in i kyrkoordningen. Utskottet anser att bl.a. pedagogiska skäl talar för en sådan ordning. Utskottet avstyrker därför motion 1999:36.

Motionerna 1999:14 och 21 berör båda Utbildningsnämnden. Andra kyrkolagsutskottet finner i likhet med organisationsutskottet att de farhågor som uttalas i motionerna är överdrivna. Utskottet förutsätter att de erfarenheter och den kompetens som byggt upp genom den nuvarande Utbildningsnämnden tas tillvara. Utskottet avstyrker motionerna 1999:14 och 21.

11.3 Nämnd för överprövning

Centralstyrelsen föreslår i skrivelsen att det skall finnas en Svenska kyrkans valprövningsnämnd som ett särskilt organ för att pröva överklaganden av val och att ett annat organ - Svenska kyrkans överklagandenämnd - skall vara inrättat för att ytterst överpröva beslut inom Svenska kyrkan.

I motion 1999:33 föreslås att det skall finnas en gemensam nämnd för valprövning och överklagande på den nationella nivån. Motionärerna föreslår att dessa uppgifter skall utföras av Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Organisationsutskottet biträder motionärernas uppfattning att valprövningsfrågor med fördel kan hanteras i Svenska kyrkans överklagandenämnd vilket innebär en uppenbar förenkling och effektivisering i den nya organisationen. Organisationsutskottet konstaterar att Valprövningsnämnden kommer att överpröva beslut utifrån formella utgångspunkter och inte utifrån en lämplighetsprövning.

Andra kyrkolagsutskottet finner i likhet med Centralstyrelsen att valfrågorna är av så speciell karaktär att den kompetens som Överklagandenämnden föreslås få inte kan anses tillfredsställande för att täcka även detta område. När det gäller ställningstaganden i högsta instans i valfrågor är det av största vikt med en förankring hos de olika nomineringsgrupper som deltar i de kyrkliga valen. Utskottet avstyrker därför motion 1999:33 i den del motionen avser den här berörda frågan.

11.4 Kyrkomötets storlek

Centralstyrelsen föreslår att Kyrkomötet skall bestå av 201 valda ledamöter.

Motionerna 1999:73, 1999:95, 1999:96, 1999:109, 1999:138, 1999:160., 1999:195 och 1999:202 behandlar Kyrkomötets sammansättning. Motion 1999:160 föreslår att Kyrkomötet skall bestå av 151 ledamöter inklusive biskoparna. Motionen behandlar även andra frågor. De övriga motionerna förordar nuvarande ordning med 251 valda ledamöter.

Organisationsutskottet ansluter sig till de motioner som vill behålla den nuvarande ordningen med 251 ledamöter. Organisationsutskottet anser att en reducering med 50 ledamöter skulle minska Kyrkomötets representativitet. Man befarar, att reduceringen främst drabbar glesbygden och olika fromhetsriktningar. De små nomineringsgrupperna skulle också få svårare att hävda sig efter en reducering. De brister som kan finnas i arbetsformerna kan åtgärdas på annat sätt.

Andra kyrkolagsutskottet delar Organisationsutskottets uppfattning. Utskottet tillstyrker därför motionerna 1999:73, 95, 96, 109, 138, 195 och 202 samt föreslår att första att-satsen i motion 1999:160 avslås.

11.5 Antalet ersättare i Kyrkomötet

I motion 1999:84 föreslås att bestämmelsen i 11 kap. 5 § om ersättare i Kyrkomötet formuleras om eftersom den nuvarande lydelsen är felaktig.

Organisationsutskottet delar motionärernas uppfattning om paragrafens formulering och föreslår att andra kyrkolagsutskottet omformulerar den aktuella paragrafen i enlighet med intentionen i motionen.

Andra kyrkolagsutskottet inser att den föreslagna formuleringen lätt kan missförstås i vart fall av den som inte har mycket ingående kännedom om vad som gäller vid proportionella val. Formuleringen är emellertid hämtad direkt från 18 kap. 53 § vallagen. Utskottet menar att det för tillämpningen är av stort värde att i kyrkoordningen använda etablerade formuleringar. En ändring skulle kunna tolkas så att också en innehållsmässig ändring är avsedd. Utskottet avstyrker därför motion 1999:84.

