Kyrkomötet beslutar att i 4 kap. 26 § första stycket kyrkoordningen införa en andra mening med följande lydelse:

Motivering

I kyrkoordningen finns inga regler om delegation. Det är därmed fritt för t.ex. ett kyrkoråd eller en kyrkonämnd att delegera beslutanderätt till ett utskott eller till enskilda personer. Också beredningen av rådets/nämndens ärende sker ofta i ett utskott.

I kyrkolagen fanns detaljerade regler om delegation. Där fanns också regler som förhindrade för kyrkorådet att genom delegation sätta kyrkoherdens roll i kyrkorådet/kyrkonämnden åsido. När regelsystemet förenklades i kyrkoordningen försvann reglerna om kyrkoherdens ställning i utskott.

Det har nu visat sig att vissa kyrkoråd delegerat beslutanderätt i väsentliga frågor till utskott utan att kyrkoherden getts rätt att delta i utskottets sammanträden. Också beredning av ärenden har uppdragits åt utskott utan att kyrkoherden med sin kompetens getts möjlighet att påverka arbetet.

Att kyrkoherden på detta sätt lämnas utanför beslut och beredning rimmar mycket illa med kyrkoordningens sätt att se på samspelet mellan de förtroendevalda och kyrkoherden, som chef i församlingen och företrädare för vigningstjänsten.

För att undanröja dessa problem bör i kyrkoordningen införas regler om kyrkoherdens rätt att delta i alla beslut i kyrkorådet/kyrkonämnden och rätt för kyrkoherden att delta i beredningen av ärenden.

Lund den 22 juni 2004

Christina Odenberg