1 Bakgrund

1.1 Intention och process

Intentionen bakom avtalet är att tydliggöra rådande grundläggande förhållanden, den gemenskap i tro och liv som alltsedan reformationstiden förbundit Svenska kyrkan med de evangeliska kyrkorna i Tyskland, stärka medvetenheten och främja ett större utbyte och utvecklat samarbete. Likaledes är intentionen att synliggöra de fyra svenska församlingsbildningarna i Tyskland och de tre tyska församlingarna i Sverige och uppnå mer liknande förutsättningar för arbetet bland landsmän genom ekonomiskt ansvarstagande, praktiskt samarbete, gemensamma lokala och regionala kontakter och överläggningar.

Avtalet är en del av det arbete som för närvarande pågår i kyrkokansliet att klargöra och reglera Svenska kyrkans relationer till en rad olika evangeliska kyrkor som är verksamma i Sverige och/eller återfinns i de länder där Svenska kyrkan verkar.

Det föreliggande avtalet ligger i linje med och vidareutvecklar den övergripande överenskommelsen mellan Ärkebiskopsämbetet och EKD:s ledning om ömsesidighet i deltagande i synoder/kyrkomöten, konferenser, information etc.

Den nuvarande processen startade i början av 90-talet genom initiativ av kyrkoherden och kyrkorådet i Svenska församlingen i Frankfurt/Main för att säkerställa och utveckla Svenska kyrkans verksamhet i västra och södra Tyskland. Orsakerna var ökande ekumenisk medvetenhet, växande församlingsutveckling, ökande behov av samarbete och klargörande av lokalt ekonomiskt stöd från evangeliska kyrkan i Hessen-Nassau. Genom Borgåsamarbetet i Frankfurt/Main aktualiserades Evangelisk-lutherska kyrkans i Finland avtal med EKD som ett visionärt mål.

Den nybildade Svenska församlingens i München behov av lokalt samarbete och ekonomiskt stöd växte och drev, tillsammans med de årligen minskande anslagen från Svenska kyrkan i utlandet, fram ett gemensamt initiativ från de svenska prästerna i Tyskland att söka kontakt med EKD. I september 2000 träffade man företrädare för kyrkoledningen i Hannover och så initierades överläggningar på kyrkoledningsnivå. Av den svenska kyrkoledningen lyftes förhandlingarna till nationell nivå. Detta skedde för att förhandlingarna inte endast skulle resultera i ett lokalt avtal mellan de båda ländernas utlandskyrkoorganisationer, utan i ett övergripande avtal som speglar den rådande gemenskapen, medför kyrkogemenskap och drar linjer för framtida samverkan.

I Biskopsmötet har frågan om förhållandet med de tyska evangeliska kyrkorna diskuterats i början av 90-talet. I denna process har Biskopsmötet vid två tillfällen överlagt om detta utvidgade samarbete.

Vid överläggningar i Hannover och Uppsala under 2001 och 2002 formades ett avtalsutkast utifrån behoven av att uttrycka vår gemensamma grund för uppdraget att vara kyrka och församling och att bättre synlig- och möjliggöra respektive församlingsverksamhet. Förra delen är en gemensam teologisk begrundning med samma formuleringar som i Borgåavtalet (punkt 32 i avtalstexten) i allt utom i 1 § f där nattvardssynen är tydligt lutherskt formulerad. Senare delen är en praktisk del med tydliggörande av hur denna gemenskap i framtiden än bättre skall komma till uttryck. I samband med förhandlingarna har från svensk sida klargjorts att detta avtal innebär att Leuenbergöverenkommelsen inte är aktuell för undertecknande.

Avtalstexten undertecknas av företrädare för de båda kyrkoledningarna vid ett arbetsmöte den 12 juni 2003, för att stadfästas av Kyrkomötet hösten 2003.

Vid överläggningarna har den tyska delegationen letts av Oberkirchenrat Dr Paul Oppenheim. Från Svenska kyrkans sida har deltagit kyrkosekreterare Carl Axel Aurelius, rättschef Lars Friedner, direktor Jan Madestam, utvecklingssekreterare Michael Persson samt ekumenisk handläggare Sven-Bernhard Fast. Dessutom deltog kyrkoherde Peter Wänehag, Berlin, och kyrkoherde Ernst-Arne Detert, Hamburg, i överläggningarna i Hannover.

