Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1999:2 Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under Kyrkomötet

Kyrkomötet 2KL 1999:2

Till andra kyrkolagsutskottet har för beredning hänvisats Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under Kyrkomötet (CsSkr 1999:4).

Till utskottet har vidare hänvisats följande motioner:

1999:224 av Carl Gustaf von Ehrenheim m.fl. vari hemställs

1. att kyrkomötet beslutar att 1 kap. 3 § Kyrkomötets arbetsordning skall ha följande lydelse: Kyrkomötets presidium beslutar efter samråd med Kyrkostyrelsen om plats, lokaler och personal för Kyrkomötets sammanträden.

2. att kyrkomötet beslutar att 5 kap. 6 § Kyrkomötets arbetsordning skall ha följande lydelse: Kyrkomötets skrivelser och andra expeditioner skrivs under av Kyrkomötets ordförande och kontrasigneras av sekreteraren.

1999:227 av Staffan Holmgren vari hemställs

att kyrkomötet beslutar att 4 kap. 1 § Kyrkomötets arbetsordning skall ha följande lydelse:

För beredning av Kyrkomötets ärenden finns följande fasta utskott:

1. Gudstjänstutskottet

2. Strukturutskottet

3. Församlingsutskottet

4. Organisationsutskottet

5. Finansutskottet

6. Utrikesutskottet

7. Planeringsutskottet

1999:228 av Sigvard Härnring vari hemställs

att kyrkomötet beslutar att förslaget till instruktion för Nämnden för kyrkolivets utveckling ändras så att formuleringen blir (CsSkr 1999:4 2.6 3 §):

Nämnden har härvid uppdraget

"att fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar, ...".

1999:229 av Ingrid Johansson Fjelkman vari hemställs

att kyrkomötet beslutar att 7 kap. 5 §, Arbetsordning för Kyrkomötet, utformas så att reseersättning till ledamot får utbetalas enligt vad i motionen sagts.

1999:230 av Börje Henriksson vari hemställs

att kyrkomötet beslutar att 4 kap. 1 § utökas med en åttonde punkt, förslagsvis lydande:

Utskott för media, forskning och kultur.

1999:231 av Göran Lundquist m.fl. vari hemställs

1. att kyrkomötet beslutar att ärenden i förslagets utskott nummer 4, (val- och indelningsutskottet), om kyrklig indelning, val, handlingar och register behandlas av utskott nummer 2, (organisationsutskottet),

2. att kyrkomötet beslutar att det fasta utskottet nummer 4 ges ny benämning; församlingsutskottet.

3. att kyrkomötet beslutar att församlingsutskottet bereder ärenden om församlingsutveckling, evangelisation, diakoni, kyrkans samhällsansvar, utbildning, forskning, kulturarbete, kyrklig information och Svenska kyrkans förhållande till massmedia.

1999:232 av Per Lindberg vari hemställs

1. att kyrkomötet beslutar att arbetsordningen för Kyrkomötet 4 kap. 5 § ges lydelsen:

Valberedningen väljs för Kyrkomötets valperiod. Valberedningen skall ha 15 ledamöter. Samtliga stift bör representeras i valberedningen.

2. att kyrkomötet beslutar att underrubriken Uppgifter stryks ur instruktionen för Kyrkostyrelsen.

1999:233 av Joakim Svensson vari hemställs

1. att kyrkomötet beslutar att 4 kap. 1 § i arbetsordningen får lydelsen:

För beredning av Kyrkomötets ärenden finns följande fasta utskott:

1. Gudstjänstutskottet

2. Organisationsutskottet

3. Tillsynsutskottet

4. Val- och indelningsutskottet

5. Kyrkolivsutskottet

6. Ekumenikutskottet

7. Ekonomiutskottet

2. att kyrkomötet beslutar att 4 kap. 8 § inleds: "Tillsynsutskottet bereder ..."

3. att kyrkomötet beslutar att 4 kap. 10 § får lydelsen:

Kyrkolivsutskottet bereder ärenden om församlingsutveckling, kyrklig utbildning och forskning, kyrklig information, samt övriga ärenden av sådan natur att de kan anses falla under Kyrkomötets kompetensområde, men enligt arbetsordningen ej kan beredas av annat utskott.

4. att kyrkomötet beslutar att 4 kap. 11 § inleds: "Ekumenikutskottet bereder ..."

5. att kyrkomötet beslutar att 4 kap. 12 § får lydelsen:

Ekonomiutskottet bereder ärenden om Svenska kyrkans ekonomi och egendom (kyrkoordningens 10 och 11 avdelningar), verksamhetsinriktning och budget för den nationella nivån, samt om Kyrkostyrelsens redovisning av föregående års verksamhet. Ekonomiutskottet yttrar sig över vissa förslag enligt 4 kap. 22 §.

6. att kyrkomötet beslutar att i 4 kap. tillfogas en ny paragraf benämnd 22 § med lydelsen:

Innan ett utskott avger ett betänkande i ett ärende av betydelse för verksamhetsinriktning och budget för den nationella nivån skall utskottet inhämta yttrande av ekonomiutskottet. Yttrandet skall fogas till utskottets betänkande som bilaga.

1999: 234 av Torgny Larsson vari hemställs

att kyrkomötet beslutar att Kyrkostyrelsens valda ledamöter och ersättare erhåller ett fast årligt basbelopp i enlighet med vad som ovan anförts

Skrivelsen

Med de nya kyrka-statrelationerna och den nya kyrkoordningen förändras Kyrkomötets arbete. Genom skrivelsen lägger Centralstyrelsen fram förslag till en ny arbetsordning för Kyrkomötet att gälla från och med den 1 januari 2000. Den föreslagna arbetsordningen är mindre omfattande än den hittills gällande arbetsordningen. Den innehåller även bestämmelser om arvoden för ledamöter i Kyrkomötet och i organ tillsatta av Kyrkomötet.

Även för organ som tillsätts av Kyrkomötet ändras förutsättningarna 1 januari 2000. Genom skrivelsen läggs fram förslag till nya instruktioner för

· Kyrkostyrelsen,

· Kyrkofondens styrelse,

· Nämnden för Svenska kyrkans mission,

· Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen,

· Nämnden för kyrkolivets utveckling och

· Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.

Yttranden

Med anledning av förslaget till Arbetsordning för Kyrkomötet m.m. har yttranden inhämtats från utbildningsutskottet (KU 1999:2y) bilaga 3, ekumenikutskottet (KEu 1999:4y) bilaga 4, kulturutskottet (KK 1999:7y) bilaga 5, organisationsutskottet (KO 1999:2y) bilaga 6, samt ekonomiutskottet (KEo 1999:2) bilaga 7. Yttrande har också inhämtats från ekonomiutskottet angående arvoden för Kyrkostyrelsen (KEo 1999:4y) bilaga 8.

Utskottet

Beslut om Kyrkomötets lokalisering, skrivelser och expeditioner

Andra kyrkolagsutskottet delar uppfattningen i motion 1999:224 av Carl-Gustaf von Ehrenheim m.fl. där det föreslås att Kyrkomötets presidium efter samråd med Kyrkostyrelsen skall besluta om lokaler och personal för Kyrkomötets sammanträden. Motionärerna anser det naturligt, att Kyrkomötets eget ledningsorgan beslutar om den yttre ramen för Kyrkomötets arbete. Utskottet vill dock till denna bestämmelse tillföra att presidiets beslut, förutom efter samråd med Kyrkostyrelsen, skall fattas efter samråd med företrädare för nomineringsgrupperna.

Vad gäller motionens förslag om att Kyrkomötets skrivelser och expeditioner skall undertecknas av Kyrkomötets ordförande med kontrasignering av sekreteraren tillstyrker utskottet motionärernas förslag till 5 kap. 6 § Kyrkomötets arbetsordning.

Utskott i Kyrkomötet m.m.

Motionerna

Motionerna 1999:227 av Staffan Holmgren, 1999:230 av Börje Henriksson, 1999:231 av Göran Lundquist och 1999:233 av Joakim Svensson behandlar utskottsindelningen, utskottens benämningar och uppgifter. Motion 1999:227 föreslår andra, enklare namn för utskotten. Motion 1999:230 föreslår ett åttonde utskott, Utskottet för media, forskning och kultur. Motion 1999:233 föreslår ändringar i ärendefördelningen samt ändrade utskottsbenämningar. Även här tas behovet av mer lätthanterliga namn upp. I motion 1999:233 föreslås även att principen om ekonomiutskottets yttrande över ärenden av betydelse för verksamhetsinriktning och budget för den nationella nivån återinförs [jfr. 5 kap. 5 § andra stycket kyrklig kungörelse (SKFS 1983:4) om arbetsordning för kyrkomötet].

