Frågan om dödshjälp är aktuell och brännande. Inte minst anställda inom vården kan ställas inför svåra frågor. Från många håll finns också en förväntan på ett tydligt ställningstagande från Svenska kyrkan. Frågan bevakas inom kyrkokansliet och kompetens vidareutvecklas för att kunna bidra till diskussionen inom detta område. En viktig erfarenhet är att aktualiserandet av dödshjälp i hög grad är beroende av vilka förväntningar som finns på den vård som ges i livets slutskede. Den person som litar på att hon eller han kan få effektiv smärtlindring och god mänsklig omsorg efterfrågar sällan hjälp med att dö om hon eller han blir svårt sjuk. Frågan om dödshjälp har därför nära samband med vårdens kvalitet. Detta aktualiserar betydelsen av tillgång till en god vård i livets slutskede, bl.a. i form av olika slags hospiceverksamhet.

Kyrkokansliet har tagit del av erfarenheter av legaliserad dödshjälp i Holland. Av dessa framgår bl.a. att det kan vara svårt att upprätthålla strikta gränser för när aktiv dödshjälp skall få ges och att de läkare som skall utföra dödshjälpen kan hamna i svåra samvetskonflikter.

Samtal kring dessa frågor förs i många sammanhang på lokal nivå, t.ex. i de olika etiska kommittéer som finns vid många sjukhus. I många fall medverkar företrädare för Svenska kyrkan i sådana samtal. Det finns även ett ekumeniskt arbete kring dessa frågor. År 2000 utgav SKR tillsammans med Sveriges frikyrkosamråd antologin En god död. Om dödshjälp och vård i livets slutskede.

Frågan om dödshjälp är svår och känslig på olika sätt. Även om man tar sin utgångspunkt i respekten för människovärdet och motsätter sig aktiv dödshjälp kan till exempel olika gränsdragningsproblem aktualiseras. Det är viktigt att Svenska kyrkan deltar i samtal inom detta område. Att medverka i sådana samtal kan vara minst lika angeläget som att utforma officiella dokument med färdiga svar. Detta förutsätter emellertid både en förtrogenhet med vårdens villkor och verklighet och en teologisk och etisk reflektion. Kyrkostyrelsen strävar efter att säkerställa att den kompetens som behövs för att delta i samtalet finns till hands även framgent.

Gerd Gullberg-Johnson