Konferenser och seminarier

Olofsdagarna

Bakgrunden till Olofsdagarna finns att hämta i Folkkyrkostudiens bärande idé SE-BEDÖMA-HANDLA. I takt med att Folkkyrkostudien framskred, växte kontaktnätet med stift, församlingar, institutioner, organisationer och rörelser som på olika sätt hade något att berätta. I anslutning till projektets målskrivning, att lyfta fram resurser, ta tillvara, samordna och inspirera det framtidsinriktade folkkyrkoarbetet framstod seminarieformen som den mest lämpade för att stimulera tvärkontakter mellan stiften och andra aktörer samt levandegöra en kommunikativ pedagogik. Målsättningen för Olofsdagarna har därför inte främst handlat om information, utan om kommunikation. Olofsdagarna har kommit att bli något av det torg, den agora, som behövs i en folkkyrka med stor mångfald. Deltagaren tvingas välja bland de seminarieprogram som erbjuds precis som i livet i övrigt, precis som i folkkyrkan i övrigt. Ingen håller ensam helheten i sin hand. De seminariemedverkande kommer inte för att redovisa färdiga resultat, utan för att kommunicera ett ämne, en process eller en fråga som kan ha sin bakgrund i ett pågående projekt knutet till ett konkret sammanhang. I detta möte blir såväl medverkande som deltagare varandras ömsesidiga resurser.

Olofsdagarna i Sigtuna har genomförts under två år:

13-15 oktober 1996 "Församlingsstrategier inför 2000-talet"

12-14 oktober 1997 "Visioner om framtidens folkkyrka"

Nya seminariedagar i samverkan mellan Avdelningen för kyrkolivets utveckling och Ansgarsliden planeras för 1998. Olofsdagarna 11-13 oktober kommer att tematisera frivilligarbetet i Svenska kyrkan sett ur diakonalt perspektiv och mot bakgrund av SKM/Lutherhjälpen/SKUT:s erfarenheter från ombudens insatser.

Av de 50-tal seminarier och andra programinslag som präglade Olofsdagarna 1997 "Visioner om framtidens kyrka", hade ungefär hälften direkt bakgrund i Folk-kyrkostudien. Ett begränsat antal av dessa seminarier kommer här att presenteras som exempel på anknytningar som de har haft till Folkkyrkostudien.

Folkkyrka i solidaritet med kvinnor?

Medverkande: Ninna Edgardh Beckman, Kvinnor i Svenska kyrkan. Bakgrund: Folkkyrkostudiens uppdrag till Kvinnor i Svenska kyrkan att i rapportform utifrån det pågående kvinnoårtiondet analysera relationerna folkkyrkan och kvinnorna.

Folkkyrkotanken - aktivismens död?

Medverkande: Jørgen Straarup, Svenska kyrkans forskningsavdelning. Bakgrund: Folkkyrkostudiens uppdrag att göra en sociologisk analys om relationerna kyrka och folk.

Två städer. Församlingslivet - när folkhemmet knakar i fogarna

Medverkande: Carl Axel Aurelius, Linköpings universitet. Bakgrund: Folkkyrkostudiens uppdrag att göra en teologisk analys.

Väx och våga vilja!

Medverkande: Lena Brolin och Johan Hedlund, Nätverket Ungt Jämställt Ledarskap. Bakgrund: Nätverket Ungt Jämställt Ledarskap bildades 1994 och består av unga kvinnor och män aktiva inom, och beredda att ta ett framtida ledaransvar för Svenska kyrkan. Medlemmarna är geografiskt spridda över hela landet. En del är anställda och andra arbetar ideellt inom Svenska kyrkan. Några har politiska uppdrag, somliga har andra förtroendeuppdrag. Nätverket vill under friare former och i nytänkande försöka hitta modeller för ett förändrat ledarskap.

Nätverket Ungt Jämställt Ledarskap har med Folkkyrkostudiens ekonomiska stöd kunnat genomföra flera seminarier bl.a. om kvinnligt ledarskap, generationsöverlämnande, organisationsstrukturer, kommunikation och samspel. Nätverket har medvetet avstått från traditionella organisationsformer och betonat seminarieformen som utvecklingsbas. Tre kriterier har dock uppställts för att delta i Nätverket:

1. att man är under 35 år 2. att man är aktiv inom Svenska kyrkan som anställd eller på ideell grund och 3. att man vill vara delaktig i en förändring av Svenska kyrkan och därigenom själv är beredd att förändras.