Överväganden

Andra kyrkolagsutskottet föreslår åtta utskott med utgångspunkten att det grundläggande riktmärket skall vara en jämn ärendefördelning mellan utskotten för att garantera en rimlig arbetsbörda och en reell delaktighet för alla ledamöter. Utskottet har i möjligaste mån försökt åstadkomma enkla namn. Utskottet föreslår följande utskott:

1. Gudstjänstutskottet med uppgifter som överensstämmer med Centralstyrelsens förslag.

2. Organisationsutskottet med uppgifter enligt Centralstyrelsens förslag och med tillägg för frågor om församlingstillhörighet, indelning och val.

3. Tillsyns- och uppdragsutskottet med uppgifter enligt Centralstyrelsens förslag och med tillägg för frågor om handlingar och register.

4. Ekonomi- och egendomsutskottet med uppgifter enligt Centralstyrelsens förslag.

5. Ekumenikutskottet med uppgifter enligt Centralstyrelsens förslag till Ekumenik- och utrikesutskott.

6. Kyrkolivsutskottet för beredning av ärenden om kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkans kulturarbete, Svenska kyrkans forskning, kyrklig information samt Svenska kyrkans förhållande till media.

7. Budgetutskottet med uppgifter enligt Centralstyrelsens förslag till Utskottet för mål, verksamhet och budget med undantag av att frågor om verksamhetsinriktning också bereds inom Ekumenikutskottet och Kyrkolivsutskottet.

8. Kyrkorättsutskottet bereder ärenden om lagen om Svenska kyrkan (1999:1591), lagstiftningsfrågor om Svenska kyrkan som registrerat trossamfund, begravningsverksamheten och den kulturhistoriskt värdefulla egendomen samt Kyrkomötets arbetsordning och instruktioner för Kyrkostyrelsen, Kyrkofonden och nämnderna.

Utskottets förslag innebär att Centralstyrelsens förslag om ett Val- och indelningsutskott inte genomförs. I stället övertas detta utskotts uppgifter av Organisationsutskottet och Utskottet för tillsyn och uppdrag.

Vid sina överväganden har utskottet utkristalliserat tre typer av ärenden som kommer att ligga på framtida kyrkomötens bord:

A. Kyrkoordningen som ett gemensamt regelverk i Svenska kyrkan på församlings-, stifts- och nationell nivå,

B. Verksamheten på nationell nivå,

C. Aktuella frågor och förhållandet till andra kyrkor.

Kyrkomötets ansvar regleras i 10 kap. 2 § och 3 § Kyrkoordningen. En begränsning i Kyrkomötets kompetens ligger i 6 § andra stycket lag (1998:1591) om Svenska kyrkan vari uttalas att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i.

I motionerna 1999:230, 1999:231 berörs bl.a. eventuell utskottsbehandling av media, forskning och kultur och utskottet finner, i likhet med organisationsutskottet och kulturutskottet, att dessa frågor uttryckligen bör sorteras in under ett utskott. Andra kyrkolagsutskottet föreslår ett nytt utskott - Kyrkolivsutskottet. Kyrkolivsutskottet kommer främst att bereda frågor om kyrkolivets utveckling, inkluderat de övriga frågor som tas upp i motion 1999:231 tredje att-sats (evangelisation, diakoni och kyrkans samhällsansvar).

Frågor om kyrkliga utbildningar kommer enligt utskottets mening huvudsakligen att behandlas i Kyrkolivsutskottet.

Utskottet föreslår att ett särskilt Kyrkorättsutskott inrättas. Motivet till ett särskilt Kyrkorättsutskott är att garantera att Kyrkoordningen, som de facto kommer att sakbehandlas i minst fyra andra utskott, kan beredas som en helhet. För att åstadkomma denna samordning föreslås en obligatorisk remittering när ett utskott avger ett betänkande som innebär ändring i Kyrkoordningen (4 kap. 21 §). Genom denna särskilda remittering garanteras att nödvändiga följdändringar genomförs, att redaktionell och språklig utformning blir enhetlig samt att eventuella övergångsbestämmelser utformas på ett konsekvent sätt. Andra ärenden som i sin helhet bör beredas av Kyrkorättsutskottet är lagen om Svenska kyrkan (1999:1591) lagstiftningsfrågor om Svenska kyrkan som registrerat trossamfund, begravningsverksamheten och den kulturhistoriskt värdefulla egendomen. Vidare bör Kyrkomötets arbetsordning och instruktioner för Kyrkostyrelsen, Kyrkofonden och nämnderna beredas i Kyrkorättsutskottet.

Utskottet tillstyrker motion 1999:233 sjätte att-satsen, och föreslår avslag på motionerna 1999:227, 1999:230, 1999:232 första att-satsen, 1999:233 första, andra, tredje, fjärde och femte att-satsen.

Valberedningen

I motion 1999:232 av Per Lindberg föreslås att samtliga stift bör representeras i valberedningen.

Andra kyrkolagsutskottet vill inte tillstyrka förslaget att utöka 4 kap. 5 § med ett andra stycke där det uttalas att samtliga stift bör representeras i valberedningen. Utskottet anser, i likhet med motionären, att det är en viktig ambition att valberedningen erhåller representation från samtliga stift men att detta bör vara en fråga som lämpligen bevakas genom nomineringsgruppernas förslag till valberedning.

Arvoden

Med anledning av motion 1999:229 av Ingrid Johansson Fjelkman uttalar organisationsutskottet i sitt yttrande (bilaga 6):

Utskottet anser att de frågor och problem som uppstår i samband med ledamöternas resor bör lösas inom den praktiska hanteringen. Utskottet vill påminna om att ersättningsreglerna har kopplingar till skattelagstiftningen och inte kan ändras utan hänsyn till denna.

Andra kyrkolagsutskottet instämmer i organisationsutskottets yttrande.

Med anledning av motion 1999:234 av Torgny Larsson föreslår utskottet att ett femte stycke införs i 7 kap. 4 § med innebörden att förste och andre vice ordförande i kyrkostyrelsen vardera skall erhålla ett årligt fast arvode motsvarande två basbelopp. Det fasta arvodet motiveras bl.a. av den särskilda ansvars- och arbetsuppgiften som är förenat med ledamotskapet i Kyrkostyrelsens arbetsutskott.

I motionen föreslås vidare att de båda övriga valda ledamöterna i arbetsutskottet vardera bör ha ett basbelopp per år och att de valda ersättarna skulle kunna erhålla vardera ett halvt basbelopp. Eftersom Kyrkostyrelsens arbetsutskott inte är reglerat i kyrkoordningen, arbetsordningen eller instruktionen för Kyrkostyrelsen saknar utskottet möjlighet att i arbetsordningen för Kyrkomötet föreslå fasta arvoden för övriga valda ledamöter och ersättare. Utskottet föreslår därför att kyrkomötet i denna del beslutar om en särskild ersättningsstadga. Utskottet anser slutligen, i likhet med organisationsutskottet (bilaga 6), att Kyrkomötet inför varje ny mandatperiod bör tillsätta en grupp bestående av representanter för alla nomineringsgrupper, med uppdrag att se över uppdragens omfattning och ersättningarna för de förtroendevalda på den nationella nivån. Utskottet saknar i dagsläget överblick över uppdragens omfattning och annan nödvändig information och föreslår därför att Kyrkomötet redan detta år uppdrar till Kyrkomötets valberedning att se över och till Kyrkomötet år 2000 återkomma med förslag på arvodesnivåer för förtroendevalda på den nationella nivån.

Utskottet föreslår med anledning av motion 1999:234 att kyrkomötets ger Valberedningen ger tillkänna vad utskottet anfört i denna del.

Utskottet föreslår vidare att Kyrkomötet fastställer en särskild ersättningsstadga (bilaga 2).

Ersättarna i Kyrkomötet

Organisationsutskottet har i sitt yttrande föreslagit att första och andra ersättare i respektive valkrets/nomineringsgrupp skall erhålla handlingar enligt de regler som gäller för de som har rätt att delta i Kyrkomötets överläggningar. Organisationsutskottet noterar att de som är ersättare i Kyrkomötet med kort varsel kan kallas in till tjänstgöring.

Andra kyrkolagsutskottet konstaterar att organisationsutskottets förslag, i jämförelse med nuvarande förhållanden, skulle innebära en avsevärd ökning av antalet utskick med kyrkomötestryck. Utskottet vill i stället peka på de alternativa möjligheterna för ersättare att ta del av handlingarna. Kyrkokansliet förutsätts ha en generös inställning när någon ersättare begär att få material, kyrkomötestrycket finns också tillgängligt på Internet. Det är dessutom viktigt att ordinarie ledamöter så tidigt som möjligt anmäler förhinder att närvara vid Kyrkomötets sammanträden.

Organisationsutskottets yttrande föranleder i denna fråga ingen åtgärd.

