Kyrkomötet
|
I detta betänkande behandlas Ulla Erikssons motion KMot 1999:1, i vilken hemställs
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen utformar en grafisk profil för Svenska kyrkan samt implementerar den i alla Svenska kyrkans församlingar.
Motionen
Motionären pekar på det faktum att medvetna stora organisationer har insett hur viktigt det är med en enhetlig grafisk profil för att gentemot allmänheten synliggöra, ge en tydlig identifikation och skapa förtroende för organisationen. Mot den bakgrunden skulle en enhetlig grafisk profil - med enkla och tydliga riktlinjer till församlingarna om hur den skall användas - bidra till att öka allmänhetens medvetenhet om Svenska kyrkan. Den skulle också hjälpa människor att skilja församlingar i Svenska kyrkan från församlingar i andra kristna samfund.
Bakgrund
Vid förra årets ombudsmöte behandlades motionen Svenska kyrkans information inför år 2000, som delvis berörde samma ämne (OMot 1998:523 av Sven Håkansson). Motionen handlade om informations- och layoutfrågor i ett ganska brett prespektiv. Med hänvisning till ett påbörjat arbete inom Kyrkokansliet avslogs motionen. Det arbete som hänvisades till är nu publicerat i boken Sprid Budskapet, som innehåller tips för församlingens kommunikation.
Svenska kyrkans vapen
Svenska kyrkan har som sin logotyp traditionellt använt S:t Eriks vapen, den gula och röda skölden. Vapenskölden är framtagen på förslag av dåvarande statsheraldikern Jan von Konow år 1976 och började användas av dåvarande ärkebiskop Sundby. Svenska kyrkans vapen beskrivs "I ett fält av guld ett rött kors belagd med en krona av guld" och är alltså fastställt inte till sin form utan till sin beskrivning. En logotyp bestäms i bild och ett vapen kan glida över till att bli en logotyp genom att bestämma att "just denna konstnärs tolkning av vapnet är Svenska kyrkans logotyp". Detta hindrar dock inte andra konstnärer att göra tolkningar av vapnet.
Svenska kyrkans vapen är skyddat och rättigheterna innehas av Svenska kyrkans centralstyrelse. I princip skall tillstånd att använda vapnet inhämtas hos Centralstyrelsen i varje enskilt fall. Centralstyrelsen ser gärna att vapnet används av såväl den nationella nivån som av församlingar och stift. En bestämd förutsättning är givetvis att vapnet inte förändras till färg, form, innehåll eller proportioner. Det får heller inte föras in som en del av en annan logotyp. Detta har inte enbart med varumärkesskyddet att göra, utan också med den upphovsrätt som tillkommer konstnären som skapat vapnet och vars verk enligt lag inte får förvanskas. Däremot kan vapnet användas separat tillsammans med t.ex. församlingens namn. Vapnet kan också användas bredvid en annan logotyp, men skall då återges oförändrat som en självständig figur. Det är inte tillåtet med kombinationer där två symboler tillsammans skapar en ny.
Genom samordning av Svenska kyrkans presentation i telefonkatalogen har specifika riktlinjer tagits fram för detta; Svenska kyrkans vapen skall stå till höger och stiftets logotyp till vänster.
Under förutsättning att dessa riktlinjer följs är det inte nödvändigt att tillfråga Centralstyrelsen i varje enskilt fall. Färgen som ska användas är PMS186 röd samt PMS123 gul, och typsnittet för logotypen är CG Cloister. Enkla riktlinjer om användning finns på Kyrknätet på adressen: http://exhan1.svkyrkan.se/kk/kkvsmh/logotyper/logotyper.htm.
Utöver ovanstående ganska grundläggande riktlinjer om hur Svenska kyrkans vapen får användas, finns ingen grafisk profil för Svenska kyrkan. Resultatet blir, som motionären mycket riktigt påpekar, att varje församling har sin egen profil och sina egna logotyper, som inte nödvändigtvis behöver associera till Svenska kyrkan som samfund. Många församlingar använder heller inte namnet "Svenska kyrkan" i sin information utåt, utan enbart namnet på den egna församlingen. Detta kan inte sägas bidra till att skapa uppmärksamhet och förtroende för Svenska kyrkan som helhet.
Vapnets användning har långsamt spritts ut till Svenska kyrkans församlingar och stift, och idag används det tämligen ofta, antingen ensamt eller tillsammans med församlingen eller stiftets egen logotyp. Idag återfinns vapnet på en rad olika produkter: psalmböcker, flaggor, brevpapper, pennor, Svenska kyrkans hemsida... Den mest spridda funktionen har kanske vapnet hos bokförlaget Verbum som använder den på framsidan av psalmboken.
Hur stor genomslagskraft vapnet har gentemot det svenska folket är inte undersökt, dvs. igenkänningsgraden är okänd, men - som motionären påpekar - det är sannolikt få människor som känner till Svenska kyrkans logotyp trots att drygt 84 procent av Sveriges befolkning tillhör Svenska kyrkan.
