Första kyrkolagsutskottets betänkande
1996:6

Etniska och språkliga minoriteter

Till utskottet har hänvisats

dels motion KMot 1996:22 av Juhani Rantanen och Ulla Fransson vari hemställs

1. att kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna att finska och samiska språkens likvärdiga ställning med majoritetsspråket bör inskrivas i lagen om Svenska kyrkan,

2. att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen tillkänna att, när förslag framläggs om kyrkoordning, likvärdig ställning med majoritetsspråket ges kyrkans egna minoritetsspråk, finska och samiska.

att kyrkomötet beslutar att hos regeringen begära en kyrkolagsändring när det gäller församlingens uppgifter och ansvar för dess språkliga och etniska minoriteter.

Beträffande de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.

Läronämnden har avgivit yttrande över motionerna. Yttrandet, Ln 1996:10, fogas till detta betänkande som bilaga.

Utskottet

Församlingarna har enligt kompetensbestämmelsen i 11 kap. 4 kyrkolagen rätt att bedriva församlingsarbete bland finskspråkiga och andra språkliga minoriteter. Hur detta arbete ska bedrivas och i vilken omfattning det ska ske blir beroende av de resurser för verksamheten som den enskilda församlingen är beredd att ställa till förfogande.

Genom tillkomsten av stiftssamfälligheterna förbättrades förutsättningarna för detta arbete. En av stiftssamfälligheternas uppgifter blev sålunda att främja församlingsarbetet bland teckenspråkiga samt på finska, samiska och andra språk enligt 23 kap. 2 kyrkolagen. Enligt förarbetena till motsvarande bestämmelse i den tidigare församlingslagen, propositionen 1987/88:31 Ny organisation på lokal - och stiftsplanet i Svenska kyrkan m.m., innebär detta att stiftssamfälligheten ska stödja den verksamhet som församlingen bedriver på dessa områden. Detta kan ske exempelvis genom att tillhandahålla finsktalande präster och annan personal. Även andra former av stödåtgärder kan förekomma.

Vikten av det finskspråkiga arbetet inom Svenska kyrkan har även beaktats genom de utförda översättningarna till finska av kyrkohandboken och evangelieboken.

I och med 1993 års kyrkomötes beslut får dessa användas vid allmänna gudstjänster och kyrkliga handlingar som genomförs på finska.

Slutligen bör nämnas att församlingsnämnden enligt sin instruktion har att främja Svenska kyrkans finskspråkiga arbete och att det för ändamålet särskilt inrättats en delegation för det finskspråkiga församlingsarbetet.

I motion KMot 1996:22 framställs önskemål om rättslig reglering av såväl finska som samiska språkens likvärdiga ställning med majoritetsspråket svenska. Bestämmelser härom bör enligt motionärerna inskrivas i lagen om Svenska kyrkan och i en kommande kyrkoordning.

I motionen omnämns ett beslut av riksdagen den 15 december 1994. I klarhetens intresse bör nämnas att ärendet avsåg riksdagens behandling av en skrivelse från regeringen 1994/95:1 om finska språkets ställning i Sverige. I skrivelsen redovisas de olika anordningar som finns främst inom utbildnings- och kulturområdet vars syfte är att stödja det finska språkets och den sverigefinska kulturens fortlevnad och utveckling i Sverige. Regeringen ville med sin skrivelse redovisa sin syn på hur finska språket skall slås fast och beaktas inom olika sektorer och på olika nivåer, inte minst inom utbildningsområdet. Även frågan om ett slutligt ställningstagande till ett svenskt undertecknande av Europarådets konvention om regional- och minoritetsspråk behandlades i skrivelsen. Riksdagens beslut i anledning av skrivelsen innebar att den på utbildningsutskottets hemställan (1994/95 UbU 4) lades till handlingarna dock att riksdagen avgav ett tillkännagivande till regeringen om kommunernas ansvar för de finskspråkiga elevernas språkliga och kunskapsmässiga utveckling.

Vid förra årets kyrkomöte behandlades en motion som i likhet med den nu aktuella syftade till en rättslig reglering av minoritetsspråk. På hemställan av andra kyrkolagsutskottet avslogs motionen på följande av utskottet anförda skäl (2Kl 1995:1 sid 37 f.):

  Som framgår av redogörelsen för nuvarande förhållanden ingår uppgiften att främja församlingsarbete bland teckenspråkiga samt på finska, samiska och andra språk enligt 23 Kap. 2 kyrkolagen i stiftssamfälligheternas uppgifter.

