Ge islam större utrymme var rubriken på en stort uppslagen debattartikel i Dagens Nyheter den 3 juli i år. Den var undertecknad av tre personer: ärkebiskop KG Hammar (första namn), ordföranden i Sveriges muslimska råd, Mostafa Kharraki, samt TCO:s ordförande, Sture Nordh.

Många DN-läsare och medlemmar i Svenska kyrkan höjde märkbart förvånade ögonbrynen över den plädering för islam som ärkebiskopen – tillika ordförande i Kyrkostyrelsen – därmed gjorde. Han slår exempelvis fast att ”företrädare för islam måste få större utrymme i samhällsdebatten” och hävdar också att det förekommer diskriminering av muslimer i vårt land trots att religionsfrihet råder. Avslutningsmeningen i artikeln antyder nämligen att lagen om den inte tas på allvar.

Det noteras att tidpunkten för publiceringen av DN-artikeln sammanfaller med den långa period under våren och sommaren då en annan stor tidning, Expressen, varje vecka upplåtit en spalt till muslimsk företrädare för en ”Fredagsbön”. När fick Svenska kyrkan ens bråkdelen av ett sådant ständigt återkommande utrymme till sitt förfogande i våra s.k. kvällstidningsdrakar?

Med ärkebiskopens DN-plädering som bakgrund och (för att inga missförstånd skall råda) full respekt för religionsfriheten, ställs nu följande fråga till Kyrkostyrelsen:

Delar styrelsen sin ordförandes/ärkebiskopens åsikt att det är Svenska kyrkans sak att medverka till att ge islam större utrymme i samhället och att det förekommer diskriminering av olika religiösa minoriteter i vårt land?

Norrköping den 4 oktober 2004

Bengt Olof Dike