Bilaga

Kyrkofondens styrelses budgetförslag för periodens verksamhet

Kyrkofondens styrelses övergripande utgångspunkter

Kyrkofondens styrelse ansvarar – enligt 10 kap. 5 § kyrkoordningen – för förvaltningen av kyrkofonden och andra tillgångar på den nationella nivån, det kyrkliga utjämningssystemet, den kyrkoantikvariska ersättningen samt de övergripande frågorna när det gäller kyrkoavgiftsbetalning.

Denna bilaga utgör Kyrkofondens styrelses – enligt 51 kap. 5 § första stycket kyrkoordningen – upprättade förslag till budget för Svenska kyrkan 2005–2007 vad gäller Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. De riktlinjer som varit vägledande för Kyrkofondens styrelses förslag återges nedan. Kyrkofondens styrelse har beaktat synpunkter som framkommit vid budgetrådslag med övriga styrande organ på kyrkans nationella nivå. I underlaget har även tagits hänsyn till 2003 års kyrkomötesbeslut om ändringar i utjämningssystemet enligt följande:

♦ Den särskilda utjämningsavgiften tillfaller inte den nationella nivån som intäkt från och med 2005, den tillfaller istället stiften. Därmed minskas stiftsbidragen med motsvarande beräknade belopp.

♦ I stiftsbidragen ingår glesbygdsbidrag från och med 2005. Stiftsstyrelserna får besluta om fördelning av dessa medel mellan församlingar och samfälligheter i respektive stift.

♦ Den individuella bidragsdel som tidigare kallats strukturbidrag och som används av församlingarna till särskilda verksamheter ingår även den från och med 2005 som en del i stiftsbidragen.

Däremot finns en skillnad i budgetunderlaget jämfört med 2003 års kyrkomötesbeslut om borttagande av begravningsplatskomponenten ur utjämningssystemet från och med 2005. När kyrkomötet beslutade om detta, förutsattes att Kyrkofondens styrelse samtidigt förändrar de procenttal som styr utjämningen för övriga komponenter så att utjämningsnettot för respektive enhet på den lokala nivån i princip förblir oförändrat. Detta har sedermera visat sig inte vara möjligt att genomföra. Budgetunderlaget följer därför istället Kyrkostyrelsens förslag i särskild skrivelse till 2004 års kyrkomöte. I skrivelsen föreslås ett införande av en ”kostnadsutjämningskonstant” i samband med att begravningsplatskomponenten lyfts ur systemet, utan att procenttalen för någon av de övriga komponenterna ändras (KsSkr 2004:9).

De siffermässiga konsekvenserna framgår av tabellen i slutet av denna bilaga.

Kapitalförvaltning

Det kapital som den 1 januari 2000 överfördes till Svenska kyrkan definieras som Svenska kyrkans värdesäkrade egna kapital och uppgick då till 3 232 miljoner kronor. Enligt 45 kap. 2 § kyrkoordningen skall ”kyrkofonden bevaras till sitt kapital och förvaltas utan sammanblandning med andra medel”. Värdesäkring sker idag genom att kapitalet i varje bokslut tillförs ett belopp som motsvarar real värdeminskning till följd av inflationen. Den 31 december 2003 uppgick det värdesäkrade egna kapitalet till 3 495 miljoner kronor. På grund av tidigare års börsras var emellertid totalt eget kapital vid denna tidpunkt lägre än det angivna beloppet. Mellanskillnaden, 203 miljoner kronor, utgörs av negativt övrigt eget kapital. Beträffande behov av värdesäkring samt konsolidering av de finansiella tillgångarna på den nationella nivån hänvisas här till särskild skrivelse från Kyrkostyrelsen till 2004 års kyrkomöte.

Kyrkofondens styrelse föreslår att avkastningen från kapitalförvaltningen beräknas till 6,0 procent före förvaltningskostnader och avsättning till värdesäkring för inflation, dvs. en real avkastning på 4,0 procent räknat på det bedömda marknadsvärdet den 1 januari 2005 (med antagandet om en inflation på 2 procent). Detta budgetförslag ligger på samma nivå som Kyrkofondens styrelses långsiktiga mål för förvaltarnas placeringar enligt fastställd finanspolicy. Genomsnittsavkastningen om 6,0 procent är en sammanvägning av 3,5 procent för räntebärande placeringar och för 7,6 procent för aktier varav 3,0 procent utgör direktavkastning (utdelningar) och 4,6 procent värdetillväxt.

I förhållande till nuvarande rambudget betyder detta att förväntningarna på avkastningen höjts för framför allt år 2005. Den vändning i konjunkturen som skett sedan den nuvarande rambudgeten lades gör att ett antagande om en mer normal marknadsutveckling har lagts till grund för prognosen. Den värdetillväxt som skedde under 2003 innebär dessutom att kapitalbasen nu är högre än vad som förutsågs i nuvarande rambudget, vilket också bidrar till att avkastningen nu bedöms högre i miljoner kronor.

