Motion till kyrkomötet
1996:2
av Åke Blomqvist m.fl.
om rätt att välja församlingstillhörighet
Kyrkomötet har vid en rad tillfällen tagit ställning till motioner rörande den
enskildes rätt att själv välja församling och avslagit sådana yrkanden. Också
den framtida Svenska kyrkan efter år 2000 kommer att kännetecknas av att
församlingarna är kyrkans grundläggande enheter. Samtidigt förmärks i olika
undersökningar en önskan om möjlighet att välja församlingstillhörighet.
Känslan att tillhöra Svenska kyrkan eller känslan för kyrkobyggnaden är för
en del starkare än församlingstillhörigheten. Rörligheten är också större i dag
än för de nästan fyrtio år sedan då församlingslagen, som nuvarande
kyrkolag bygger på, infördes -- vad gäller bl.a. studieorter, arbetsmöjligheter
och fritidsboende.
Centralstyrelsen har i december 1995 tillsatt fyra utredningar med anledning
av principbeslutet om ändrade relationer mellan Svenska kyrkan och staten.
Dessutom har tillsatts en ledningsgrupp.
Frågan om möjlighet att välja församlingstillhörighet bör bli föremål för
utredning i samband med upprättande av ny kyrkoordning eller i annat
sammanhang centralstyrelsen eller ledningsgruppen för de inomkyrkliga
utredningarna bedömer lämpligt.
Till stöd för ett tilläggsdirektiv för en sådan utredning kan bl.a. anföras:
Läronämndens yttrande 1994:9 med anledning av motion 1994:48
"Läronämnden har tidigare i Ln 1992:4 yttrat sig över en liknande motion och
då hänvisat till den traditionella territorialprincipen för församlingstillhörighet,
uppbyggd kring Ordets förkunnelse och sakramentens förvaltning. Men
läronämnden nämnde också att behov kunde uppstå av nya pastorala
lösningar, om människors delaktighet i en församlings liv kompliceras av
samhällsutvecklingen. Samtidigt angavs att ett uppgivande av
territorialprincipen kan skapa nya pastorala problem.
Från lärosynpunkt kan alltså knappast hävdas att vår kyrkotradition kräver
total tillämpning av en territorialförsamlingsprincip. Det avgörande är att Ordet
och sakramenten delas ut lokalt så att församlingar där kan finnas till. Det är
en pastoral, strategisk och praktisk fråga, om och under vilka förhållanden en
rörlig församlingstillhörighet skall kunna tillämpas."
Tro och Tanke 1994:4 -- rapporten "Konsten att gå i kyrkan" -- en
undersökning inom Göteborgs kyrkliga samfällighet
Mer än en tredjedel av gudstjänstbesöken är rörliga. Professor Göran
Gustafsson konstaterar avslutningsvis: "Att man behärskar konsten att gå i
kyrkan innebär långt ifrån alltid att man också behärskar konsten att höra till
en församling. Särskilt alarmerande borde det därför vara att det framför allt
är bland de yngre gudstjänstdeltagarna som känslan av
församlingstillhörighet är låg."
Svenska kyrkans utredningar 1994:4 -- Kyrkofullmäktigevalen
"Ett annat förslag som förts fram är att den kyrkokommunala rösträtten och
valbarheten inte så strikt som nu skulle vara knuten till den församling man är
bosatt i. En person skulle kunna rösta i den församling där han eller hon har
'sitt andliga hemvist' och en flyttning utanför gränserna till en församling skulle
inte behöva innebära att man lämnar de förtroendeuppdrag man valts till i
församlingen. Dessa tankar är i full överensstämmelse med
undersökningsresultat som visar att man ofta känner större samhörighet med
Svenska kyrkan än den församling man bor i och att det finns många
kyrkomedlemmar som regelbundet deltar i gudstjänstlivet i en annan
församling än den man bor i. Förändringar i denna riktning skulle möjligen
kunna bidra till att höja valdeltagandet något. Det skulle sannolikt ha större
betydelse när det gäller att underlätta rekryteringen av förtroendevalda."
Svenska kyrkans utredningar 1995:5 Kyrkobyggnaden och det offentliga
rummet
Sid 35: I storstadspastoratet Hägersten gäller det motsatta resultatet. Där är
samhörighetskänslan med den nationella kyrkan tydligast medan
samhörigheten med det lokala samhället/församlingen är betydligt lägre...
Generellt har undersökningen bekräftat antagandet om att storstadsborna i
lägre grad känner samhörighet med kyrkobyggnaden i jämförelse med den
nationella kyrkan.
Svenska kyrkan måste vara en kyrka för hela landet -- för människor i
glesbygd, landsbygd, stad och storstad. Därför bör prövas om det bör kunna
finnas kriterier för att kunna tillgodose önskemål att välja
församlingstillhörighet. Redan i dag finns sådan möjlighet för de icke-territoriella församlingarna. För Hovförsamlingen gäller därtill att
upptagningsområdet inte är begränsat till en kommun.
Några kriterier som skulle kunna gälla vid exempelvis pastors prövning av
församlingstillhörighet skulle kunna vara:
1. äga, hyra eller arrendera bostad/fastighet (inkl. fritidsboende)
2. församling inom samma kommun
3. arbetsplatsens belägenhet
4. pastors särskilda prövning (körmedlem, aktiv i församlingsarbetet)
5. församling på studieort.
En alternativ möjlighet skulle kunna vara att kyrkoavgiftens destination är
knuten till folkbokföringsförsamling, medan rätt att inneha kyrkligt
förtroendeuppdrag kan föreligga i annan församling.
Hemställan
Mot bakgrund av det anförda hemställs
att kyrkomötet som sin mening ger Centralstyrelsen till känna att i det
inomkyrkliga utredningsarbetet inför ändrade relationer mellan Svenska
kyrkan och staten bör övervägas kriterier för och möjlighet att välja
församlingstillhörighet.
Huddinge den 10 juni 1996
|