Fastställande av utbildningsplaner

I motion 1999:228 föreslås att Nämnden för kyrkolivets utveckling erhåller uppdraget att fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar. I Centralstyrelsens förslag anges att nämnden skall föreslå utbildningsplaner. I sin motivering anför Centralstyrelsen att denna formulering är nödvändig som en konsekvens av kyrkoordningsförslaget. I kyrkoordningsförslaget sägs att domkapitlet i prästexamen får pröva den som har genomgått den utbildning och praktiska tjänstgöring som har fastställts av Kyrkostyrelsen (31 kap. 6 §). Motsvarande bestämmelser om utbildning och praktisk tjänstgöring för diakoner återfinns i 32 kap. 6 § Kyrkoordningen.

Andra kyrkolagsutskottet konstaterar att, enligt Centralstyrelsens förslag, Nämnden för kyrkolivets utveckling skall utarbeta förslag till utbildningsplaner för kyrkliga utbildningar.

Utskottet konstaterar att frågeställningar om Kyrkomötets, nämndernas och Kyrkostyrelsens inbördes relationer är mycket komplexa. Nämnderna är liksom Kyrkostyrelsen underställda Kyrkomötet. Mot bakgrund av de nya förhållandena i Kyrkoordningen anser utskottet att Centralstyrelsen bör ges i uppdrag att till Kyrkomötet år 2000 analysera och klargöra de inbördes relationerna mellan Kyrkomötet, Kyrkostyrelsen och nämnderna under Kyrkomötet samt föreslå de förändringar och åtgärder som är erforderliga. Centralstyrelsen skall fullgöra denna uppgift efter samråd med de berörda nämnderna. Vad utskottet i denna del anfört bör ges Centralstyrelsen till känna.

Utskottet föreslår vidare, mot bakgrund av vad ovan anförts, och utan slutligt ställningstagande i sak, att instruktionen för Nämnden för kyrkolivets utveckling bör erhålla den utformning som angivits i Centralstyrelsens förslag. Motion 1999:228 bör därför avlås.

Instruktion för Kyrkofondens styrelse

Ekonomiutskottet föreslår i sitt yttrande (bilaga 6) att 3 § andra stycket instruktionen för Kyrkofondens styrelse stryks.

Utskottet anser, i likhet med ekonomiutskottet, att det inte finns behov av en särskild quorumregel för handläggning av vissa ärenden. Om kyrkofondens styrelse finner att vissa ärenden bör hanteras i särskild ordning kan styrelsen själv besluta om detta genom arbetsordningen enligt 4 §.

Nomineringar till nämnden för SKM och nämnden för Lutherhjälpen

Andra kyrkolagsutskottet har med anledning av Ekumenikutskottets yttrande (bilaga 4) diskuterat utrikesstiftelsernas förhållande till Kyrkomötet i allmänhet. Organisationsutskottet har i sitt yttrande (KO 1999:1y) över förslaget till Kyrkoordning (2KL 1999:1, bilaga 16) uttalat:

Utskottet tillstyrker Centralstyrelsen förslag och vill i detta sammanhang uttrycka vikten av att man i Kyrkomötets nomineringsprocesser uppmärksammar och tar till vara det frivilliga engagemanget och de förslag och initiativ som kanaliseras genom de båda organisationernas representantskap.

Utskottet instämmer i organisationsutskottets uttalande och pekar även på värdet för nämnderna att det i dessa finns personer som är ledamöter i Kyrkomötet. Utskottet antecknar att det är Kyrkomötet som väljer ledamöter i nämnderna.

Redaktionella påpekanden

Utskottet föreslår med anledning av motion 1999:232 första att-satsen av Per Lindberg att underrubriken Uppgifter stryk i instruktionen för Kyrkostyrelsen.

Andra kyrkolagsutskottet konstaterar vidare att ordet nämndens i 11 § instruktion för Kyrkostyrelsen skall ersättas med ordet Kyrkostyrelsens.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet

1. beträffande Arbetsordning för Kyrkomötet

att Kyrkomötet med bifall till motion 1999:233 sjätte att-satsen och med anledning av Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:4) i denna del och motion 1999:224 samt med avslag på motionerna 1999:227, 1999:230, 1999:232 första att-satsen och 1999:233 i övriga delar antar Arbetsordning för Kyrkomötet i enlighet med den i bilaga 1, såsom utskottets förslag betecknade lydelsen,

2. beträffande Arbetsordning för Kyrkomötet

att Kyrkomötet med anledning av motion 1999:229 ger Centralstyrelsen tillkänna vad utskottet anfört i denna del,

3. beträffande arvoden

att Kyrkomötet beslutar om en särskild ersättningsstadga för valda ledamöter och ersättare i Kyrkostyrelsens arbetsutskott enligt bilaga 2,

4. beträffande arvoden

att Kyrkomötet med anledning av motion 1999:234 ger Kyrkomötets valberedning till känna vad utskottet anfört i denna del.

5. beträffande förslag till instruktion för Kyrkostyrelsen

att Kyrkomötet med anledning av Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:4) i denna del och med bifall till motion 1999:232 andra att-satsen fastställer instruktion för Kyrkostyrelsen i enlighet med Centralstyrelsen förslag med de ändringar som föranleds av att ordet Uppgifter som delrubrik före 2 § utgår och att ordet nämndens i 11 § byts mot ordet Kyrkostyrelsens,

6. beträffande instruktionen för Kyrkofondens styrelse

att Kyrkomötet med anledning av Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:4) i denna del fastställer Centralstyrelsens förslag med den ändring som föranleds av att 3 § andra stycket utgår,

7. beträffande instruktionen för Nämnden för Svenska kyrkans mission

att Kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:4) i denna del fastställer instruktion för Nämnden för Svenska kyrkans mission ,

8. beträffande instruktionen för Nämnden för Internationell diakoni/Lutherhjälpen

att Kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:4) i denna del fastställer instruktion för Nämnden för Internationell diakoni/Lutherhjälpen,

9. beträffande instruktion för Nämnden för kyrkolivets utveckling

att Kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:4) i denna del och med avslag på motion 1999:228 fastställer instruktion för Nämnden för kyrkolivets utveckling,

10. beträffande fastställande av utbildningsplaner

att Kyrkomötet ger Centralstyrelsen till känna vad utskottet anfört i denna del,

11. beträffande instruktionen för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet

att Kyrkomötet med bifall till Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:4) i denna del fastställer instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.

Sigtuna den 8 juni 1999

På andra kyrkolagsutskottets vägnar

Torgny Larsson

Per Westberg

Närvarande: Torgny Larsson, ordförande, Tor Frylmark, Catarina Agrell, Lars Johnsson, Hans-Olof Hansson, Hans-Olof Andrén, Urban Gibson, Elisabeth Engberg, Thomas Söderberg, Herbert Sjödin, Anna-Lena Forsdahl, Catharina Månsson, Robert Schött, Ingrid Johansson Fjelkman och Erna Arhag.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.

Utskottets förslag till Arbetsordning för Kyrkomötet

1 kap. Inledande bestämmelser

1 § I arbetsordningen avses med

Kyrkomötets presidium: Kyrkomötets ordförande och två vice ordförande,

sekreteraren: Kyrkomötets sekreterare,

2 § Kyrkomötet utser för varje valperiod en sekreterare.

Endast den som är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara sekreterare i Kyrkomötet.

Centralstyrelsens förslag	Utskottets förslag
3 § Kyrkostyrelsen svarar efter samråd med Kyrkomötets presidium för lokaler och personal vid Kyrkomötets sammanträden. Kyrkomötets presidium utser dock sekreterare i utskotten och valberedningen.	3 § Kyrkomötets presidium beslutar efter samråd med Kyrkostyrelsen och företrädare för nomineringsgrupperna om plats, lokaler och personal vid Kyrkomötets sammanträden. Kyrkomötets presidium utser sekreterare i utskotten och valberedningen.

4 § Kyrkomötet kan på förslag av ordföranden besluta att för särskilt fall avvika från bestämmelserna i arbetsordningen.

Ett förslag enligt första stycket prövas genom omröstning utan föregående beredning i utskott. För beslut fordras att minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av Kyrkomötets ledamöter ansluter sig till förslaget.

5 § En ledamot som är förhindrad att deltaga i ett kyrkomötessammanträde skall så tidigt som möjligt anmäla det till ordföranden eller den ordföranden bestämmer.

6 § Kyrkomötets ordförande skall

1. leda Kyrkomötets arbete och sammanträdena i plenum,

2. kalla ledamöter och övriga som har rätt att delta till Kyrkomötets sammanträden,

3. offentliggöra när och var Kyrkomötets sammanträden äger rum,

4. kalla ersättare när en ledamot är förhindrad att delta i ett kyrkomötessammanträde,

5. besluta när Kyrkomötets sammanträden i plenum skall äga rum,

6. upprätta en föredragningslista för varje sammanträde i plenum,

7. besluta om gudstjänster och andaktsstunder i samband med Kyrkomötets sammanträden, och

8. kalla företrädare för Kyrkomötets nomineringsgrupper till överläggningar om Kyrkomötets arbete.

2 kap. Sammanträden i plenum

1 § I plenisalen tar ledamöterna plats stiftsvis enligt den av ålder gällande ordningen.

