1. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att producera den tidigare beslutade och planerade småskriften om kollektens roll i gudstjänsten och skicka den till församlingar.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att redovisa hur ofta domkapitel beslutat om medgivande för flytt av riks- och stiftskollekter i församlingarna.

3. Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att utforma gemensamma riktlinjer för övervägande och medgivande till flytt av riks- och stiftskollekter.

Motivering

Enligt Kyrkoordningen kan det finnas max 30 rikskollekter och max 10 stiftskollekter per år. Resterande tillfällen anslår församlingarna själva kollektändamål inom ramen för befintligt regelverk. I 43 kap. 7 § kan vederbörande läsa att ”En rikskollekt eller stiftskollekt som har bestämts till en viss dag får av kyrkorådet flyttas till en annan dag under året, om det finns synnerliga skäl och domkapitlet medger det.”

Församling som önskar ta upp kollekt till ett lokalt angeläget ändamål har alltid möjlighet att uppta rikskollekten i huvudgudstjänsten och anslå annat kollektändamål i församlingens övriga gudstjänster. Detta kan dock vara problematiskt i små församlingar där det endast finns en huvudgudstjänst alternativt där man alltid har samma kollektändamål i alla kyrkor.

Undertecknad har förståelse för att det kan finnas lokala ändamål som är förankrade och angelägna vilka tidsmässigt kan krocka med en stifts- och/eller rikskollekt. Vid rikskollekter är det inte ovanligt att ”kollektmottagaren” särskilt satsar på att synliggöra sin verksamhet. I de fall församlingar väljer att flytta den kollekten går enheten och solidariteten delvis förlorad. Det är därför viktigt att värna att stifts- och rikskollekterna i så hög utsträckning som möjligt anslås vid anvisad och beslutad tidpunkt.

Eftersom det inte finns någon samlad statistik på nationell nivå är det svårt att utröna hur restriktiva stiften är med beslut om medgivande av flytt av riks- och stiftskollekt. Det finns inte heller några gemensamma riktlinjer om vad som är viktigt att överväga samt vad som närmare karaktäriserar ”synnerliga skäl”.

Till Kyrkomötet 2002 inkom Birgitta Josefson Hultgren med en motion (2002:101) som behandlade kollektens roll i gudstjänsten. På utskottets rekommendation beslutade sedan Kyrkomötet att uppdra åt Kyrkostyrelsen att påskynda handläggningen av en sedan tidigare beslutad småskrift om kollektens innebörd. Kyrkostyrelsen rapporterade till Kyrkomötet 2003 att:

Eftersom denna småskrift ännu inte färdigproducerats och distribuerats till församlingar och präster är det angeläget att Kyrkostyrelsen följer upp att detta blir gjort inom en överskådlig framtid.

Stockholm den 14 juli 2004

Jennie Nordin