Kyrkans böcker eller, som det heter i kyrkoordningen, Svenska kyrkans gudstjänstböcker är - förutom Bibeln - Den svenska kyrkohandboken, Den svenska psalmboken, Den svenska evangelieboken och En liten bönbok. De böckerna är uttryck för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära och därför skall de antas av Kyrkomötet.

Kyrkans böcker utgör också ett sammanhållande band i vår kyrka. Fromhetstraditioner skiftar, behoven av olika utformning av gudstjänsten är många. Men vi har gemensam handbok, gemensamt kyrkoår med gemensam ordning för bibelläsningarna i gudstjänsten, gemensam psalmbok och bönbok.

Kyrkostyrelsen anser att detta är en god ordning. Den bör därför behållas.

Från detta måste man skilja den förlagsmässiga utgivningen på en fri marknad av kyrkans böcker. Det finns inget som hindrar att det finns vissa kompletteringar. I t.ex. bibelutgåvor finns det ju inledningstexter, kartor och ordlistor, som inte godkänts av varken kyrka eller bibelkommission. Även tillägg i evangelieboken har diskuterats, t.ex. förslag till psalmval.

På samma sätt finns det en förlagsmässig frihet vid utgivningen av samlingsvolymen Den svenska psalmboken. Det kan göras ett tillägg av texter, bara det tydligt framgår vad det är för något. Så är fallet i den utgåva som Britta Olinder syftar på. Det är inget nytt. I våra psalmböcker har det alltid funnits register och bibelläsningsplaner som inte i strikt mening hör till kyrkans böcker. I vår nuvarande psalmbok finns Den lilla katekesen i en språklig bearbetning som inte antagits av Kyrkomötet och utan något kyrkligt beslut om att den skall finnas i psalmboken.

Vi är dock medvetna om att sådana tillägg till psalmboken som Britta Olinder syftar på är problematiska eftersom det i stor utsträckning är samma typ av texter som det som den fastställda psalmboken innehåller. Detta har också lett till att kontakter tagits med Verbum för att klarlägga hur de arbetar med tillägg och Kyrkostyrelsen kommer även i fortsättningen ha kontakter med förlag i dessa frågor.

Margarethe Isberg