Detta seminarium är ett exempel på hur Folkkyrkostudiens mål, att lyfta fram de resurser Svenska kyrkan äger genom de människor som tillhör kyrkan, kunnat finna praktiska former, samtidigt som kontakten med Nätverket Ungt Jämställt Ledarskap har utgjort ett väsentligt inslag i Folkkyrkostudiens mål, att finna frigörande modeller för ett framtidsinriktat och strategiskt arbete i Svenska kyrkan. Genom seminariet vid Olofsdagarna kunde detta nu kommuniceras i en bredare krets.

Fyra visionsseminarier om...

1. Lekmannen

Medverkande: Per Eckerdal, Bräcke diakonigård och Carl-Axel Axelsson, Svenska kyrkans Lekmannaförbund.

2. Församlingen

Medverkande: Bertil Hedlund, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och Jan Byström, Kyrklig Förnyelse.

3. Demokrati och politik i kyrkan

Medverkande: Helena Karlsson, Svenska Kyrkans Unga och Bengt Kindbom, Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.

4. Språket i kyrkan

Medverkande: Kjerstin Petrelius Allard, Kvinnor i Svenska kyrkan och Kerstin Kyhlberg Engvall, Sveriges Kyrkliga Studieförbund.

Vid alla seminarierna medverkade journalisten vid Kyrkans Tidning, Barbro Matzols som samtalsledare. De fyra samtalen har sin bakgrund i det "visionsmaterial" som insamlades på ledningsgruppens initiativ när man inbjöd ett 30-tal kyrkliga organisationer, institutioner och rörelser att bidra med lägesbeskrivningar av Svenska kyrkan och visioner om framtidens folkkyrka. På grundval av dessa visioner utfördes senare tio intervjuer som redovisas i boken Möjligheternas kyrka (se ovan).

Seminariet belyser metoden SE-BEDÖMA-HANDLA genom att de frågor som Folkkyrkostudien ställde, mötte svar som dels kom ledningsgruppen till del, dels gjordes tillgängliga för en stor allmänhet att bedöma genom boken och genom seminarierna.

"Under ett enda valv". Testa en videoidé för att väcka samtal kring kristen tro.

Medverkande: Harriet Wennberg och Leif Gustafsson, Avdelningen för information och insamling, Kyrkokansliet, och Anders Eckerdal och Carl Axel Aure-lius, Folkkyrkostudien. Bakgrund: I anslutning till processen kring Folkkyrko-studiens teologiska analys med arbetsnamnet "Två städer" fördes i ledningsgruppen samtal om hur man med videons hjälp skulle kunna stimulera reflektion och samtal kring kristen tro bland församlingens förtroendevalda och anställda. Idén utvecklades av Johan F. Dalman, Anders Eckerdal och Carl Axel Aurelius och tog sin utgångspunkt i Martin Luthers utsagor om kyrkans väsen (Notae) "församlingsnycklar". "Den bedjande kyrkan", "den sjungande kyrkan", "den tjänande kyrkan", "en kyrka där medkänsla visas", "en kyrka där nattvard delas", "en protesterande kyrka". Informationsavdelningen knöts till idéarbetet och en programidé med en provvideo som byggde på intervjuer om gudsbilder kunde presenteras av Leif Gustafsson och Harriet Wennberg vid seminariet för ett 20-tal deltagare. Ledningsgruppen har tagit del av seminariedeltagarnas synpunkter och kommer att koppla idén till produktionsförverkligande i någon form.

Detta seminarium exemplifierar hur ledningsgruppen försökt att främja nytänkande om Svenska kyrkans sändning som folkkyrka, och genom samverkan mellan Kyrko-kansliets avdelningar kunnat ta tillvara mötet som seminarieformen ger omkring en ännu icke färdig dialogidé.

Leder tro till ideellt engagemang - inblick i ett pågående projekt.

Medverkande: Jenny Risenfelt och Johan von Essen, Svenska Kyrkans Unga i Stockholms stift. Bakgrund: Svenska Kyrkans Unga i Stockholms stift noterade under första hälften av 1990-talet att många ideellt engagerade ungdomar valde att lämna verksamheten. Detta väckte frågan om orsaken till detta. Samtidigt ville man se det ideella engagemanget som en värdefull del i en levande församlings liv och som uttryck för unga människors tro. Med denna bakgrund igångsattes ett projekt 1996 som syftade till att fördjupa och bredda det ideella engagemanget i både SKU och i församlingarna. I sökandet efter strategier att utveckla idealiteten genomfördes en enkätstudie som riktade sig till frivilliga ledare i stiftets församlingar. Såväl frivilliga ledare som pastoratsföreträdare ombads att medverka. Undersökningen leddes av doktoranden i religionssociologi Jonas Bromander, Svenska kyrkans forskningsavdelning, och har finansierats med stöd från Stockholms stift, SKS och genom bidrag från Svenska kyrkans församlingsnämnd.