Synpunkter från KOM 2000
Under KOM 2000 - två idédagar om Svenska kyrkans kommunikation hölls två seminarier under rubriken "Grafisk profil något för församlingen?". Både anställda och förtroendevalda deltog i seminarierna, och det rådde enighet om att det finns ett stort behov av en samlande symbol, gemensam för alla nivåer inom Svenska kyrkan. En gemensam grafisk profil skulle också ses som ett tecken på att Svenska kyrkan är en kyrka.
Uppfattningen var dock delad i frågan om vapnet som den rätta logotypen för Svenska kyrkan. Många framhöll att Svenska kyrkans vapen skulle spridas och bli en känd symbol för Svenska kyrkan, medan andra uttryckte rädsla för att vapnet leder till att Svenska kyrkan uppfattas som en myndighet. En majoritet ansåg att en samlande logotyp på något sätt måste ge plats för den lokala identiteten.
Sammanfattningsvis kan sägas att seminariedeltagarna starkt förespråkade att en grafisk profil för Svenska kyrkan arbetas fram och sprids till församlingarna.
Läronämndens yttrande Ln 1999:1 över motionen bifogas utskottets betänkande.
Utskottet
Utskottet delar motionärens uppfattning om behovet av en enhetlig grafisk profil och beklagar att den sedan länge aktualiserade frågan ännu inte har funnit sin lösning. Det är hög tid att Svenska kyrkan bestämmer sig för en gemensam logotyp med bestämda typsnitt, färger och layout. Utskottet, som anser att man inte skall arbeta fram en ny logotyp, menar att det är Svenska kyrkans nuvarande vapen, skölden, som skall användas och marknadsföras, så att åtminstone de kyrkotillhöriga blir medvetna om att bilden är Svenska kyrkans. Det torde underlätta att i kommunikationen knyta an till en befintlig bild, skölden, som enligt utskottets mening är både vacker, ren och modern. Utskottet framhåller också att "Svenska kyrkan" - i fastställt typsnitt, färg och layout - kan användas i anslutning till bilden. Vid framställning av ett färglagt vapen, skall korrekta de färgerna användas. Den tveksamhet som finns till vapnet, skölden med en krona, leder till att bilden på en del håll uppfattas som en myndighetsdevis. Kronan i skölden är Kristi krona.
Utskottet beklagar trögheten i den kyrkliga organisationen, som förhalar ett så angeläget arbete som att ta fram en enhetlig grafisk profil för Svenska kyrkan. Svenska kyrkan kommer till korta vid t.ex. en jämförelse med världsliga organisationer, som har insett vikten av att hos allmänheten skapa både uppmärksamhet och förtroende. De förändrade relationerna mellan kyrka och stat gör kommunikationen med de kyrkotillhöriga särskilt viktig. En positiv syn på Svenska kyrkans uppdrag och på hennes sätt att utföra detta stärker troligen viljan att tillhöra kyrkan.
Utskottet ser fram emot att ett för hela Svenska kyrkan sammanhållande och enhetligt grafiskt program presenteras och marknadsföres under hösten 1999 för att tydliggöra och förmedla Svenska kyrkans identitet och verksamhet för en bred allmänhet. Utskottet menar att ett grafiskt program borde kunna åstadkommas inom de befintliga ekonomiska ramarna, eftersom Svenska kyrkan redan har en inarbetad profil, S:t Eriks vapen, om än med en begränsad igenkänningsgrad.
Svenska kyrkans vapen används ganska brett inom Svenska kyrkan, och samtidigt har många församlingar helt egna logotyper. Det finns idag ingen annan grafisk profil framtagen för hela Svenska kyrkan än enkla riktlinjer om vapnets användande. Församlingarna varken uppmanas eller avråds att använda vapnet. Det finns inte heller några riktlinjer för församlingarna om de skall framhäva Svenska kyrkan, församlingsnamnet eller något annat i sin kommunikation. I en genomarbetad grafisk profil för en stor organisation ingår ofta bestämmelser kring hur och i vilka sammanhang logotypen får användas, hur trycksaker och hemsidor skall utformas samt vilket typsnitt som skall användas i brev, trycksaker m.m. Ofta sätts också mål om hur hög igenkänningsgrad logotypen skall ha bland en bred allmänhet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att att kyrkomötet med avslag på motionen ger Centralstyrelsen i uppdrag att påskynda framtagande av fullständigt grafiskt program (bild och text).
Sigtuna den 1 juni 1999
På kulturutskottets vägnar
Börje Finnstedt
Anita Hamlund
Närvarande: Börje Finnstedt, ordförande, Reidar Gustafsson, Ann-Charlotte Svensson, Bo Norrgård, Monica Köpsén, Anders Reinholdsson, Roland Johansson, Åke Bendix, Britt Beijer, Inga-Lis Moberg, Lisbeth Båfält, Birgitta Josefson Hultgren, Kjell Söderberg, Sigvard Härnring, Benny Jönsson.
Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggning.
