Församlingsutskottets betänkande
1996:1

Svenska kyrkan som öppen folkkyrka

I detta betänkande behandlas en motion om Svenska kyrkan som öppen folkkyrka

I motion KMot 1996:11 av Birger Palo hemställs

    att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna att Svenska kyrkan i arbetet med strategi för framtida medlemsanslutning och medlemsvård även bör diskutera och behandla frågan om att finna former, som gör det möjligt för människor i olika inomkyrkliga väckelserörelser och bekännelsetrogna grupper att leva kvar och verka som medlemmar i Svenska kyrkan med bevarad identitet och särart.

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Ln 1996:14 bifogas betänkandet som bilaga.

Motionen

Motionären beskriver Svenska kyrkans historia som präglad av öppenhet och tolerans - en gemenskap vilken i egentlig mening aldrig karaktäriserats av en enhetlig eller uniform trostolkning. Svenska kyrkans ekumeniska arv bärs av en öppenhet för olika fromhetsuttryck, en generositet som också avspeglats i relationen till de s.k. inomkyrkliga rörelserna. Sentida förändringar i bekännelsearvet, och en minskad tolerans för dem som inte omfattar dessa förändringar, har enligt motionären dock medfört att utrymmet för oliktänkande trosriktningar minskat. I motionen efterfrågas nu en tydligare strategi för att verka för att kyrkans tros- och traditionsmässiga bredd bibehålls och inte förkvävs.

Bakgrund

I motion 1994:515 med församlingsutskottets betänkande OF 1994:504, aktualiseras frågeställningen utifrån den konkreta gudstjänstsituationen. Väsentlig för ombudsmötets behandling av frågan den gången var förståelsen av begreppet "hemortsrätt" och de krav på frihet gentemot 1986 års Kyrkliga böcker man efterfrågat. Församlingsutskottet anförde då, bl a utifrån centralstyrelsens programförklaring och verksamhetsplan 1990-1992 samt CsSkr 1994:4 att Svenska kyrkans identitet vilar i hennes tro, bekännelse och lära. Detta utgör det identitetskapande centrum till vilket människor har att frimodigt söka sig. Enligt ett sådant betraktelsesätt avgörs frågan om en kyrklig hemortsrätt av den enskildes personliga relation till detta centrum.

Utskottet

Utskottet uppfattar motionen och dess vädjanden om en fördjupad dialog mellan olika fromhetstraditioner inom Svenska kyrkan som angelägen. Dels för att den situation som motionären beskriver kräver ytterligare genomlysning, dels för att framställningen pekar på en vidare förståelse av begreppet "inomkyrklig rörelse" än vad som varit vanlig. Det handlar varken om en beteckning på en för alla grupper specifik form av väckelsefromhet eller om ett för dessa grupper homogent förhållningssätt i ett antal frågor av teologisk eller pastoral natur. Snarare aktualiserar motionen behovet av en förnyad förståelse av begreppet "inom kyrklig rörelse" som bättre förmår tillvarata mångfaldens fulla innebörd och mening. En sådan förståelse kan bara uppnås med hjälp av ett allvarligt menat erfarenhets och meningsutbyte som syftar till att öka den ömsesidiga förståelsen och respekten rörelser och traditioner emellan.

Motionen påminner oss om behovet av att se hur det arv och historia varje kyrka bär på återspeglar en samhällsanalys som i någon mån kan skifta olika bygder emellan. Vad som för en miljö återspeglar en förgången verklighetsbeskrivning kan i andra sammanhang fortfarande äga relevans och aktualitet. Därför behöver kyrkan också bättre ta tillvara och värdesätta en kontinuerlig inom- och utomkyrklig dialog om innehållet i den kristna gemenskapens troserfarenheter över tid. Ett sådant samtal måste präglas av öppenhet och ödmjukhet inför olika tolkningstraditioners vilja att levandegöra begreppet enhet i mångfald samtidigt som denna öppenhet alltid måste utgå från ett samförstånd i de för den kyrkliga gemenskapen grundläggande frågorna.

När utskottet således med hänvisande till vad som i denna fråga (OF 1994:504) tidigare anförts, vill uppmana Centralstyrelsen att ta initiativ till en fördjupad dialog med företrädare för de inomkyrkliga rörelserna i vidare bemärkelse, sker det i en förhoppning om att härigenom sörja för ökad förståelse och samförstånd individer och grupper emellan.

De frågor, och den grundhållning, som skall prägla ett sådant samtal måste enligt utskottets mening utgå från de principer som i anslutning till motionen angivits i Läronämndens yttrande.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet

beträffande Svenska kyrkan som öppen folkkyrka

    att kyrkomötet med anledning av KMot 1996:11 uppdrar åt Centralstryrelsen att initiera samtal av den karaktär som utskottet ovan anfört.

Sigtuna den 23 augusti 1996

Margareta Carlenius

Johan F Dalman

---
Närvarande: Margareta Carlenius, ordförande, Björn-Eric Carlsson, Håkan Engström, Hans Hernström, Gunnar Prytz, Per-Olof Fristorp, Berit Bergman, Stig-Göran Fransson, Nils Svensson, Astrid Andersson, Eivor Hultén, Stig Carlsson, Lennart Åslid, Eva Forssell Aronsson, Tomas Forsner, Ann Larsson.

Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga: Ln 1996:14