Motion till kyrkomötet

1996:29

av Ingmar Ullén
om kyrkans språkliga och etniska minoriteter

I Sverige bor för närvarande 450 000 första och andra generationens finländare. Hälften av dessa tillhör den första generationen. Om man även räknar med tredje generationen uppgår antalet till ca 650 000 personer.

Finländare som har kommit från Finlands evangelisk-lutherska systerkyrka tillhör i huvudsak Svenska kyrkan och verksamhet har sedan århundraden bedrivits även på finska. I många stift och församlingar är den finskspråkiga verksamheten synnerligen omfattande. Det är självklart att människor som flyttar till ett annat land vill behålla sitt modersmål, det enda heliga språket, och sina andliga och religiösa traditioner.

Finländarna i Sverige har haft som mål att integrera sig i det svenska samhället och även Svenska kyrkan. Kyrkan har gett de finskspråkiga utrymme i kyrkan och vidtagit olika åtgärder och fattat olika beslut för att underlätta denna integration (översättning av handboken och psalmboken m.m.) I många fall har denna integrationsprocess gett berikande impulser till kyrkans övriga verksamhet.

Integrationen kan anses ha lyckats bra när det gäller rikskyrkan där verksamheten är integrerad inom Församlingsnämnden. Även stiften har olika organ för det finskspråkiga arbetet och resurser för att bedriva denna verksamhet. Enligt kyrkolagen är främjandet av bl.a. finskspråkig verksamhet en av stiftssamfälligheternas obligatoriska uppgifter.

Olika tolkningar har dock förekommit om huruvida den ovannämnda kyrkolagsparagrafen är tillämpbar även gällande församlingarna. Under den i februari 1996 genomförda biskopsvisitationen av det finskspråkiga arbetet i Västerås stift aktualiserades denna fråga tydligt. Vad är alltså församlingens ansvar när det gäller den i många fall mycket stora finskspråkiga minoriteten? Några entydiga svar tycks inte finnas utan graden av församlingarnas ansvarstagande är beroende av olika slumpmässiga omständigheter. Ibland får den finskspråkiga verksamheten i församlingarna inte det stöd som den egentligen borde vara berättigad till.

Jag föreslår således ett förtydligande i kyrkolagen genom

  att kyrkomötet beslutar att hos regeringen begära en kyrkolagsändring när det gäller församlingens uppgifter och ansvar för dess språkliga och etniska minoriteter.

Avesta den 21 maj 1996

Ingmar Ullén