  Läronämnden har i sitt yttrande Ln 1995:7 med anledning av motion 1995:59 understrukit att Svenska kyrkan efter en eventuell relationsförändring är samma kyrka som idag. Den förståelse för de språkliga minoriteterna som präglar dagens kyrka måste enligt Läronämnden också förutsättas i framtiden.

  Utskottet instämmer i Läronämndens bedömning och anser inte att något tillkännagivande till regeringen behövs med anledning av motionen.

I likhet med vad Läronämnden anför i sitt yttrande över nu aktuella motioner anser utskottet att det är viktigt att församlingen är inklusiv och ger rum för flera kulturer och språk. Detta förutsätter dock inte enligt utskottet att minoritetsspråkens ställning regleras särskilt. Utskottets uppfattning är härutöver att i den mån en inomkyrklig reglering av minoritetsspråk i en framtid skulle anses påkallad en sådan inte bör komma till stånd innan en motsvarande reglering genomförs för samhället i övrigt. Motionen bör därför avslås.

Även motion KMot 1996:29 syftar till att ge de språkliga och etniska minoriteterna en starkare ställning inom Svenska kyrkan. Detta bör enligt motionären ske genom att församlingarnas uppgifter och ansvar för dessa minoriteter ges en rättslig reglering.

Ingen tvekan råder om att församlingen, som den grundläggande enheten inom Svenska kyrkan, har det primära ansvaret för den kyrkliga verksamheten för alla dem som bor och verkar inom dess gränser. Detta gäller oavsett språklig och etnisk tillhörighet. Stiftssamfällighetens ansvar är att stödja och främja detta lokala arbete. Även de kyrkliga organen på riksnivå har ett ansvar för detta.

Som utskottet tidigare framhållit är kyrkans och därmed församlingarnas ansvar för verksamheten bland finskspråkiga och andra minoriteter viktig. I den mån det lokala ansvaret för detta arbete inte tas fullt ut är den lämpligaste vägen för att komma tillrätta med eventuella brister i detta avseende enligt utskottets mening inte att tvinga på församlingarna en särskild rättslig reglering. Verksamheten befrämjas bäst genom att församlingarna med informationsinsatser och andra åtgärder aktiveras och motiveras till ett ökat engagemang för detta arbete. Såväl stiften som kyrkan på riksplanet har här ett stort ansvar.

Enligt direktiven för det inomkyrkliga utredningsarbetet inför kommande relationsförändring är en av uppgifterna att ange ansvarsfördelningen mellan de olika nivåerna i kyrkan. Vad särskilt gäller arbetet bland språkliga minoriteter anförs i direktiven följande.

  Alla tre nivåerna arbetar i stor utsträckning med frågor inom samma område. Exempel på detta är det finskspråkiga arbetet och församlingsarbete avseende språkliga minoriteter över huvud taget. Ansvaret och de konkreta arbetsuppgifterna skiljer sig dock mellan nivåerna i enlighet med det vad som sägs i det citerade yttrandet från Läronämnden. Det är viktigt att det för olika arbetsområden finns tydliga bestämmelser och överenskommelser om vilken ansvarsfördelning som råder. Det finns annars risker att ingen tar sitt ansvar för vissa arbetsuppgifter samtidigt som det på andra områden sker ett onödigt dubbelarbete.

Mot bakgrund av dessa direktiv finns det enligt utskottet grundad anledning att anta att svenska kyrkans framtida organisation kommer att förbättra förutsättningarna för ett effektivt och meningsfullt arbete bland kyrkans språkliga och etniska minoriteter.

Motionärens önskemål är därmed tillgodosett och det finns följaktligen enligt utskottet ingen anledning att från kyrkomötets sida vidta några ytterligare åtgärder i frågan. Motionen bör därför avslås.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet

beträffande etniska och språkliga minoriteter

  att kyrkomötet avslår motionerna KMot 1996:22 och KMot1996:29.

Sigtuna den 26 augusti 1996

På första kyrkolagsutskottets vägnar

Evert Josefsson

Patrik Tibbling

---
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Börje Dahlvid, Sven Håkansson, Else-Maj Silvernagel, Ann-Marie Nilsson, Alvar Gahm, Inger Lifv, Åsa Ingårda, Kerstin Linder, Karl-Johan Nilsson, Göran Petterson, Gunnar Blomgren, Nils Gårder, Åke Blomqvist.

Biskop K G Hammar har deltagit i utskottets överläggningar.