Församlingsutskottets betänkande
1996:503
Svenska kyrkan och idrottsrörelsen
I detta betänkande behandlas en motion om Svenska kyrkan och idrottsrörelsen
I motion OMot 1996:511 av Leif Nilsson hemställes
att ombudsmötet hos SFRV:s styrelse begär att Församlingsnämnden får i uppdrag
att formulera ett projektuppdrag omkring kyrka-idrott enligt den modell som anförts ovan,
att Församlingsnämnden genom SFRV:s styrelse utverkar ekonomiska medel för detta
rikskyrkliga uppdrag samt att detta uppdrag ges till Härnösands stift.
Motionen
Motionären pekar på den unika och viktiga resurs idrottsrörelsen utgör, och hur Svenska
kyrkan har mycket att vinna på att på olika sätt samverka med denna. Inom
Församlingsnämnden har tidigare också medel avsatts för att samordna och understödja ett
sådant samarbete - något som motionären nu anser bör få förnyat stöd. Genom en regionalt
placerad samordningsfunktion skulle Svenska kyrkan tydligare kunna efterkomma
individuella och samhälleliga önskemål på denna punkt. Genom att via SFRV:s styrelse
äska medel från Kyrkofonden kunde Församlingsnämnden uppdra åt Härnösands stift att
inom ramen för befintlig tjänsteorganisation fullgöra uppdraget.
Bakgrund
Under 1980-talet ökade intresset inom kyrkan och idrottsrörelsen för ett närmare
samarbete. På initiativ av Svenska kyrkans kommitté för fritidskyrka och turism tillsattes
1986 en arbetsgrupp bestående av representanter för kyrkan och idrottsrörelsen med
uppgift att etablera former för detta.
I motion 1991:504 hemställdes att arbetet med att främja samarbetet kyrka-idrottsrörelse
borde fördjupas. I sitt betänkande (OK 1991:501) noterade kulturutskottet att
Församlingsnämnden just kunde se tillbaka på resultatet av det nyligen avslutade projektet
"kyrka-idrott". Samordningsuppdraget hade uppfattats som meningsfullt och stödet från
idrottsrörelsen hade varit stort. Trots detta var man från nämndens sida inte beredd att
avsätta medel för att ytterligare utveckla arbetet utan menade att detta fick fortsätta i
former anpassade till de besparingskrav som ställts av Stiftelsestyrelsen. Utskottet såg det
angelägna i motionärens hemställan och menade att den fortsatta utveckling på detta
område sannolikt främst skulle ske på ett lokalt och regionalt plan.
Under friidrotts-VM i Göteborg 1995 kunde Svenska kyrkan genom beslut i ombudsmötet
på ett aktivt sätt ekonomiskt stödja samordningen av, och ta aktiv del i, de kristna
kyrkornas kringarrangemang.
Församlingsnämndens aktuella arbete med dessa frågor syftar till att samordna Svenska
kyrkans insatser på stifts- och församlingsnivå. Ett nätverk är för närvarande under
uppbyggnad, vilket administreras via nämndens diakonisektion.
Utskottet
Utskottet delar motionärens uppfattning om betydelsen av ett nära samarbete mellan kyrka
och idrott. Samtidigt vill utskottet betona att ett sådant samarbetet till sin karaktär bör vara
lokalt organiserat och knutet till församlingarnas vardagsverksamhet. Stift och församlingar
kan idag visa på en mängd olika samverkansmodeller mellan kyrka och idrott, liksom
mellan kyrka och annan fritidsverksamhet, vilka alla har det gemensamt att de bygger på
lokala initiativ och enskilda individers personliga engagemang. Det nätverksbygge som
Församlingsnämnden nu initierat speglar enligt utskottets mening bäst det sätt på vilket en
verksamhet som denna för framtiden bör kunna samordnas och utvecklas. Samtidigt vill
utskottet peka på den stora, och i detta sammanhang mycket naturliga, resurs som Svenska
Kyrkans Unga och den samlade kyrkliga barn- och ungdomsrörelsen utgör. I det fortsatta
utvecklingsarbetet bör denna rörelses aktiva stöd och engagemang vara av väsentlig
betydelse.
Hemställan
Utskottet hemställer
beträffande Svenska kyrkan och idrottsrörelsen
att ombudsmötet avslår OMot 1996:519
Sigtuna den 22 augusti 1996
På församlingsutskottets vägnar
Margareta Carlenius
|