Särskilda platser skall finnas för biskoparna samt för de ledamöter i Kyrkostyrelsen och de valda ledamöter i Läronämnden som inte är ledamöter av Kyrkomötet.

2 § Kyrkomötet samlas första sammanträdesdagen till sammanträde i plenum enligt vad som framgår av kallelsen till Kyrkomötets sammanträde.

3 § Kyrkomötets presidium kan inför överläggningen i ett visst ärende besluta att begränsa antalet anföranden som varje talare får hålla samt om tidsbegränsning av anförandena.

4 § Den som önskar ordet vid en överläggning skall om möjligt anmäla detta till sekreteraren dagen före överläggningen. Ordföranden bestämmer ordningen mellan förhandsanmälda talare.

5 § Oberoende av talarordningen får ordföranden lämna ordet till den som tidigare har yttrat sig i överläggningen för att bemöta närmast föregående talare (replik). Rätt till replik har också Kyrkostyrelsens ordförande vid behandlingen av en skrivelse från Kyrkostyrelsen.

Tiden för replik får inte överstiga två minuter. Varje talare får avge högst två repliker på varje huvudanförande.

Den som har förbrukat sin replikrätt kan efter sista anförandet i ett replikskifte få antecknat i protokollet att han eller hon inte har rätt till någon ytterligare replik.

6 § Oberoende av talarordningen får en ledamot eller annan som har rätt att yttra sig i överläggningen i en fråga instämma med närmast föregående talare utan att ange skälen.

3 kap. Ärendenas väckande

1 § Motioner väcks genom att lämnas till Kyrkostyrelsen senast två månader innan årets första kyrkomötessammanträde inleds.

Kyrkomötets presidium får besluta att motioner med anledning av en skrivelse från Kyrkostyrelsen får väckas senare.

Kyrkostyrelsen skall överlämna inkomna motioner till alla som har rätt att delta i Kyrkomötets sammanträden. Detsamma gäller Kyrkostyrelsens yttranden.

2 § En skrivelse från Kyrkostyrelsen skall senast två månader innan kyrkomötessammanträdet inleds sändas till alla som har rätt att delta i Kyrkomötets överläggningar. En skrivelse med redovisning av verksamheten på den nationella nivån eller med förslag till budget för den nationella nivån får dock sändas ut senast en månad innan kyrkomötessammanträdet inleds.

Innan Kyrkostyrelsen beslutar om ett förslag i en lärofråga skall Läronämnden avge ett preliminärt yttrande till styrelsen.

3 § Ett utskott får väcka förslag i ett ämne som enligt 4 kap. 6-12 §§ hör till utskottets beredningsområde. Gäller det ett förslag i en lärofråga skall Läronämnden yttra sig eller beredas tillfälle att yttra sig enligt bestämmelserna i 11 kap. 17 § kyrkordningen innan betänkandet lämnas till Kyrkomötet.

4 kap. Ärendenas beredning

Centralstyrelsens förslag	Utskottets förslag
1 § För beredning av Kyrkomötets ärenden finns följande fasta utskott. 1. Gudstjänstutskottet, 2. Organisationsutskottet, 3. Utskottet för uppdrag och tillsyn, 4. Val- och indelningsutskottet, 5. Ekonomi- och egendomsutskottet, 6. Ekumenik- och utrikesutskottet, och 7. Utskottet för mål, verksamhet och budget.	1 § För beredning av Kyrkomötets ärenden finns följande fasta utskott. 1. Gudstjänstutskottet, 2. Organisationsutskottet, 3. Tillsyns- och uppdragsutskott, 4. Ekonomi- och egendomsutskottet, 5. Ekumenikutskottet, 6. Kyrkolivsutskottet, 7. Budgetutskottet, och 8. Kyrkorättsutskottet.

2 § Utskotten väljs för Kyrkomötets valperiod. Varje utskott skall ha femton ledamöter och lika många ersättare.

Trots bestämmelserna i första stycket får en inkallad ersättare för en kyrkomötesledamot tjänstgöra som ersättare i det eller de utskott där kyrkomötesledamoten är ledamot eller ersättare.

3 § En eller flera biskopar får enligt Kyrkomötets beslut delta i ett utskotts överläggningar men inte i besluten.

4 § Valen av åtta ledamöter i Läronämnden gäller till dess Kyrkomötet vid det första sammanträdet under en valperiod har förrättat ett nytt val.

5 § Valberedningen väljs för Kyrkomötets valperiod. Valberedningen skall ha 15 ledamöter.

6 § Gudstjänstutskottet bereder ärenden om Svenska kyrkans böcker, gudstjänster, sakrament och övriga handlingar (kyrkoordningens 5 avdelning).

7 § Organisationsutskottet bereder ärenden om den kyrkliga organisationen avseende församlingarna, stiften och den nationella nivån (kyrkoordningens 2-4 avdelningar).	7 § Organisationsutskottet bereder ärenden om den kyrkliga organisationen avseende församlingarna, stiften och den nationella nivån, om församlingstillhörighet och indelning, och om val (kyrkoordningens 2, 3, 4, 8 och 9 avdelningar).
8 § Utskottet för uppdrag och tillsyn bereder ärenden om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, om kyrkotillhörighet, om kyrkliga uppdrag samt om tillsyn och överklagande (kyrkoordningens 1, 6, 7 och 13 avdelningar).	8 § Tillsyns- och uppdragsutskottet bereder ärenden om Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära, om kyrkotillhörighet, om kyrkliga uppdrag, om handlingar och register samt om tillsyn och överklagande (kyrkoordningens 1, 6, 7, 12 och 13 avdelningar).
Centralstyrelsens förslag	Utskottets förslag
9 § Val- och indelningsutskottet bereder ärenden om kyrklig indelning, val, handlingar och register (kyrkoordningens 8, 9 och 12 avdelningar).
10 § Ekonomi- och egendomsutskottet bereder ärenden om Svenska kyrkans ekonomi och egendom (kyrkoordningens 10 och 11 avdelningar).	9 § Ekonomi- och egendomsutskottet bereder ärenden om Svenska kyrkans ekonomi och egendom (kyrkoordningens 10 och 11 avdelningar).
11 § Ekumenik- och utrikesutskottet bereder ärenden om mellankyrkliga och ekumeniska frågor, om Svenska kyrkans arbete bland svenskar i andra länder samt om internationell mission och internationell diakoni.	10 § Ekumenikutskottet bereder ärenden om mellankyrkliga och ekumeniska frågor, om Svenska kyrkans arbete bland svenskar i andra länder samt om internationell mission och internationell diakoni. Utskottet bereder inom sitt område ärenden om verksamhetsinriktning.
12 § Utskottet för mål, verksamhet och budget bereder ärenden om verksamhetsinriktning och budget för den nationella nivån samt om Kyrkostyrelsens redovisning av föregående års verksamhet.	11 § Kyrkolivsutskottet bereder ärenden om kyrkolivets utveckling, Svenska kyrkans kulturarbete, Svenska kyrkans forskning, kyrklig information samt Svenska kyrkans förhållande till massmedia. Utskottet bereder inom sitt område ärenden om verksamhetsinriktning.
	12 § Budgetutskottet bereder ärenden om budget för den nationella nivån samt om Kyrkostyrelsens redovisning av föregående års verksamhet. Budgetutskottet yttrar sig över vissa förslag enligt 4 kap. 20 §.
	13 § Kyrkorättsutskottet bereder ärenden om lagen om Svenska kyrkan (1999:1591), lagstiftningsfrågor om Svenska kyrkan som registrerat trossamfund, begravningsverksamheten och den kulturhistoriskt värdefulla egendomen samt Kyrkomötets arbetsordning och instruktioner för Kyrkostyrelsen, Kyrkofonden och nämnderna. Kyrkorättsutskottet yttrar sig över vissa förslag enligt 4 kap. 21 §.

14 § Kyrkomötet kan för beredning av ett visst ärende eller vissa slag av ärenden tillsätta ett eller flera tillfälliga utskott.

15 § För varje utskott väljer Kyrkomötet en ordförande och en vice ordförande.

16 § Utskotten sammanträder första gången på kallelse av Kyrkomötets ordförande. Därefter sammanträder utskotten på kallelse av utskottsordförandena.

17 § Läronämnden sammanträder på kallelse av ordföranden eller om minst fyra ledamöter begär det.

18 § Kyrkomötet beslutar om ärendenas fördelning på utskotten.

19 § Ett utskott skall avge ett betänkande i ett ärende som har lämnats till utskottet för beredning. Betänkandet skall utmynna i ett förslag till Kyrkomötets beslut.