11.6 Biskoparnas ställning i Kyrkomötet

Centralstyrelsen föreslår att biskoparna skall närvara vid Kyrkomötets sammanträden och där få delta i överläggningarna samt framställa förslag.

Läronämnden säger i sitt yttrande Ln 1999:3:

I Läronämndens beredning av ärenden till Kyrkomötet fullgör biskopen sina uppgifter på det nationella planet att i enlighet med 8 kap. 1 § ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas i enlighet med kyrkans bekännelse. Det är därutöver följdriktigt i en kyrka med episkopal ordning att biskoparna är med och tar ansvar för alla de frågor som Kyrkomötet behandlar. Att biskoparna inte har skyldighet att ta ställning i alla de frågor som behandlas i Kyrkomötet utgör en särskild problematik.

Motionerna 1999:12, 1999:25, 1999:88, 1999:146, 1999:160 och 1999:197 behandlar biskoparnas ställning i Kyrkomötet. Frånsett motion 1999:12 som stöder styrelsens förslag, hemställer motionärerna att biskoparna skall ha rösträtt vid Kyrkomötet. I motion 1999:160 föreslås dessutom att 39 präster, tre för varje stift, valda i särskild ordning skall ingå i Kyrkomötet samt att ärkebiskopen skall vara självskriven ordförande för Kyrkomötet.

Organisationsutskottet anser att biskoparna har ett särskilt ansvar och en unik ställning inom Svenska kyrkan med dess episkopala struktur. Organisationsutskottet anser dock, i likhet med Centralstyrelsen, att biskoparna av demokratiska skäl inte skall ha rösträtt i Kyrkomötet. Genom sitt uppdrag i Läronämnden och sin medverkan i Kyrkomötet har de möjlighet att fullfölja sitt uppdrag. Läronämnden har en exklusiv funktion inom Svenska kyrkan, och dess ställning stärks enligt kyrkoordningsförslaget. Biskopsmötets ställning regleras för första gången i kyrkoordningsförslaget. Ytterligare förstärkning av biskoparnas ställning genom rösträtt i Kyrkomötet skulle rubba balansen mellan de folkvalda och biskoparna. Organisationsutskottets ställningstagande innebär att det saknas anledning att ta ställning till förslaget om ärkebiskopens ordförandeskap i Kyrkomötet.

Andra kyrkolagsutskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i Organisationsutskottets betänkande. Biskoparna bör alltså inte ges rösträtt i Kyrkomötet. Som organisationsutskottet framhållit kan då förslaget i motion 1999:160 om ordförande i Kyrkomötet inte bifallas. Detta innebär att utskottet tillstyrker Centralstyrelsens förslag liksom motion 1999:12. Utskottet avstyrker däremot motionerna 1999:25, 88, 146, 160 andra att-satsen, och 1999:197.

11.7 Kyrkomötets sammanträdestider

Centralstyrelsen föreslår att Kyrkomötet skall sammanträda i september och oktober månader vid två tillfällen varje år och sammanlagt högst tio dagar. I 13 p. Övergångsbestämmelserna föreslås att sammanträdena under åren 2000 och 2001 i stället skall äga rum i maj och september.

Motionerna 1999:85 och 1999:187 föreslår i stället att kyrkomötet skall sammanträda i maj och i september. I motion 1999:85 föreslås också att den högsta tillåtna sammanlagda tiden för ett års sammanträden bör vara 14 dagar. I motionen 1999:137 föreslås att 13 p. övergångsbestämmelsen skall strykas.

