Kyrkomötet beslutar att uppdra till Kyrkostyrelsen att till nästa års kyrkomöte lägga fram förslag till ändrad lydelse av kyrkoordningen så att partiella samfälligheter för begravningsverksamhet kan inrättas inom Svenska kyrkan.

Motivering

På många håll diskuteras orsaken till att begravningsavgifterna skiljer kraftigt mellan olika begravningshuvudmän. Begravningsavgiften kan skilja på upp till en krona av den beskattningsbara inkomsten. Orsakerna är naturligtvis många: den generella ekonomiska situationen för församlingarna med olika tidsperspektiv för gjorda investeringar, driftskostnadernas beroende av löneläget för personalen inom begravningsverksamheten, varierande standardkrav och så vidare. Svårast att förstå är varför kostnaderna är olika i närliggande församlingar, som exempelvis i en och samma kommun.

Denna situation reser krav på att begravningsverksamheten bedrivs så rationellt som möjligt under hänsynstagande till god miljö och eftersträvad kulturell standard. De lokala prioriteringarna behöver synliggöras.

I dag finns det cirka 830 församlingar inom Svenska kyrkan som är begravningshuvudmän. Samverkan mellan dessa sker i form av ideell föreningsverksamhet och genom fackliga sammanslutningar inom vilka kunskapsutbyte sker. Församlingsförbundet och SKKF spelar här stor roll.

Under den tid som den äldre kyrkolagen styrde Svenska kyrkans församlingars verksamhet kunde samverkan mellan församlingarna också ske i form av formell pastoratssamverkan i partiella samfälligheter för begravningsverksamheten. Denna möjlighet slopades i och med övergången till den nya kyrkoordningen. Det finns naturligtvis många skäl till att den flora av samverkansformer mellan församlingar och pastorat som tidigare gällde stramades upp. Men det är en uppenbar brist när önskad ekonomisk samverkan på begravningsområdet inte möjliggörs i form av partiella samfälligheter.

Samverkan i partiella samfälligheter skulle innebära större och därmed driftsmässigt mer ekonomiskt bärkraftiga enheter där man så önskar. Detta bör generellt leda till lägre kostnader per gravplats. Det skulle också kunna innebära en ortvis ekonomisk utjämning. I Malmö har detta varit en av orsakerna till att det bildats ett bolag för Svenska kyrkans församlingar inom Malmö kommun, Malmö kyrkliga samfällighets specialisering i fråga gravskötsel och annan service på detta område.

Även på andra områden pågår undersökningar om möjligheter till samverkan mellan församlingar som skulle kunnat ske i partiella samfälligheter om detta varit möjligt. Så pågår inom Visby stift samtal om samverkan mellan församlingarna i stiftet på andra områden än enbart kyrkounderhållet, bland annat i fråga om ekonomiadministration. Samtal pågår också om samverkan mellan krematorieanläggningar i Blekinge.

Kyrkomötet 2003 beslöt att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan om möjlighet för även andra stift än Visby att bilda samfälligheter som har det ekonomiska ansvaret för kyrkounderhållet i de pastorat som ingår i samfälligheten. Kyrkostyrelsen har därefter uppdragit åt kyrkokansliet att verkställa en sådan utredning. Av Kyrkostyrelsens skrivelse till Kyrkomötet 2004:3 framgår att kyrkokansliet tillsatt en utredning. Därvid har också mandatet för denna utredning vidgats utöver Kyrkomötets beslut till att om fatta även begravningsverksamheten. (Se KmSkr 2003:6 och 2003:3, sid. 4 i skrivelsen).

Även på annat sätt är frågan om partiella samfälligheter under bearbetning. Bland annat har Församlingsförbundet ett projekt i samverkan med kyrkokansliet, Ökad samverkan inom Svenska kyrkan, som utreder rationaliseringskriterier och därvid bland annat tar upp frågan om samfällighetsbildningar.

Jag tycker att det är utomordentligt bra att frågan om bildandet av partiella samfälligheter inom Svenska kyrkan nu generellt studeras. Eftersom det utredningsbeslut som Kyrkomötet fattade i fjol inte omfattar begravningsverksamheten som ett område där partiella samfälligheter skulle kunna utnyttjas, tycker jag att det är viktigt att Kyrkomötet nu utvidgar sitt uppdrag till Kyrkostyrelsen att också utreda om partiella samfälligheter i Svenska kyrkan också kan omfatta begravningsverksamheten. Därmed kan de utredningar som pågår på detta område ges en bredare förankring. Jag föreslår alltså att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen i uppdrag att till nästa års kyrkomöte lägga fram förslag till ändrad lydelse av kyrkoordningen så att partiella samfälligheter för begravningsverksamhet kan inrättas inom Svenska kyrkan.

Sollentuna den 12 juli 2004

Urban Gibson Ulla Eriksson