Budgeten och underliggande antaganden sammanfattas i följande tabell:

Det skall dock understrykas att osäkerheten i prognosen är mycket stor, i synnerhet för enskilda år. Effekten redan av måttliga avvikelser blir betydande som framgår av följande tabell:

• Mätt över en tioårsperiod skall nuvarande normalportfölj överträffa inflationen med minst 4 procent mätt som årlig avkastning (jämlikt nuvarande finanspolicy för Svenska kyrkans nationella nivå, fastställd av Kyrkofondens styrelse den 15 mars 2004).

Allmän utjämningsavgift

Den förväntade uppbromsningen av skatteunderlagets ökning under de närmaste åren får effekt även på kyrkoavgiftsunderlaget, vilket påverkar Svenska kyrkans församlingar ekonomiskt. Redan tidigare har en försvagning av församlingarnas ekonomi kunnat iakttas. Församlingarnas samlade årsresultat så som det redovisas i Nyckeln till Svenska kyrkan försämrades mellan 2001 och 2002 med 600 miljoner kronor (från ett överskott på 1 094 miljoner kronor till ett överskott på 494 miljoner kronor). Mot bakgrund av detta funnes anledning att diskutera en sänkning av den allmänna utjämningsavgiften. Kyrkofondens styrelse utgår dock i detta förslag från att nivån på den allmänna utjämningsavgiften likt tidigare år ligger kvar oförändrat på sju öre under perioden 2005-2007.

Underlaget för kyrkoavgiften utgörs av den kommunalt beskattningsbara inkomsten, varför de prognoser som Kommunförbundet publicerar för skatteunderlaget har bedömts vara de mest relevanta för bedömningen av kyrkoavgiftsunderlagets utveckling. Den senaste prognosen från Kommunförbundet (juni 2004) avseende skatteunderlagets utveckling inkomståren 2003-2005 innebär att skatteunderlaget beräknas öka med 4,1, 3,3 och 4,0 procent respektive inkomstår, statligt beslutade regeländringar inräknade. Utvecklingen för skattepliktig inkomst åren 2003–2005 slår igenom i nationell nivås intäkter från allmän utjämningsavgift först åren 2005–2007.

Sammanfattningsvis bedömer alltså styrelsen att intäkterna från den allmänna utjämningsavgiften kan budgeteras efter Kommunförbundets uppräkningsfaktorer för skatteunderlaget vilket här tillämpas på avgiftsunderlaget för samtliga tillhöriga. Hänsyn till den fallande medlemsandelen och konjunkturen bör också tas. Som tidigare anförts utgår Kyrkofondens styrelse från att nivån på den allmänna utjämningsavgiften blir sju öre under hela perioden 2005–2007. Budgeten och underliggande antaganden sammanfattas i följande tabell.

När det gäller den generella kostnadsutjämningen, är styrelsen av den uppfattningen att det primärt bör vara de kostnader som bestrids av Svenska kyrkans egna medel, det vill säga de kostnader som kyrkoavgifterna finansierar, som skall kostnadsutjämnas. Samtidigt förhåller det sig idag så, att vissa av de kostnader som utjämnas i systemet finansieras av den kyrkoantikvariska ersättning som Svenska kyrkan erhåller från staten, till exempel kostnader för åtgärder på kyrkobyggnader. Kyrkofondens styrelse har beslutat att korrigera för den påverkan på utjämningsbeloppen som den statliga ersättningen fått från och med 2005 och framåt. Detta bedöms dock inte nämnvärt påverka utjämningsnettot på nationell nivå.

I följande tabell sammanfattas budgeten för de generella utjämningsavgifterna och -bidragen. Ökningen i belopp jämfört med nuvarande ram beror på att i tidigare rambudgetar har hänsyn inte tagits till att bl.a. inflationen tenderar att årligen öka bruttobeloppen i utjämningen.

Beträffande de individuella bidragen i utjämningssystemet bedömer styrelsen i detta års planering, med anledning av det ansträngda budgetläget och även på grund av kyrkoordningsändringar med påföljande ändringar i strukturen, att dessa behöver ligga kvar på de nivåer som angavs i föregående års planering. I nuvarande system fördelas stiftsbidragen dels preliminärt på hösten året före budgetåret, dels definitivt i januari budgetåret. Riktlinjer avseende dessa bidrag har fastställts, innebärande att från och med bidragsår 2005 kommer de definitiva beskeden om stiftsbidrag istället att lämnas i juni bidragsåret. Detta på grund av att storleken på den särskilda utjämningsavgift, som stiften får tillgodogöra sig och som utgör avdragspost i respektive stiftsbidrag, blir känd först en bit in på bidragsåret. Som underlag till definitivt beslut om stiftsbidrag sker kontroll av att aktuell konsolidering av prästlönetillgångarna understiger framräknat konsolideringstak. Översyn av de komponenter som ingår i fördelningsmodellen för stiftsbidrag väntas ske under perioden.