Organisationsutskottet anser att Kyrkomötets två årliga sammanträden skall vara förlagda i maj och september. Man har förståelse för styrelsens argument angående svårigheterna att få fram verksamhetsberättelse och årsredovisning i tid för ett sammanträde i maj. Det är dock inte tillfredsställande att påbörja Kyrkomötets beredning av bokslut och verksamhetsberättelse så sent som nio månader efter verksamhetsårets slut. Centralstyrelsens förslag om att det andra sammanträdet skall ligga i oktober är inte heller helt tillfredsställande. Kyrkomötet måste underlätta den lokala och regionala nivåns budgetprocess som i mycket är relaterad till Kyrkofondens budget. Organisationsutskottet anser i likhet med motion 1999:85 att den högsta tillåtna sammanträdestiden för ett års sammanträden bör vara 14 dagar. Planeringsförutsättningarna bör emellertid ske med utgångspunkten tio dagars sammanträde.

Frågan om Kyrkomötets sammanträdestider har berörts vid utfrågningen med Kyrkomötets ordförande.

Andra kyrkolagsutskottet har förståelse för organisationsutskottets uppfattning. Den föreslagna övergångsbestämmelsen ger nu en möjlighet att under två år pröva alternativet med sammanträden i maj och september. Utskottet förutsätter att det görs en utvärdering av denna ordning. Visar det sig att de av Centralstyrelsen uttalade farhågorna är överdrivna föreligger inga svårigheter att då besluta om en ändring av den föreslagna huvudbestämmelsen i kyrkoordningen. När det gäller förslaget att i kyrkoordningen utöka det högsta tillåtna antalet årliga sammanträdesdagar anser utskottet det angeläget att som huvudregel inte ta till i överkant. Kyrkomötet förfogar själv över kyrkoordningen och har därmed möjlighet att besluta om längre tid om detta skulle vara oundgängligen nödvändigt. Utskottet avstyrker därför motionerna 1999:85, 137 och 187.

11.8 Beredning av Kyrkomötets ärenden

Centralstyrelsen föreslår att Kyrkostyrelsen skall ges en möjlighet att yttra sig i ett ärende som väckts genom en motion innan ett utskott bereder ärendet.

I motion 1999:114 hävdas att den föreslagna ordningen minskar ledamöternas möjligheter till reellt inflytande över Svenska kyrkan. Enligt motionärerna tydliggör och betonar den nuvarande ordningen kyrkomötesledamöternas självständighet gentemot Kyrkostyrelsen.

Organisationsutskottet delar motionärernas farhågor för att ledamöternas självständighet begränsas av förslaget och ansluter sig till motionens hemställan. Beredningen av ärenden som väckts genom en motion skall enbart ske i utskotten.

Andra kyrkolagsutskottet biträder organisationsutskottets uppfattning och tillstyrker motion 1999:114.

11.9 Särskilt beslutsförfarande

Centralstyrelsen föreslår i skrivelsen att Läronämnden på nytt skall yttra sig över ett ärende i de fall Kyrkomötet beslutar att bifalla ett förslag som avstyrkts av nämnden. Ett sådant ärende skall sedan på nytt beredas i utskottet innan Kyrkomötet fattar ett slutligt beslut. Om beslutet alltjämt skulle strida mot Läronämndens uppfattning måste beslutet bifallas av två tredjedelar av de röstande för att det skall genomföras. För att ändra i kyrkoordningens bestämmelser om handläggningen av lärofrågor och kyrkoordningsfrågor, om kyrkotillhörigheten samt om handlingsoffentligheten och undantagen därifrån skall Kyrkomötet fatta två likalydande beslut vid oktobersammanträdena under två på varandra följande år.

Motionerna 1999:121, 1999:160, 1999:165 och 1999:212 behandlar detta avsnitt. Motionärerna anser att förslaget medger att det alltför lättvindigt kan fattas beslut om ändringar i de aktuella frågorna. Motionärerna föreslår olika förändringar som syftar till att ytterligare försvåra beslut om ändring av kyrkoordningen i dessa avseende.

Organisationsutskottet stöder Centralstyrelsens förslag.

Andra kyrkolagsutskottet finner bestämmelserna lämpligt avvägda och avstyrker bifall till motionerna 1999:121, 160 tredje att-satsen, 1999:165 och 212.

