Kyrkomötet beslutar att uttala att frågan om vilken förhandlingsordning som skall gälla för kyrkligt anställda får övervägas av Församlingsförbundet, dock så att lönesättning för kyrkoherdar sker av Församlingsförbundet på stiftsnivå med yttranderätt för domkapitlet.

Motivering

Den individuella lönesättningsmodellen haltar fr.a. vad gäller lönesättning för präster. Den bedömning och motivering för den individuella lönen som skall ske, hamnar för långt från den lokala situationen. När kyrkoherden skall motivera lönen för komministrar och andra präster vet vederbörande ofta inte vilka lönekriterier som i praktiken spelat roll i förhandlingen. Det kan därför anses naturligt att lönesättningen för komministrar sker lokalt och att kyrkoherden som arbetsledare har ett direkt inflytande över lönesättningen.

Vad gäller lönesättningen för kyrkoherdar gör sig däremot principiella synpunkter i högre grad gällande. Utöver den självständighet som varje präst har utifrån den dubbla ansvarslinjen, märks i kyrkoherdetjänsten tydligare, efter de nya relationerna till staten och i den nya kyrkoordningen, den dubbelroll som i en episkopal kyrka är nödvändig för att vi inte skall hamna i ett kongregationalistiskt samfund. Kyrkoherden har att "på eget ansvar fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen" (2 kap. 6 §). Kyrkoherden har dessutom ett tillsynsansvar som kräver en självständig ställning.

För att detta skall fungera bör man i enlighet med intentionerna från det s.k. prästpaketet undvika ett alltför starkt beroendeförhållande mellan kyrkorådet och kyrkoherden. Relationen mellan kyrkoråd och kyrkoherde har redan idag visat sig vara ett område där konflikter uppstår. I olika situationer kan löneaspekterna bli ett instrument för antingen kyrkoherde eller kyrkoråd där makt och inflytande kan utövas av den som för tillfället är den starkare parten. Detta kan i sin tur påverka den förkunnelse- och handlingsfrihet som bör råda utifrån kyrkans lära. Det kan å andra sidan utsätta en fattigare församling för ekonomiska påfrestningar, samt uppstå en alltför ojämlik och lönedrivande lönesättning i förhållande till andra församlingar.

En lönesättning där stiftet spelar en roll kan också ha betydelse för rekryteringssituationen och jämställdheten i stiftets församlingar.

Mot bakgrund av detta bör lönesättningen för kyrkoherdar ligga kvar på stiftsnivå.

Lidköping den 14 juli 2004

Tomas Forsner