Centralstyrelsens förslag	Utskottets förslag
Till betänkandet skall fogas reservationer och särskilda yttranden av en ledamot samt särskilda meningar av en ersättare eller en biskop som har deltagit i utskottets överläggningar. Vidare skall yttranden av Kyrkostyrelsen och Läronämnden bifogas betänkandet.	Till betänkandet skall fogas reservationer och särskilda yttranden av en ledamot samt särskilda meningar av en ersättare eller en biskop som har deltagit i utskottets överläggningar. Vidare skall yttranden av Kyrkostyrelsen, Läronämnden och andra utskott bifogas betänkandet.
	20 § Innan ett utskott avger ett betänkande i ett ärende av betydelse för verksamhetsinriktning för den nationella nivån skall utskottet inhämta yttrande av Budgetutskottet.
	21 § Innan ett utskott avger ett betänkande i ett ärende som medför ändring i Kyrkoordningen skall utskottet inhämta yttrande av Kyrkorättsutskottet.

22 § Om ett utskott finner att ett ärende inte hinner beredas under det första kyrkomötessammanträdet under året skall utskottet så snart som möjligt anmäla detta till Kyrkomötets ordförande. En sådan anmälan skall innehålla förslag om ärendets beredning.

Kyrkomötets presidium skall lämna ett förslag till Kyrkomötets beslut om ärendets beredning.

23 § När ett utskott skall avgöra ett ärende tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§ kyrkoordningen.

24 § Kyrkostyrelsen skall sända de betänkanden som skall behandlas vid det andra kyrkomötessammanträdet under året till alla som har rätt att delta i Kyrkomötets överläggningar. Betänkandena skall vara utsända senast en vecka innan sammanträdet inleds.

5 kap. Ärendenas avgörande

1 § Om ordföranden finner att en viss fråga enligt kyrkoordningen inte skall behandlas av Kyrkomötet, skall ordföranden tillkännage det vid ett sammanträde i plenum med angivande av skälen för sitt ställningstagande. En sådan fråga kan därefter behandlas av Kyrkomötet, bara om Kyrkomötet på yrkande av någon ledamot förklarar att det inte godkänner ordförandens åsikt.

2 § Vill någon inför avgörandet av ett ärende framställa ett yrkande som inte redovisas i utskottets betänkande skall ledamoten snarast underrätta ordföranden om yrkandet. Yrkandet bör delas ut på bänkarna i plenisalen innan ärendet avgörs.

3 § När en omröstning skall äga rum upprättar ordföranden en omröstningsproposition som läses upp för godkännande. Sedan ledamöterna har intagit sina platser läses omröstningspropositionen upp ännu en gång.

Omröstning kan förrättas med uppresning. Om ordföranden efter en omröstning med uppresning är tveksam om omröstningens resultat eller en ledamot begär rösträkning, verkställs ny omröstning med namnupprop eller med omröstningsapparat.

4 § När ett ärende har avgjorts genom omröstning med namnupprop eller omröstningsapparat, skall i protokollet anges hur var och en röstat, om någon ledamot begär det. En sådan begäran skall göras senast när resultatet av omröstningen tillkännages.

5 § När ett val genomförs med slutna sedlar utser ordföranden två ledamöter att ta plats vid ordförandebordet för att tillsammans med sekreteraren föra anteckningar över valet.

Upprop verkställs i följande ordning: Vice ordförandena ropas upp först och därefter övriga ledamöter efter platsnummer. Ordföranden ropas upp sist. En ledamot som ropas upp skall gå fram till ordförandebordet och lämna sin valsedel till ordföranden.

När alla har avlämnat sina valsedlar öppnas och läses de av ordföranden. Om Kyrkomötet beslutar det kan sammanräkningen istället genomföras separat. Den leds då av ordföranden eller en vice ordförande med biträde av de båda i första stycket nämnda ledamöterna och sekreteraren. Sammanräkningen skall vara offentlig. Ordföranden meddelar resultatet av valet, så snart som detta har fastställts.

Centralstyrelsens förslag	Utskottets förslag
-	6 § Kyrkomötets skrivelser och andra expeditioner skrivs under av Kyrkomötets ordförande och kontrasigneras av sekreteraren.

6 kap. Frågedebatt

1 § Innan Kyrkomötet vid årets andra sammanträde beslutar i något ärende som har beretts av ett utskott skall det hållas en frågedebatt. I frågedebatten får frågor ställas till Kyrkostyrelsen och till ordföranden i Kyrkofondens styrelse eller i en nämnd som har tillsatts enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § kyrkoordningen.

En ordförande som fått en fråga får delta i frågedebatten även om han eller hon inte är ledamot av Kyrkomötet eller i Kyrkostyrelsen.

2 § En ledamot eller en biskop som vill ställa en fråga i frågedebatten skall senast en vecka innan årets andra sammanträde inleds sända frågan till Kyrkomötets ordförande.

3 § När en fråga besvaras får det första anförandet från varje talare räcka längst tre minuter. Repliker får räcka längst en minut.

7 kap. Arvoden

1 § Ledamöter av Kyrkomötet har rätt till ett arvode som motsvarar fem procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring per dag under den tid som ledamoten deltar i Kyrkomötets sammanträde.

För en ersättare som utövar uppdrag som kyrkomötesledamot gäller samma bestämmelser om arvode som för ledamöter. Detsamma gäller de ledamöter i Kyrkostyrelsen och de valda ledamöter i Läronämnden som inte är ledamöter av Kyrkomötet.

2 § Till Kyrkomötets ordförande utgår ett särskilt årligt arvode på 25 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring och till Kyrkomötets första och andra vice ordförande ett särskilt årligt arvode på 12,5 % av basbeloppet.

3 § Ledamöter i ett utskott och valda ledamöter i Läronämnden får ett särskilt arvode för sådana sammanträden som hålls mellan Kyrkomötets sammanträden. Arvodet betalas för varje sammanträdesdag med det belopp som avses i 1 §. Detsamma gäller en ersättare som tjänstgör i en ledamots ställe eller en ersättare som efter särskild kallelse deltar i ett sammanträde.

4 § Ledamöter i Kyrkostyrelsen har rätt till ett arvode som motsvarar två och en halv procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för varje sammanträdesdag. Vidare utgår för samma tid ersättning för förlorad arbetsförtjänst.

Bestämmelserna i första stycket gäller även Kyrkomötets presidium och ledamöter i Kyrkofondens styrelse, Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans överklagandenämnd samt andra nämnder som är utsedda av Kyrkomötet. Till ordförande och vice ordförande i sådana organ betalas dessutom det arvode som avses i 2 §.

Det som sägs i första och andra styckena om ledamöter gäller även ersättare som tjänstgör i en ledamots ställe eller en ersättare som efter särskild kallelse deltar i ett sammanträde.

Under den tid då Kyrkomötet är samlat betalas inte dessa arvoden till sådana ledamöter och ersättare som också är ledamöter av eller tjänstgör som ersättare för en ledamot av Kyrkomötet.

Centralstyrelsens förslag	Utskottets förslag
	Förste och andre vice ordförande i Kyrkostyrelsen har rätt till ett årsarvode som motsvarar 200 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

5 § De bestämmelser om reseförmåner som enligt kollektivavtalet gäller för anställda i kyrkokansliet skall också tillämpas vid resor med anledning av uppdrag som ledamot av

- Kyrkomötet, dess presidium, läronämnd eller utskott,

- Kyrkostyrelsen,

- Kyrkofondens styrelse,

- Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar

- Svenskakyrkans valprövningsnämnd

- Svenska kyrkans överklagandenämnd eller

- andra av Kyrkomötet utsedda nämnder.

Ledamoten anses ha sitt tjänsteställe i bostaden.

Bestämmelserna om reseförmåner för ledamöter skall även tillämpas för ersättare som tjänstgör i ledamöters ställe eller som efter särskild kallelse deltar i ett sammanträde.

Ersättningsstadga

För valda ledamöter och ersättare i Kyrkostyrelsens arbetsutskott utgår följande arvoden:

Årsarvode

För vice ordförande i Kyrkostyrelsen utgår fast arvode enligt 7 kap. 4 § Arbetsordning för Kyrkomötet.

Övriga valda ledamöter har rätt till ett fast arvode som motsvarar 100 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Ersättare har rätt till ett fast arvode som motsvarar 50 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Utbildningsutskottets yttrande

1999:2y

med anledning av Arbetsordning för Kyrkomötet och KMot 1999:228

Till Andra kyrkolagsutskottet

Utbildningsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över CsSkr 1999:4 Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under Kyrkomötet jämte en motion av Sigvard Härnring om uppdraget att fastställa utbildningsplaner.

Utskottets yttrande begränsas till förslaget om instruktion för Nämnden för kyrkolivets utveckling.

Med anledning av Andra kyrkolagsutskottets begäran om yttrande, anför utbildningsutskottet följande.

Utskottet tillstyrker förslaget till instruktion utom vad gäller 1:a att-satsen i 3 §. Vad gäller denna föreslår vi i likhet med reservanterna i centralstyrelsen Britas Lennart Eriksson och Margarethe Isberg, att Nämnden för kyrkolivets utveckling har uppdraget att fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar. Utskottet tillstyrker därmed Sigvard Härnrings motion om uppdraget att fastställa utbildningsplaner.