Projektet, som kom att kallas "Idealitetsprojektet" har det färdiga undersökningsresultatet att arbeta vidare med. Undersökningen berättar bl.a. 65% av ledarna är tjejer och 35% är killar. Majoriteten ledare är mellan 15 och 20 år och har rekryterats vid 15 års ålder i samband med konfirmationen. (Konfirmationsstatistiken i Stockholms stift visar en nedgång från 50,3% 1985 till 32,7% 1996) En minoritet av ledarna menar sig komma från kristet präglade hem. Ledarnas bibelläsarvanor är marginella. Nästan 80% säger sig läsa bibeln sällan eller aldrig, en majoritet av ledarna ber dock relativt ofta även om man gör det oregelbundet, 64%. I synen på gudstjänst är det tystnaden, bönen, välsignelsen och att fira nattvard som betyder mest. Psalmer, syndabekännelse, predikan och textläsningar uppfattas inte som lika värdefullt.

Vilka orsaker ligger bakom att man blir ledare, frågade undersökningen.

* Den religiösa föreställningsvärlden tycks först och främst påverka de religiösa motiven. Sannolikheten för att man blivit ledare p.g.a. en upplevelse av kallelse från Gud är helt enkelt störst om man hör till gruppen traditionellt kristna.

* De religiösa motiven för totalt sett en relativt undanskymd tillvaro i detta sammanhang.

* Församlingsassistenten - och även konfirmationsprästen - tycks vara viktiga individer i avseende på ledarrekrytering. (Rapporten "Analysen" Frivilligt arbete bland barn och ungdomar i Stockholms stift. Jonas Bromander, Svenska kyrkan, Avdelningen för forskning, september 1997)

Idealitetsprojektet har inspirerat andra stift att göra liknande analyser. I Göteborgs stift och i Skara och Linköpings stift pågår nu projekt omkring samma tema.

Seminarier med bakgrund i de till Folkkyrkostudien anmälda stiftsprojekten:

* Befria flera mera! -om medledarskap. Medverkande: Carina Wikman, Luleå stiftskansli. Bakgrund: Projektet Befria Flera Mera, Luleå stift.

* Frivillighetens villkor. Medverkande: Stig Lindhe, Strängnäs stift. Bakgrund: Projektet Frivilligt diakonalt arbete, Strängnäs stift.

* Folkkyrka i en församling där halva församlingen inte tillhör församlingen. Medverkande: Anders Jonsson, kyrkoherde i Kista församling. Bakgrund: Projektet Hur behåller och vinner en folkkyrka i minoritet kyrkotillhöriga? "Kistaprojektet", Stockholms stift.

* Sök gudstjänstens väsen före människorna. Medverkande: Ingmar Birgersson, Göteborgs stiftskansli. Bakgrund: Projektet Gudstjänstutveckling, Göteborgs stift.

* Katekumenat - en väg in i kyrkan. Medverkande: Elisabet Lindow, Växjö stiftskansli. Bakgrund: Projektet Vuxenkatekumenatet, Växjö stift.

* Konfirmand X-2000. Medverkande: Carina Hallesten Hansson, Härnösand stiftskansli. Bakgrund: Projektet X 2000 om dop och konfirmation, Härnösands stift.

* Arbete och arbetslösa i Mockfjärds församling. Medverkande: Jan Berglind, Västerås stiftskansli. Bakgrund: Projektet Kyrka-arbetsliv med Mockfjärds församling, Västerås stift.

* Det goda samtalet för det goda samhället. Medverkande: Karl-Erik Tysk, Skara stiftskansli. Bakgrund: Projektet Det goda samhället, Skara stift.

Dessutom hölls flera seminarier med bakgrund i projekt på nationell nivå och seminarier med bakgrund i olika kyrkliga organisationer och institutioner.

Fler exempel skulle kunna lämnas på hur Olofsdagarnas seminarieform har givit rum och samtalsplats för några av de goda initiativ som runt om i landet ger framtiden ett ansikte. Det är Folkkyrkostudiens förhoppning, att den form som seminariedagarna ger ska säkras för fortsatta ömsesidiga samtal.