1.2. Die Evangelische Kirche in Deutschland, EKD

Die Evangelische Kirche in Deutschland, EKD, är till sin struktur ett förbund av självständiga lutherska, reformerta och unierade Landeskirchen i den tyska förbundsrepubliken. I praktiken finns det en Landeskirche i varje delstat, alltså 24 kyrkor. EKD bildades 1948 av de dåvarande 27 Landeskirchen. EKD leds av en synod bestående av 120 representanter från kyrkorna. I dess råd - Rat - sitter 15 ledamöter. Ungefär 38 procent av befolkningen (27,4 miljoner år 1999) tillhör någon av de 18 100 församlingarna inom EKD:s medlemskyrkor. I internationella ekumeniska sammanhang framträder EKD som en enda kyrka.

1.3. Församlingarna (statistiska uppgifter 2002)

I Sverige finns tre tyskspråkiga församlingar, vilka av EKD betecknas som utlandsförsamlingar.

_ Tyska S:ta Gertruds församling i Stockholm grundades som den första tyska utlandsförsamlingen 1571 och är en icke-territoriell församling inom Svenska kyrkan med särskilda medlemsbestämmelser (KO 35 kap. 4 §). Upptagningsområdet är Stockholms stift. 1 969 medlemmar, antal tyskar i området är enligt församlingen svårt att beräkna.

_ Tyska Kristine församling i Göteborg grundades 1623 och är även den en av Svenska kyrkans icke-territoriella församlingar (KO 35 kap. 3 §). Upptagningsområdet är Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Mölndals, Partille och Öckerö kommuner. 1 135 medlemmar, beräknat antal tyskar i området 3 000.

_ Tyska evangeliska församlingen i Malmö har stadgar fastställda av Kungl. Maj:t 1922, men församlingen har inte blivit någon icke-territoriell församling inom Svenska kyrkan. Upptagningsområdet är Lunds stift, medlemsregister förs ej, 306 betalande medlemmar, 607 familjer får församlingsbladet, 11 197 tyskar i området (evangeliska och romersk-katolska). Församlingen lånar kyrkor och församlingshem vid gudstjänster och samlingar utanför Malmö.

I Tyskland finns fyra svenska församlingsbildningar, vilka av SKUT-utredningen benämnes utlandsförsamlingar.

_ Svenska Victoriaförsamlingen, Berlin, grundades 1903 och är registrerad som Stiftung och Eingetragene Verein. Dessutom finns Svenska skolan som är ett av församlingen helägt GmbH. Upptagningsområdet är Berlin, Brandenburg, Sachsen, Sachsen-Anhalt, och Türingen. 576 registrerande, 576 betalande medlemmar, 2 275 registrerade svenskar i området. Norsk präst attacherad till kyrkan.

_ Svenska Kyrkoföreningen, Frankfurt/Main grundades 1965 och är registrerad som Eingetragene Verein. Upptagningsområdet är Baden-Württemberg, Hessen, Nordrhein-Westfalen, Rheinland-Pfalz och Saarland. 1 600 registrerade och betalande medlemmar och 8 507 registrerade svenskar i området. Hyr kyrko- och församlingslokaler och bostäder.

_ Svenska Gustav-Adolfsförsamlingen, Hamburg, startade som Sjömanskyrka 1883, församlingen grundad 1995 och är registrerad som Eingetragene Verein. Upptagningsområdet är Bremen, Hamburg, Mecklenburg-Vorpommern, Niedersachsen och Schleswig-Holstein. 1 000 registrerade medlemmar och 4 507 registrerade svenskar i området.

_ Svenska Församlingen, München grundades 1994 och är registrerad som Eingetragene Verein. Upptagningsområdet är Bayern. 160 familjer och enskilda är medlemmar och 3 573 registrerade svenskar i området. Hyr kyrka och sedan 2003 församlingslokaler.