Sigtuna den 30 maj

På utbildningsutskottets vägnar

Vanja Björsson

Christer Swahn

Närvarande: Vanja Björsson, ordförande, Ingmar Ullén, Rune Entelius, Jill Kennedy Fransson, Kerstin Kedvall, Carina Etander Rimborg, Margareta Nybelius, Marianne Josephsson, Bengt Gustafsson, Göran Wahlström, Sonja Grunselius, Sven Janson, Gunvor Joelsson, Gunnar Strömbäck, Göran Östling.

Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggning.

Ekumenikutskottets yttrande

1999:4y

med anledning av Centralstyrelsens skrivelse till kyrkomötet 1999:4 Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under kyrkomötet

Utskottet har beretts möjlighet att yttra sig över aktuella delar av CsSkr 1999:4. För utskottets vidkommande innebär detta avsnitten 2.4 Förslag till instruktion för Nämnden för Svenska kyrkans mission; 2.5 Förslag till instruktion för Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen; 2.7 Förslag till instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet

Utskottet vill uttrycka sin uppskattning över den klargörande instruktionerna.

Utskottet anser som tidigare att nämnderna för Svenska kyrkans mission och Lutherhjälpen bör eftersträva ett samgående. Detta innebär emellertid inte att SKM:s särskilda bidrag beträffande teologisk reflektion och upparbetade kontakter med kyrkor i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern skulle försvinna. Den nya Nämnden för Svenska kyrkans internationella mission och diakoni skulle fortsätta att tillsammans med andra kyrkor i världen förkunna evangelium om Jesus Kristus i ord och handling.

2.4 Förslag till instruktion för Nämnden för Svenska kyrkans mission

1 § och 2 § Utskottet finner det olyckligt att begreppet "självständigt" förekommer tre gånger i de två första paragraferna. Även om "självständigt" syftar på Nämndens förhållande till kyrkostyrelsen och inte primärt på förhållandet till andra nämnder, framgår inte detta klart.

3 §, första att-satsen. Här förekommer uttrycket "särskilt ifråga om internationell mission". Utskottet menar att begreppet "mission" behöver utredas ytterligare, i synnerhet som mission enligt Kyrkoordningen också uppfattas som hörande till församlingens uppgift. Banden mellan församlingarna och SKM bör stärkas. SKM och församlingarna behöver finna former för ömsesidigt lärande, så att erfarenheter som vunnits i det ena sammanhanget får konsekvenser också i det andra. Vidare bör det betonas att det är församlingarna som ger Nämnden för SKM dess uppdrag.

12 § Utskottet anser att denna paragraf skall lyda:

"Representantskapet skall beredas tillfälle att yttra sig över nämndens verksamhetsberättelse. Yttrandet skall bifogas verksamhetsberättelsen när denna lämnas till Kyrkostyrelsen som för den vidare till Kyrkomötet."

2.5 Förslag till instruktion för Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen

1 § och 2 § Utskottet finner det olyckligt att begreppet "självständigt" förekommer tre gånger i de två första paragraferna. Även om "självständigt" syftar på Nämndens förhållande till kyrkostyrelsen och inte primärt på förhållandet till andra nämnder, framgår inte detta klart.

3 § Utskottet menar att det är väsentligt att förhållandet mellan internationell diakoni och diakoni i Sverige utreds, i synnerhet som diakoni hör till församlingens uppgift. Banden mellan församlingarna och Lutherhjälpen bör stärkas. Lutherhjälpen och församlingarna behöver finna former för ömsesidigt lärande, så att erfarenheter som vunnits i det ena sammanhanget får konsekvenser också i det andra.

12 § Utskottet ansåg att denna paragraf skall lyda:

"Representantskapet skall beredas tillfälle att yttra sig över nämndens verksamhetsberättelse. Yttrandet skall bifogas verksamhetsberättelsen när denna lämnas till Kyrkostyrelsen som för den vidare till Kyrkomötet."

2.7 Förslag till instruktion för Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet

3 § Utskottet ser med tillfredsställelse att det framgår att nämnden har uppdraget att ansvara för lokala ekumeniska kontakter på platser i utlandet där det finns ett betydande antal svenskar.

Utskottet är medvetet om att den s.k. SKUT-utredningen ännu inte är slutförd, men vill ändå framhålla att det borde gå att lösa principfrågan om SKUT:s inordning i ett stift utan att detaljregleringarna för utlandsförsamlingarna är avgjorda.

Sigtuna den 3 juni 1999

Christina Schnackenburg

Kajsa Ahlstrand

Närvarande: Christina Schnackenburg, ordförande, Kerstin Bergman, Bo E Nilsson, Maja Larsson, Bengt Nilsson, Britta Olinder, Jan-Anders Ekelund, Nils Möller, Kerstin Zetterberg, Sten Lundgren, Allis Olsson, Gunhild Bolander, Juhani Rantanen, Bengt Berg, Johan Lothigius.

Biskop Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation

En samverkan mellan Lutherhjälpen och SKM har sedan många år vuxit sig allt starkare medan ett av kyrkomötet beslutat samgående på många håll skulle kunna innebära ett väsentligt minskat engagemang.

Britta Olinder, Nils Möller

Kulturutskottets yttrande

1999:7y

Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under Kyrkomötet (CsSkr 1999:4)

Kulturutskottet avlämnar härmed ett spontant yttrande över förslaget till Arbetsordning för Kyrkomötet med tillhörande motioner, KMot 1999:227, KMot 1999:230, KMot 1999:231 och KMot 1999:233.

4 kap. Ärendenas beredning

Med de nya förhållanden som börjar gälla från den 1 januari 2000 föreslås en ny utskottsorganisation, som enligt kyrkoordningsförslaget skall formas utifrån uppgiften att besluta om bestämmelser i kyrkoordningen. Fem av utskotten föreslås bereda ärenden som avser olika delar av kyrkoordningen.

Enligt kyrkoordningen är den nationella nivåns uppdrag att stödja stiftens arbete med församlingslivets utveckling. Den verksamheten fastställs genom en mål- och rambudget, därför att frågorna om verksamhetens mål och inriktning måste korrespondera med de resurser som ställs till förfogande för olika delar av organisationen på nationell nivå. För detta ändamål föreslås ett utskott för "mål, verksamhet och budget" med uppgift att bereda Kyrkomötets beslut om verksamhetsinriktning och budget.

I KMot 1999:231 påpekas att i förslaget till en ny utskottsorganisation har nya utskott tillkommit, andra har omarbetats och vissa har tyvärr helt försvunnit. Utskottet konstaterar att det inte föreslås några direkta motsvarigheter till de utskott som hittills funnits inom ramen för Ombudsmötets arbete. I förslaget till arbetsordning motiveras det av att den nationella nivåns arbete på dessa områden bör hanteras inom ramen för den samlade mål- och rambudgeten.

Utskottet konstaterar att tre avdelningar/enheter på nationella nivån i Kyrkans hus, Uppsala, har ansvar för övergripande verksamhetsområden såsom forskning, information och kultur. Men dessa områden syns inte i förslaget till utskottsorganisation. Kyrkomötet borde ha ett fast utskott för dessa frågors beredning. Utskottet tvivlar på att tillfälliga utskott skall kunna behandla frågor inom dessa verksamhetsområden så ingående.

I KMot 1999:231 påpekas att tidigare församlingsutskottet, utbildningsutskottet och kulturutskottet har försvunnit. Vid ärendeindelning saknas i förslaget begrepp som församlingsutveckling, evangelisation, diakoni, kyrkans samhällsansvar, utbildning, forskning, kulturarbete, kyrklig information, Svenska kyrkans förhållande till massmedia etc. Utskottet menar att det är viktigt att kulturutskottets beredningsområden inte faller bort i den nya kyrkoordningen. Kulturfrågor är som regel av övergripande karaktär och behöver därför lyftas upp på nationell nivå. Frågorna ges därmed den betydelse de så väl förtjänar och behöver.

Som framgår av ovanstående delar inte utskottet Centralstyrelsens förslag till utskottsorganisation och arbetsordning. Utskottet delar inte heller Centralstyrelsens snäva syn på det framtida utskottsarbetet och benämningen av utskotten.

Utskottet föreslår att ärenden om forskning, kulturarbete, kyrklig information och Svenska kyrkans förhållande till massmedia lyfts fram tydligare i arbetet på en ny utskottsorganisation inom ramen för en arbetsordning för Kyrkomötet.

Sigtuna den 1 juni 1999

På kulturutskottets vägnar

Börje Finnstedt

Anita Hamlund

Närvarande: Börje Finnstedt, ordförande, Reidar Gustafsson, Ann-Charlotte Svensson, Bo Norrgård, Monica Köpsén, Anders Reinholdsson, Roland Johansson, Åke Bendix, Britt Beijer, Inga-Lis Moberg, Lisbeth Båfält, Birgitta Josefson Hultgren, Kjell Söderberg, Sigvard Härnring, Benny Jönsson.

Biskop Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggning.

Organisationsutskottets yttrande

1999:2y

Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under Kyrkomötet

Till andra kyrkolagsutskottet

Organisationsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till kyrkomötet om arbetsordning för Kyrkomötet och instruktioner för vissa organ under Kyrkomötet (CsSkr 1999:4).

Kyrkomötets arbetsordning

Beslut om Kyrkomötets lokalisering, skrivelser och expeditioner

Skrivelsen

Centralstyrelsen föreslår i 1 kap. 3 § att Kyrkostyrelsen efter samråd med Kyrkomötets presidium svarar för lokaler och personal vid Kyrkomötets sammanträden. Kyrkomötets presidium skall dock utse sekreterare i utskotten och valberedningen.

Motionen

I motion 1999:224 av Carl-Gustaf von Ehrenheim m.fl. föreslås att Kyrkomötets presidium efter samråd med Kyrkostyrelsen skall besluta om lokaler och personal för Kyrkomötets sammanträden. Motionärerna anser det naturligt, att Kyrkomötets eget ledningsorgan beslutar om den yttre ramen för Kyrkomötets arbete.

I samma motion påpekas att förslaget till arbetsordning saknar föreskrifter om vilka som skall underteckna Kyrkomötets skrivelser och andra expeditioner. Motionen föreslår en ny 6 § angående detta i 5 kap.

Utskottets bedömning

Enligt den nuvarande arbetsordningen beslutar kyrkomötets presidium efter samråd med Centralstyrelsen om platsen för kyrkomötets sammanträden. Centralstyrelsen beslutar om lokaler och personal för kyrkomötets sammanträden efter samråd med kyrkomötets presidium. Centralstyrelsen och motionärerna tycks vara överens om att den nuvarande tudelade beslutsordningen är onödigt krånglig.

Utskottet instämmer i motionens argumentering och menar att det yttersta ansvaret för beslut om den yttre ramen skall ligga hos Kyrkomötets presidium. Utskottet tillstyrker även motionens andra att-sats angående undertecknande av Kyrkomötets skrivelser och expeditioner.

Ersättarna i Kyrkomötet

Skrivelsen

Centralstyrelsen föreslår att 3 kap. 2 § får en utformning som motsvarar nuvarande bestämmelse [3 kap. 3 § kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) om arbetsordning för kyrkomötet] att en skrivelse från Kyrkostyrelsen senast två månader innan kyrkomötessammanträdet inleds, skall sändas till alla som har rätt att delta i Kyrkomötets överläggningar. Med hänvisning till att årets första sammanträden åren 2000 och 2001 skall äga rum redan i maj, anges i förslaget att skrivelse med redovisning av verksamheten på den nationella nivån eller med förslag till budget på den nationella nivån får sändas ut senast en månad innan kyrkomötessammanträdet inleds. Det får prövas om det skall göras en ändring av denna bestämmelse när det första sammanträdet åren därefter enligt kyrkoordningsförslaget äger rum i september.

I 4 kap. 21 § föreslås att Kyrkostyrelsen skall sända ut de betänkanden som skall behandlas vid det andra kyrkomötessammanträdet under året till alla dem som har rätt att delta i Kyrkomötets överläggningar. Betänkandena skall vara utsända senast en vecka innan sammanträdet inleds.

Utskottets bedömning

Utskottet noterar att de som är ersättare i Kyrkomötet med kort varsel kan kallas in till tjänstgöring. Ersättare har idag ofta små förutsättningar att få tillräckliga möjligheter att läsa in Kyrkomötets handlingar.

Utskottet föreslår att första och andra ersättare i respektive valkrets/nomineringsgrupp skall erhålla handlingar enligt de regler som gäller för dem som har rätt att delta i Kyrkomötets överläggningar.

Kyrkomötets utskott

Skrivelsen

Grundläggande bestämmelser om beredningen av Kyrkomötets ärenden finns i kyrkoordningsförslaget. Där sägs att Kyrkomötets ärenden skall beredas i ett utskott eller, om det gäller val, av valberedningen. Centralstyrelsen föreslår i förslaget till Kyrkomötets arbetsordning 4 kap. 1 § att det skall finnas sju fasta utskott för beredning av Kyrkomötets ärenden. Den möjlighet som finns enligt den nuvarande arbetsordningen (5 kap. 3 § första stycket), att även Centralstyrelsen kan bereda ärenden, finns inte med i förslaget. I stället föreslår styrelsen i kyrkoordningsförslaget att Kyrkostyrelsen skall få rätt att yttra sig över motionerna.

Utskotten benämns Gudstjänstutskottet, Organisationsutskottet, Utskottet för uppdrag och tillsyn, Val- och indelningsutskottet, Ekonomi- och egendomsutskottet, Ekumenik- och utrikesutskottet samt Utskottet för mål, verksamhet och budget. I 4 kap. 2-21 §§ regleras ärendenas fördelning och beredning i utskotten. Utskottens ansvarsområden har utformats utifrån kyrkoordningsförslagets avdelningar.

Styrelsen föreslår i 4 kap. 18 §, att det till ett betänkande, utöver reservationer och särskilda yttranden av en ledamot, kan bifogas särskilda meningar av en ersättare eller en biskop som har deltagit i utskottets överläggningar.

Motioner

Motionerna 1999:227 av Staffan Holmgren, 1999:230 av Börje Henriksson, 1999:231 av Göran Lundquist och 1999:233 av Joakim Svensson behandlar utskottsindelningen, utskottens benämningar och uppgifter. Motion 1999:227 föreslår andra, enklare namn för utskotten. Motion 1999:230 föreslår ett åttonde utskott, Utskottet för media, forskning och kultur. Motion 1999:233 föreslår ändringar i ärendefördelningen samt ändrade utskottsbenämningar. Även här tas behovet av mer lätthanterliga namn upp.

Utskottets bedömning

Utskottet uppfattar de föreslagna utskottsbenämningarna som förvirrande och svåranvända. De ger intryck av att Kyrkomötets ärenden kommer att förändras gentemot nuvarande förhållanden, vilket också framskymtar i styrelsen motivering, där det sägs att utskottsorganisationen i huvudsak bör utformas utifrån uppgiften att besluta om bestämmelser i kyrkoordningen. De enligt utskottets mening angelägna utbildningsfrågorna nämns enbart i styrelsens motiveringar. Forskningen nämns inte alls. Utrikesfrågornas samhörighet med ekumeniken kan diskuteras.

Utskottet finner tankegångarna och namnförslagen i motion 1999:227 till stora delar som tilltalande. Det finns viss tveksamhet i utskottet till benämningen Finansutskottet.

Utskottet förordar en översyn av förslaget till utskottsindelning. Grundläggande riktmärke bör vara en jämn ärendefördelning mellan utskotten för att garantera en rimlig arbetsbörda och en reell känsla av delaktighet för alla ledamöter. Dessutom ansluter sig utskottet till förslaget i motion 1999:230 om ett åttonde utskott för media-, forsknings-, utbildnings- och kulturfrågor, som förslagsvis kan kallas Utbildnings- eller Kulturutskottet.

Valberedningen

Skrivelsen

Enligt Centralstyrelsens förslag till 4 kap. 5 § Arbetsordning för Kyrkomötet skall Valberedningen väljas för Kyrkomötets valperiod. Valberedningen skall ha 15 ledamöter.

Motion

I motion 1999:232 av Per Lindberg föreslås att 4 kap. 5 § kompletteras med tillägget att samtliga stift bör representeras i valberedningen.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att det är en viktig ambition att valberedningen erhåller representation från samtliga stift vilket inte alltid kan förverkligas. Utskottet ställer sig bakom motionen och föreslår att 4 kap. 5 § skall utformas enligt följande:

Valberedningen väljs för Kyrkomötets valperiod. Valberedningen skall ha 15 ledamöter. Samtliga stift bör representeras i valberedningen.

Arvoden och reseförmåner

Skrivelsen

Centralstyrelsens förslag i 7 kap. 1-5 §§ innehåller reglering av arvoden och reseförmåner för Kyrkomötets ledamöter och ledamöterna i styrelser och nämnder som är utsedda av Kyrkomötet. Arvodenas storlek bestäms i relation till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Till Kyrkomötets ordförande samt första och andra vice ordförande föreslås dessutom utgå fasta årliga arvoden.

Reseförmånerna skall vara samma som gäller för anställda på kyrkokansliet enligt kollektivavtal.

Motioner

Motion 1999:229 av Ingrid Johansson Fjelkman hemställer att reseförmåner för förtroendevalda på den nationella nivån fastställs utifrån särskild reglering. Denna skall ta hänsyn till att dessa personer inte alltid reser hem mellan sina uppdrag på olika orter.

