Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda möjligheterna till skapandet av en för Svenska kyrkan rikstäckande begravningsbyrå.

Motivering

Den kyrkliga handling som idag utgör Svenska kyrkans främsta kontaktyta med dess kyrkotillhöriga är begravningsgudstjänsten. För många av kyrkans medlemmar utgör dessa begravningsgudstjänster kanske den enda kontaktyta man har med Svenska kyrkan och ibland är det just denna tjänst, att en dag kunna vigas till den sista vilan i hembygdens kyrka eller där kunna fira begravningsgudstjänst efter avlidna nära och kära, som får många av våra tillhöriga att stanna kvar i vår kyrkliga gemenskap. Samtidigt utgör dessa kyrkliga handlingar en fantastisk möjlighet för kyrkan till kontakt och möjlighet att sprida det kristna budskapet.

Idag börjar samhällets begravningsbyråer att allt mer styra och ställa i begravningsfrågor. Förr, fram till 1991 då Svenska kyrkan miste folkbokföringen, var det vanliga att folk när någon närstående hade avlidit först kontaktade sin hemförsamling för att göra en dödsfallsanmälan och samtidigt få en första kontakt med den präst som senare skulle hålla i begravningsgudstjänsten. I samband med dessa besök fick man ofta hjälp med tankar och funderingar kring det praktiska, tankar och funderingar som sedan kom att bli till underlag för det besök man därefter gjorde hos någon av traktens begravningsbyråer. Vid dessa besök var man då i regel medveten om vilka tjänster av hjälp man önskade köpa av begravningsbyrån och vad man ämnade göra själv. Kostnaden blev på så sätt mycket lägre för sorgehuset än vad den är idag och samtidigt fick församlingen en tidig första kontakt, en möjlighet att aktivt vara med och stötta i sorgearbetet.

Idag ser bilden av förfarandet helt annorlunda ut. Först uppsöks i regel begravningsbyrån där de sörjande, ofta fortfarande i ett chocktillstånd över det som hänt, i regel köper det mesta av vad begravningsbyrån har att erbjuda, allt ifrån hjälp med dödsfallsanmälan och begravningsannons till begravningstid i kyrkan, kista och gravsten. Även sådant som borde ligga på den senare församlingskontakten diskuteras i regel, t.ex. vilka psalmer som skall sjungas vid begravningsgudstjänsten, vilken präst man önskar ha (det är idag inte ovanligt att begravningsbyråerna har pärmar med foton på de präster som tjänstgör i en församling och som visas upp för sorgehuset), vem som skall spela och vad som skall spelas. Idag erbjuder också många begravningsbyråer att agera värdar vid en ev. minnesstund, likaså att hålla i det som tidigare var en kyrklig tjänst (finns fortfarande i kyrkans handbok), det som kallades utsjungning eller bisättningsandakt. Allt detta tar man givetvis betalt för. Vad församlingsbon inte känner till och sällan upplyses om, är att mycket av detta erbjuds utan kostnad av församlingen. Mer och mer tar begravningsbyråerna över det som kyrkan idag redan kan erbjuda. Kyrkan och dess präster har mer kommit att bli likt anlitade konsulter av begravningsbyråerna, än de som tillsammans med sorgehuset borde ha initiativet för planerandet och genomförandet av begravningen och dess kringarrangemang. Vad månne bliva om denna utveckling fortsätter?

Vad blir följden av denna utveckling:

1. Kostnaderna för begravning blir onödigt dyr för våra medlemmar. Våra kyrkotillhöriga betalar redan idag för sådant som kan erbjudas gratis av kyrkan;

2. Kyrkan förlorar allt mer begravningen som en kontaktyta för mötet med dess medlemmar. När denna kontaktyta försvinner eller blir alltför liten kommer många att lämna Svenska kyrkans gemenskap.

Vad kan då göras för att kyrkan skall kunna behålla initiativet vid begravningssammanhangen och samtidigt vara till hjälp för sina medlemmar att kunna få en fin begravning till en rimlig kostnad?

Jag tror att kyrkans enda framkomliga väg i detta sammanhang är att skapa en rikstäckande begravningsbyrå där alla församlingar är anslutna. En begravningsbyrå som har till uppgift att genom församlingarna serva Svenska kyrkans medlemmar med det viktigaste vid begravningar, såsom t.ex. dödsfallsanmälan, kista, gravsten och juridisk rådgivning. Att kunna erbjuda ett utbud som gör att ett sorgehus inte behöver gå någon annanstans än till den avlidnes hemförsamling för att få det stöd och den hjälp man behöver. Varje församling kan sedan, om man så vill, låta kyrkoavgiften helt eller delvis täcka kostnaderna för en standardbegravning. Givetvis måste skapandet av en för Svenska kyrkan rikstäckande begravningsbyrå föregås av en gedigen konsekvensanalys. Mitt förslag är att Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att genomför en sådan analys för att vid ett senare kyrkomöte kunna fatt ett beslut i detta ärende.

Luleå den 30 juni 2004

Tomas Lång