11.10 Ordförande i Kyrkostyrelsen

I motion 1999:30 föreslås att ärkebiskopen inte skall vara självskriven ordförande i Kyrkostyrelsen.

Läronämnden framhåller i sitt yttrande att Svenska kyrkan är episkopal. Därmed har ärkebiskopen en viktig uppgift som Svenska kyrkan främste företrädare. Den förändring som föreslås i motionen innebär en klar förskjutning av Svenska kyrkans karaktär som episkopal kyrka.

Organisationsutskottet tillstyrker Centralstyrelsens förslag.

På skäl som anförts av Läronämnden avstyrker Andra kyrkolagsutskottet motion 1999:30 andra att-satsen.

11.11 Särskilt nomineringsförfarande till nämnderna för Internationell diakoni/Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission

Centralstyrelsen föreslår i 12 kap. 9 § att var och en av nämnderna skall bestå av nio ledamöter, som väljs av Kyrkomötet. I nämnden för Svenska kyrkans mission skall en av ledamöterna vara biskop. För ledamöterna väljs lika många ersättare.

I motion 1999:192 föreslås att Kyrkomötet skall välja ledamöter till Nämnden för Svenska kyrkans mission och Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen efter förslag från dessa organisationers representantskap.

Organisationsutskottet tillstyrker i sak Centralstyrelsens förslag och påpekar i sammanhanget vikten av att man i Kyrkomötets nomineringsprocesser uppmärksammar och tar till vara det frivilliga engagemang och de förslag och initiativ som kanaliseras genom de båda organisationernas representantskap.

Andra kyrkolagsutskottet biträder Centralstyrelsens förslag som innebär att de nu aktuella nämnderna tillsätts av Kyrkomötet utan att vara bundet av nomineringar från SKM:s eller Lutherhjälpens representantskap. Samtidigt är det viktigt att kraftigt understryka vad organisationsutskottet anfört. Motion 1999:192 avstyrks.

Andra kyrkolagsutskottet har uppmärksammat att den språkliga utformningen av 12 kap. 9 § gör att det inte är helt klart vilka nämnder som avses. Utskottet föreslår en utformning så att det blir helt klart att paragrafen bara avser de i 10 kap. 6 § omtalade nämnderna.

11.12 Begränsning av valbarheten som ledamot i Svenska kyrkans överklagandenämnd

I motion 1999:33 föreslås bl.a. ett nytt tredje stycke i 16 kap.2 §. Förslaget innebär att det inte skulle vara möjligt för någon annan ledamot i Överklagandenämnden än en biskop att samtidigt vara ledamot eller ersättare av bl.a. Kyrkomötet, Kyrkostyrelsen, Ansvarsnämnden, Kyrkofondens styrelse, ett domkapitel eller en stiftsstyrelse. Förslaget syftar till att öka Överklagandenämndens självständighet och att jävssituationer undviks.

Andra kyrkolagsutskottet vill framhålla att den föreslagna bestämmelsen om jäv i 58 kap. 13 § skall gälla vid handläggningen i överprövningsinstans, dvs. i domkapitlet och i Överklagandenämnden. Enligt utskottets mening innebär jävsreglerna en tillräcklig garanti för att Överklagandenämndens självständighet skall upprätthållas. Utskottet ser därför inte något behov av den i motionen föreslagna bestämmelsen. Motion 1999:33 avstyrks därför i den här aktuella delen.

11.13 Försäkran i Ansvarsnämnden och Överklagandenämnden

Under avsnittet om stiftet förordar Andra kyrkolagsutskottet att det för domkapitlets ledamöter införs en försäkran att utföra sitt uppdrag med trohet mot Svenska kyrkans lära och ordning samt att inte yppa något som förekommit vid överläggningarna. Utskottet framhöll att ett sådant ställningstagande förutsatte att motsvarande försäkran införs för de domstolsliknande nämnderna på den nationella nivån. Utskottet föreslår därför att en försäkran införs för ledamöterna i Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar och Svenska kyrkans överklagandenämnd. I det bilagda förslaget till kyrkoordningstext har detta arbetats in.