§ 89 Stöd till hivsmittade och deras anhöriga

BRITTA BROMAN:
Ordförande och ledamöter: Jag talar för utskottet och yrkar bifall till utskottets förslag. Utskottet har gjort följande övervägande beträffande motion 2011:64 som alltså handlar om stöd till hivsmittade och deras anhöriga i vårt land.
Utskottet menar att Svenska kyrkan redan arbetar med bemötandefrågor i våra församlingar och att det också ingår och bör ingå i församlingens ordinarie arbete att möta människor som på olika sätt är utsatta. Då handlar det också om att möta hivsmittade och deras anhöriga på samma sätt som vi bör möta alla andra i församlingen, sjuka eller inte sjuka. Utskottet vill alltså inte skilja ut de hivsmittade på ett särskilt sätt. Vi pekar också på att det har skett stora förändringar i västvärlden genom bland annat bromsmedicinernas tillkomst. Detta har inneburit att de hivsmittade har en helt annan prognos än vad som varit fallet tidigare, till exempel när de första fallen uppmärksammades. Också den stigmatisering av de hivsmittade som det tidigare innebar att vara sjukdomsbärare har förändrats i västvärlden. Sjukdomen orsakar däremot ett enormt lidande för miljontals människor världen över. I vissa områden är stora delar av befolkningen hivsmittade. Svenska kyrkans internationella arbete ger sitt stöd till kyrkor och organisationer som arbetar just med sjukvård och diakoni i denna fråga.
Utskottet delar givetvis motionärens goda intention att Svenska kyrkan ska bidra till ett värdigt bemötande och stöd till människor i utsatta situationer. Utskottet menar dock att Svenska kyrkan redan arbetar med dessa bemötandefrågor och vi pekar bland annat på Biskopsbrevet om hiv i det globala perspektivet. Det finns dessutom flera och goda exempel på hur kyrkan och församlingen lokalt arbetar med andra organisationer i denna fråga.
Utskottet yrkar därför avslag på motion 2011:64 punkt 1 och 2.

HELENA KLAHR FAST:
Ordförande! I samband med tjänsteuppdrag har jag sett hur kyrkan kan jobba med stöd till hivpositiva och deras anhöriga i länder som exempelvis Moldavien och Österrike och blivit både inspirerad och imponerad. I Sverige har jag också en del kontakter med hivpositiva och jag skulle gärna med glädje se samma engagemang i kyrkan här för behovet av stöd till denna grupp. I tjänstemännens bakgrundsbeskrivning till min motion 2011:64 vill jag bara tillrättalägga en faktauppgift. Där beskrivs att några stiftsgårdar har erfarenhet av samverkan med Noaks Ark, men enligt uttalande från ledningen för Noaks Ark gäller det bara en stiftsgård som har ett samarbete med dem i samband med läger, vilket också är utmärkt förstås. Från Noaks Arks sida är man mycket angelägen om att få ett större stöd till hivpositiva i Sverige. För att citera ett uttalande rakt av från en i ledningen för Noaks Ark:
Det behövs speciella insatser för hivpositiva. För kyrkan är det en fråga om vad man prioriterar. Det är ju mycket enklare att stödja dramatiska eller okontroversiella grupper. Hiv är ingen populär grupp att stödja. Därför borde kanske kyrkan särskilt tänka på dem som ingen annan bryr sig om. Som det är nu har vi väldigt lite stöd.
Jag har också samtalat med företrädare för organisationen Aidlink som även de önskar ett större stöd från kyrkans sida till hivpositiva i vårt land.
Jag hoppas därför att kyrkans nationella ledning tar till sig önskemålet från de hivpositivas egna företrädare och organisationer om ett större stöd och yrkar bifall till min motion 2011: 64.