Främling i folkkyrkan, 12 november 1996

Hur blir man som invandrare bemött i Svenska kyrkan? Hur får den med utländsk bakgrund del i kyrkans gemenskap? Hur lyckas Svenska kyrkan i sin ambition att vara en öppen folkkyrka? Med dessa frågor som utgångspunkt inbjöd Svenska kyrkans församlingsnämnd till ett endagsseminarium. Målgrupp: Invandrare som är aktiva i kyrkan, kyrkopolitiker samt anställda inom området

Medverkande: Margarethe Isberg, ordförande, Församlingsnämnden, Rachid Ababou, Maija Edler, Ana Maria Caballero, Jean-Luc Martin, Stefanus Neib och projektledaren för Svenska kyrkans Islamprojekt Payandé Ahlbäck samt kyrkoherde Cecilia Wadstein, Flemingsberg

Invandrare i folkkyrkan, 17 april 1997

Endagskonferens i Kyrkans hus, Uppsala, om invandrare i folkkyrkan. Inbjudare: Svenska kyrkans församlingsnämnds invandrar- och flyktingarbete, Leena Björstedt. Medverkande: Margareta Hemström, chef för Avdelningen för kyrkolivets utveckling, Stoika Hristova Zetterholm, präst och författare, Elie Kabwe, präst och projektledare för ett diakonalt ekumeniskt projekt bland afrikaner i Stockholm, Ana Maria Narti, författare och Kerstin Wikman, diakon, ledamot i kyrkomötet och Svenska kyrkans församlingsnämnd.

Dessa två konferenser har fått till följd att ett nätverk är under uppbyggnad. Under 1998 kommer ännu ett seminarium att ordnas. Kulturkollisionen mellan svensk myndighetskultur och invandrare har tydliggjorts vid dessa konferenser. Det västeuropeiska kontrollsamhället med kollektiva lösningsmodeller för att möta invandringen har medfört att invandrarens kompetens inte tas tillvara. Utmaningen för kyrkans del blir tydlig i frågor som - Vem ska bry sig om afrikaner i Sverige andligt och psykiskt? Är det inte lika naturligt för kyrkan att relatera till dessa som att genom missionen relatera till afrikaner i Afrika?

Asfaltens pastoralteologi, 21-22 april 1997

Ett framtidsseminarium för en folkkyrka i minoritet anordnades av Västerås stift och Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka.

Syftet med konferensen var att erbjuda ett möte med människor som redan nu verkar i den situation som i morgon kommer delas av många församlingar nämligen, att färre än hälften av invånarna inom en församlings gränser tillhör Svenska kyrkan, vilket redan är ett faktum i storstädernas förorter.

Seminariet speglade forskning på området och vände sig till alla som är intresserade av samhällsförändringar och hur Svenska kyrkan kan fylla sin uppgift som öppen folkkyrka också efter år 2000.

Medverkande: Lena Petersson, präst i Rosengård, Malmö, Ulf Sjögren, präst i Angered i Göteborg, Jørgen Straarup och Kajsa Ahlstrand, forskare vid Svenska kyrkans forskningssekretariat, Christina Schenning, präst i fjällkyrkan Sälen, Per Söderbäck, stiftsadjunkt i Västerås stift, Carl Axel Aurelius, universitetslektor vid Linköpings universitet.

Seminariet ligger i linje med den reflektion som bl.a. förs inom "Mission i retur", som är ett program inom Avdelningen för kyrkolivets utveckling vars syfte är att i svenskt kyrkoliv föra in inspiration, erfarenheter och arbetssätt från den världsvida kyrkan. Programmet relaterar till SKM när det gäller policy, finansiering och kompetens. Övergripande mål för Mission i retur är, att inspirera Svenska kyrkans stift och församlingar att utföra sitt uppdrag i mission lokalt och globalt genom teologiska utmaningar, erfarenheter och metoder från den världsvida kyrkan. Genom konferensen "Asfaltsteologi" kunde det svenska folkkyrkobegreppet problematiseras med erfarenheterna från "folkets kyrka" i Sydamerika och Asien där frågorna om kyrkans grundläggade styrka och trygghet fokuseras. Begreppet "folkkyrka" kan både ifrågasättas och berikas av kyrkor i fattigdom. Den reflektionen väcker frågor som varför Svenska kyrkan genom SKM kan stödja utvecklingsprogram i Sydafrika men inte se sådana områden inom Sverige som missionsområden.

Generationsöverlämnande, 15 mars 1996

Seminariet "Generationsöverlämnande" arrangerades i Sigtuna av Nätverket för Ungt Jämställt Ledarskap tillsammans med Folkkyrkostudien. Diskussioner fördes om hinder för unga att få förtroendeposter och makt i kyrkan. Ämnen som behandlades var bl.a. pensionärsmakt i kyrkan, kunskap och kompetens samt hur man ska kunna höja medvetenheten om flexibelt ledarskap. Bl.a. föreslogs, att man bör träna ledare på att lämna ifrån sig makt. Seminariets deltagare menade att behovet av ledarutveckling är stort i kyrkan, speciellt när det gäller politiskt ledarskap.