Motion 1999:234 av Torgny Larsson lyfter fram vissa nationella uppdrags omfattning. Motionären föreslår att Kyrkostyrelsens valda ledamöter och ersättare får ett fast årligt basbelopp. I motionens motivering föreslås, att Kyrkostyrelsens förste och andre vice ordförande förutom sammanträdesarvode bör få ett fast belopp av två basbelopp per år, medan de båda övriga valda ledamöterna i utskottet förslagsvis bör få ett basbelopp per år. Eventuellt skulle ersättare i arbetsutskottet kunna få ett halvt basbelopp.

Utskottets bedömning

Utskottet anser att de frågor och problem som uppstår i samband med ledamöternas resor bör lösas inom den praktiska hanteringen. Utskottet vill påminna om att ersättningsreglerna har kopplingar till skattelagstiftningen och inte kan ändras utan hänsyn till denna.

Utskottet anser att styrelsen har ett tungt ansvar, och att ledamöterna skall ha en rimlig ersättning. Problematiken är dock enligt utskottets mening inte begränsad till Kyrkostyrelsens ledamöter. Utskottet saknar överblick över uppdragens omfattning och annan nödvändig information, och föreslår därför att Kyrkomötet inför varje ny mandatperiod tillsätter en grupp bestående av representanter för alla nomineringsgrupper, med uppdrag att se över uppdragens omfattning och ersättningarna för de förtroendevalda på den nationella nivån.

Instruktion för kyrkostyrelsen

Motionen

I motion 232 av Per Lindberg föreslås Kyrkomötet besluta att underrubriken Uppgifter stryks under instruktionen för Kyrkostyrelsen.

Utskottets bedömning

Utskottet delar motionärens uppfattning att rubriken Uppgifter bör strykas i instruktionen för Kyrkostyrelsen. 2 § som handlar om främjande av jämställdheten i Svenska kyrkan kan mycket väl ligga under rubriken Inledande bestämmelser.

Instruktion för kyrkolivets utveckling

Utbildningsplaner för kyrkligt anställda

Skrivelsen

I kyrkoordningsförslaget (10 kap. 6 § p.3) anges att Nämnden för kyrkolivets utveckling har ett särskilt ansvar för de kyrkliga grundutbildningarna och för stödjande av stiftens arbete. I Centralstyrelsens förslag till instruktion för Nämnden för kyrkolivets utveckling anges i 3 § första att-satsen att nämnden har uppdraget att utarbeta förslag till utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar.

Centralstyrelsen anför att denna formulering är nödvändig som en konsekvens av kyrkoordningsförslaget. I kyrkoordningsförslaget sägs att domkapitlet i prästexamen får pröva den som har genomgått den utbildning och praktiska tjänstgöring som har fastställts av Kyrkostyrelsen (31 kap. 6 §). Med hänsyn till detta bör det enligt Centralstyrelsen sägas att nämnden skall utarbeta förslag till utbildningsplaner i stället för att fastställa sådana.

Motion

I motion 1999:228 av Sigvard Härnring föreslås att instruktionen för Nämnden för kyrkolivets utveckling ändras så att 3 § första att-satsen får lydelsen att nämnden har uppdraget att fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar.

Utskottets bedömning

Utskottet menar att formuleringen i 31 kap. 6 § inte utesluter att en nämnd ges i uppdrag att fastställa utbildningsplaner.

Utskottet delar motionärens och reservanternas i Centralstyrelsen uppfattning att Nämnden för kyrkolivets utveckling skall erhålla uppdraget att fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar. De kyrkliga yrkesutbildningarna omfattar inte bara utbildning till präst.

Sigtuna den 31 maj 1999

På organisationsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

Leena Björstedt

Per Westberg

Närvarande: Birgitta Johansson, ordförande, Inger Krantz, Börje Henriksson, Birgitta Björner, Lars Öhlén, Sten-Åke Engdahl, Fredrik Sidenvall, Ulla Eriksson, Ann Larsson, Bengt Englund, Stig-Göran Fransson, Christina Åkerlund, Margareta Holmberg, Kristian Nylund och Lennart Andersson.

Biskop Tord Harlin har deltagit i utskottets överläggningar.

Ekonomiutskottets yttrande

1999:2y

Yttrande över CsSkr 1999:4 Arbetsordning för Kyrkomötet och instruktion för vissa organ under Kyrkomötet

Till andra kyrkolagsutskottet

Ekonomiutskottet har av andra kyrkolagsutskottet beretts tillfälle att yttra sig över CsSkr 1999:4 Arbetsordning för kyrkomötet och instruktion för vissa organ under Kyrkomötet vad gäller avsnittet "Förslag till instruktion för Kyrkofonden".

I fråga om 3 § om ärendenas handläggning föreskrivs att samtliga ledamöter om möjligt skall vara närvarande när ärenden av större vikt handläggs. En motsvarande bestämmelse saknas i t.ex. Kyrkostyrelsens instruktion. Utskottet anser inte att den behövs. Det har heller inte definierats vad som är ärenden av större vikt i detta sammanhang. Det kan antas att bestämmelsen finns kvar från regelverket för den statliga fondstyrelsen som är ett partssammansatt organ. Utskottet ser däremot inget hinder att Kyrkofondens styrelse för in bestämmelser om närvaro i sin arbetsordning.

Utskottet föreslår följande ändring i förslaget till instruktion för Kyrkofonden:

Lydelse i CsSkr 1999:4 3 § Kyrkofondens styrelse är beslutsför när ordföranden eller, vid förhinder för honom eller henne, en vice ordförande och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.

Ny lydelse 3 § Kyrkofondens styrelse är beslutsför när ordföranden eller, vid förhinder för honom eller henne, en vice ordförande och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. När ärenden av större vikt handläggs, skall om möjligt samtliga ledamöter vara närvarande.

Sigtuna den 1 juni 1999

På ekonomiutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Lars Sköld

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lisen Ridne, Lars Starkerud, Inga-Lisa Eklundh, Yngve Kalin, Joakim Svensson, Bertil Nimmersten, Birger Palo, Berit Möllebäck, Ulla Samuelsson, Gösta Äng, Bengt Risberg, Christina Pregmark Gyberg, Boris Olson.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.

Ekonomiutskottets yttrande

1999:4y

Yttrande med anledning av KMot 1999:234

Till andra kyrkolagsutskottet

I enlighet med 5 kap. 5 § tredje stycket arbetsordningen för kyrkomötet har andra kyrkolagsutskottet berett ekonomiutskottet möjlighet att yttra sig över konsekvenserna av ett förmodat bifall till motion KMot 1999:234. Andra kyrkolagsutskottet förutser att ett sådant bifall till motionens yrkande kommer att innebära kostnader utöver de budgeterade.

I motion KMot 1999:234 av Torgny Larsson om arvoden till ledamöter i Kyrkostyrelsens arbetsutskott yrkar motionären på att kyrkomötet beslutar att Kyrkostyrelsens valda ledamöter och ersättare erhåller ett fast årligt basbelopp. Enligt preciseringar i andra kyrkolagsutskottets begäran om yttrande skulle ett bifall till motionen innebära en uppskattad kostnad om ca 300 000 kronor inklusive sociala kostnader. Nuvarande kostnader uppskattas till ca 65 000 kronor. Sammanträdesersättning skall utgå.

Utskottet menar att arvodena till kyrkans förtroendevalda ledamöter borde ses över, men utskottet känner samtidigt en tveksamhet inför att under rådande budgetläge bifalla motionärens förslag. Liggande budgetförslag inrymmer ett underskott på 30 miljoner kronor år 2000, och utskottet menar att denna omständighet inte lämnar några öppningar för kostnadsökningar på enskilda poster. Vidare är ekonomiutskottet enigt med organisationsutskottet om att problematiken inte är begränsad till Kyrkostyrelsens ledamöter (KO 1999:3y). Liksom organisationsutskottet anfört saknas överblick över förtroendeuppdragens omfattning och annan nödvändig information, och även ekonomiutskottet efterlyser en vidare översyn av frågan innan slutgiltig ställning till enskildheter tas.

Om förslaget antas menar utskottet att, mot bakgrund av det underbalanserade budgetförslag som föreligger, finansieringen av en sådan förändring bör ske genom omdisponeringar i rambudgeten. Utskottet ser dock hellre att förslaget efter en allmän översyn bakas in i kommande års budgetförslag för att därmed tillförsäkra kyrkoorganisationen på nationell nivå ett samlat grepp i frågan.

Med det anförda avstyrker ekonomiutskottet motion KMot 1999:234.

Sigtuna den 7 juni 1999

På ekonomiutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Shirin Ahlbäck

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Rydje, Lisen Ridne, Lars Starkerud, Inga-Lisa Eklundh, Yngve Kalin, Joakim Svensson, Bertil Nimmersten, Birger Palo, Berit Möllebäck, Ulla Samuelsson, Gösta Äng, Bengt Risberg, Bengt Olof Dike, Boris Olson.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.