Förväntningarna på utdelning från förvaltningen av prästlönetillgångarna, särskild utjämningsavgift, har sänkts något jämfört med tidigare rambudget. Detta mot bakgrund av den låga konsolideringen inom prästlönetillgångarna som följd av den negativa utvecklingen av prästlönefonderna under 2001–2002.

I följande tabell sammanfattas de individuella bidragen

Netto utjämning

Det totala utjämningsnettot, det vill säga summan av utjämningsavgifter minus summan av utjämningsbidrag, beräknas under åren 2005–2007 ge ett överskott till den nationella nivån med 425, 443 och 461 miljoner kronor. Se tabell nedan.

Beloppen för 2005 och 2006 är 10 respektive 16 miljoner kronor lägre än i nuvarande rambudget. Detta är som framgått ovan framför allt följden av en förväntad sämre utveckling av avgiftsunderlaget för den allmänna utjämningsavgiften.

Den kyrkoantikvariska ersättningen som Svenska kyrkan erhåller av staten skall enligt kulturminneslagen fördelas mellan stiften och användas till vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen. Ett inomkyrkligt regelsystem om handläggning av kyrkoantikvarisk ersättning beslutades av styrelsen under våren 2001, där tanken är att i framtiden försöka samordna handläggningen av kyrkoantikvarisk ersättning med handläggningen av kyrkobyggnadsbidragen. För att underlätta administration och återredovisning av förbrukningen av ersättningen till staten har det på den nationella nivån redan befintliga projekthanteringssystemet anpassats.

Kyrkofondens styrelse gör bedömningen att det är av avgörande betydelse för långsiktigt goda förutsättningar för Svenska kyrkans vård av det kyrkliga kulturarvet att nyttjandet av den kyrkoantikvariska ersättningen uppfattas som värdefullt av såväl berörda myndigheter som av allmänheten. Det är även viktigt för gudstjänstlivet inom Svenska kyrkan att kyrkorna förblir välbevarade. En mindre del av anslaget kommer under perioden att användas för insatser på den nationella nivån.

År 2005 erhåller Svenska kyrkan 200 miljoner kronor i kyrkoantikvarisk ersättning, 2006 250 miljoner kronor och 2007 300 miljoner kronor.

Effektmål

• För minst 90 procent av alla skyddade kyrkor och begravningsplatser i landet skall det före 2006 finnas tillfredsställande kulturhistoriskt inventeringsunderlag och underlag vad gäller bevarandestatus avseende underhåll, stöld- och brandsäkerhet, skydd och bevarade inventarier. Dessutom skall det vid samma tidpunkt finnas antagen vård- och underhållsplan för minst 40 procent av alla skyddade kyrkor och begravningsplatser i landet.

• Hela beloppet kyrkoantikvarisk ersättning skall ha betalats ut under beslutad dispositionstid, även om detta innebär att omfördelning inom respektive stift under dispositionstiden måste ske.

• År 2005 skall högst 10 procent av ansökningarna om kyrkoantikvarisk ersättning bedömas som olämpliga av behöriga myndigheter.

Avdelningsgemensamt

Här ingår bl.a. kostnader för bokslutsstatistiken avseende de olika kyrkliga enheternas (församlingar, samfälligheter, stift, nationell nivå) ekonomiska förvaltning, den s.k. Nyckeln till Svenska kyrkans verksamhet och ekonomi. Även kostnaderna för drift och beräkningar av det kyrkliga utjämningssystemets avgifter och bidrag, samt Svenska kyrkans statistikdatabas med tillhörande budgetsimuleringsfunktion tas upp här.

Bland tänkbara besparingar har Kyrkofondens styrelse övervägt att inte låta trycka bokslutsstatistiken utan endast tillhandahålla det material som nu ingår i Nyckeln i elektronisk form. Vår bedömning har blivit att Nyckeln i sin nuvarande form erbjuder ett värdefullt siffermaterial för strategiskt arbete i församlingar och samfälligheter. Budgetförslaget innebär därför att bokslutsstatistiken 2005 (avseende 2004 års verksamhet) skall tillhandahållas på samma sätt som gäller för 2003 års verksamhet, dvs. genom den tryckta versionen av Nyckeln.

Översyn av arbetsformerna för insamlandet av samfälligheternas ekonomiska statistik samt driften av det kyrkliga utjämningssystemet bedöms kunna göras under perioden.

Effektmål

• Samtliga organisatoriska delar av Svenska kyrkan skall redovisa årets resultat och de ekonomiska förutsättningarna för den kyrkliga verksamhet man ansvarar för.

Förslag till budget

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning