Första kyrkolagsutskottets betänkande
1996:1

Rätt att välja församlingstillhörighet, m.m.

Till utskottet har hänvisats

dels motion KMot 1996:2 av Åke Blomqvist m.fl., vari hemställs

   att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna att i det inomkyrkliga utredningsarbetet inför ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten bör övervägas kriterier för och möjlighet att välja församlingstillhörighet,

dels motion KMot 1996:21 av Hans-Olof Andrén, vari hemställs

   att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna vad som i motionen anförts om valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag.

Motionsyrkandet i motion 1996:21 riktar sig mot nuvarande krav på bosättning i församling eller pastorat för valbarhet till förtroendeuppdrag.

För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.

Läronämnden har yttrat sig över de bägge motionerna, se Ln 1996:4, bilaga

Utskottet

Frågan om medlemskap i valfri församling och därtill anknytande problem har behandlats av kyrkomötet 1992, 1993, 1994 och 1995. Vid varje tillfälle har kyrkomötet på hemställan av första kyrkolagsutskottet avslagit motionsyrkanden, syftande till ökad frihet för den enskilde att själv välja församlingstillhörighet. Som skäl för avslagen har i huvudsak hänvisats till skilda juridiska och administrativa problem kring frågor om t.ex. rösträtt, valbarhet, kommunal besvärsrätt och skattskyldighet, vilka problem framstått som svårlösta inom ramen för rådande kyrkokommunala regelsystem, liksom till olika utredningsprojekt. I fråga härom kan hänvisas till första kyrkolagsutskottets betänkanden 1992:1, 1993:1 s. 4 f, 1994:2 s. 23, samt 1995:8. I sistnämnda betänkande förklarade sig utskottet vara väl medvetet om värdet av att den enskilde kyrkomedlemmen kände verklig förankring i den församling han tillhörde, men utskottet ansåg att de skäl av juridisk och administrativ natur som förut anförts mot valfrihet ifråga om församlingstillhörighet ännu hade bärkraft. Väsentligen samma slag av tekniska betänkligheter som nyss sagts inger tanken på en upplösning av bosättningskravet för valbarhet.

Som framgår av Läronämndens yttrande, står frågan om församlingsanknytningen också i nära samband med den traditionella territorialförsamlingsprincip som utgör en grundläggande del av kyrkans tradition och självförståelse. Läronämnden har emellertid, liksom tidigare, understrukit att principen under hänsynstagande till samhällsutvecklingen låter sig tillgodoses även på andra sätt än nu.

Enligt utskottets mening ligger det i sakens natur att en framtida ändrad relation mellan stat och kyrka kommer att skapa annorlunda förutsättningar att reglera den enskilde kyrkotillhöriges församlingsanknytning, varvid det i och för sig kan komma att uppstå ett vidgat utrymme för sådana hänsyn som uppbär motionerna. I dagens läge låter sig de nya förutsättningarna dock inte överblickas, eftersom den framtida regleringen är under utredning.

De kyrkliga valen hör till de uppgifter, som tidigare legat på statliga organ men som vid ändrad kyrka-statrelation kommer att föras över till Svenska kyrkan själv. Den utredningsgrupp som enligt Centralstyrelsens direktiv den 14 december 1995 för det kyrkliga utredningsarbetet med anledning av principbeslutet om ändrade relationer skall behandla hithörande frågor har i direktiven instruerats att uppmärksamma diskussionerna i kyrkomötet om rösträtt och valbarhet i annan församling än folkbokföringsförsamlingen. Utskottet har erfarit att utredningsgruppen redan tagit upp de ämnen som avses i motionerna och ser med tillfredsställelse att problematiken finns med i bilden när utredningsförslagen tar form. Det anförda leder utskottet till den uppfattningen att de bägge motionernas syfte för närvarande är så väl tillgodosett som i nuläget kan anses påkallat. Någon ytterligare åtgärd av kyrkomötet är utskottet inte berett att tillstyrka.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet

Beträffande rätt att välja församlingstillhörighet, m.m.

  att kyrkomötet avslår motionerna KMot 1996:2 och KMot 1996:21.

Sigtuna den 23 augusti 1996

På första kyrkolagsutskottets vägnar

Evert Josefsson

Sten Pålsson

---
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Britas Lennart Eriksson, Gurli Nylund, Sven Håkansson, Else-Maj Silvernagel, Ann-Marie Nilsson, Alvar Gahm, Inger Lifv, Åsa Ingårda, Kerstin Linder, Karl-Johan Nilsson, Göran Petterson, Gunnar Blomgren, Nils Gårder, Åke Blomqvist.

Biskop KG Hammar har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation

av Åke Blomqvist och Åsa Ingårda som anser

dels att utskottets överväganden bort ha följande innehåll.

Utskottet

Frågan om etc. -: - :- ännu hade bärkraft.

I de tidigare motionerna i ämnet rätt att välja församling har föreslagits lagändring, vilket utskottet bedömt ogörligt både med hänsyn till kyrkolagens uppbyggnad av kommunallagskaraktär och med hänsyn till att den förestående relationsändringen innebär ovillighet att göra ändringar i regelverket. Inget av dessa båda argument är bärande i dag. I motion 2 hemställs om utredning inom det kyrkliga utredningsarbetets ram.

Enligt utskottets mening ligger det i sakens natur att en framtida ändrad relation mellan stat och kyrka kommer att skapa annorlunda förutsättningar att reglera den enskilde kyrkotillhöriges församlingsanknytning, varvid det kan komma att uppstå ett vidgat utrymme för sådana hänsyn som uppbär motionerna.

Såväl de statliga som de kyrkliga utredningarna synes i nuvarande skede präglas av stor öppenhet och generositet vad gäller att lyssna till frågeställningar innan utredningsarbetet kommit alltför långt.

Beträffande motion 21 om valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag konstaterar utskottet att dess frågor inryms i de av Centralstyrelsen givna direktiven. Så är inte fallet vad gäller motion 2. Även om det uttalas ambitioner att i utredningsarbetet pröva förslagen i motion 2 kan ej garanteras en redovisning och ett ställningstagande. Formella skäl kan slutligen komma att anföras mot att sådana överväganden skall redovisas. Enligt utskottets mening bör därför utredningen ges tilläggsdirektiv i enlighet med motion 2. För detta talar också läronämndens yttrande ur vilket citeras:

Vad som konstituerar den territoriella anknytningen kan dock variera, och samhällsutvecklingen kan framtvinga en omprövning eller komplettering av tidigare synsätt och regelverk. Det finns inga teologiska eller läromässiga skäl för att den territoriella principen endast skall grundas i den skattetekniska folkbokföringen. Den bör också kunna kopplas till sådana sakförhållanden som anger lokal samhörighet, t.ex. arbetsplats, studieort eller ort för fritidsboende av regelbundet slag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande rätt att välja församlingstillhörighet, m.m.

att kyrkomötet med bifall till motion 1996:2 och med avslag på motion 1996:21 som sin mening ger Centralstyrelsen till känna att i det inomkyrkliga utredningsarbetet inför ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten bör övervägas kriterier för och möjlighet att välja församlingstillhörighet.

Bilaga: Ln 1996:4