|
År 1993 avslutades det tioåriga bekännelsearbetet. Samma år angav Centralstyrelsen i sin skrivelse till kyrkomötet 1993:4 riktlinjer för det fortsatta bekännelsearbetet (3:1). Här skriver man bland annat: "Centralstyrelsen avser att under innevarande mandatperiod låta en särskild arbetsgrupp utifrån gjorda utredningar och rapporter från rikskyrka och stift, bl.a. religionssociologiskt material, vidareföra studiet av Svenska kyrkans roll som folkkyrka i dag och i framtiden (folkkyrkoprojektet). Svenska kyrkans ställning i folket och relationerna mellan kyrka och folk skall ingå i analysen, liksom bilden av kyrkan i massmedia och kulturdebatt. Syftet är att - i linje med bekännelsearbetet - fortsätta idégivningen till evangelisation och strategier för vår kyrkas arbete i folk och samhälle. Avsikten är att projektet skall bedrivas i nära samarbete med biskopsmötet, stiften, församlingsnämnden, forskningsrådet, Svenska kyrkans unga och de kyrkliga utbildningarna." Under 1993-94 var formerna för folkkyrkoprojektet föremål för diskussion och överväganden i Centralstyrelsen. Folkkyrkoprojektet behandlades i ett seminarium med deltagande av enhetscheferna vid stiftens församlingsenheter och nämnddirektorerna i november 1993, och vid de kyrkorådsordförandekonferenser som i början av 1994 genomfördes i London spelade folkkyrkofrågorna en framträdande roll. I augusti 1994 höll projektets ledningsgrupp sitt första sammanträde med ärkebiskop Gunnar Weman som ordförande.
|
