Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

54 kap. Undantag från offentlighet för handlingar

1 § Förbud gäller mot att röja sådana uppgifter som har anförtrotts en biskop eller präst under bikt eller enskild själavård. Förbud gäller också mot att röja sådana uppgifter som har anförtrotts en diakon under själavårdande samtal. Förbudet gäller inte om personen i fråga medger att uppgiften lämnas ut.	1 § Förbud gäller mot att röja sådana uppgifter som har anförtrotts en biskop eller präst under bikt eller enskild själavård. Förbud gäller också mot att röja sådana uppgifter som har anförtrotts en diakon under själavårdande samtal.
	4a § I kyrkans tillsyns- och överprövningsverksamhet gäller förbud mot att röja uppgifter om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden. Förbudet gäller om det av någon särskild anledning kan antas att personen i fråga eller någon närstående lider men om uppgiften röjs. Förbud enligt första stycket upphör att gälla om uppgiften tas in i ett beslut av tillsyns- eller överprövningsorganet.
	Förbud mot att röja uppgifter vid facklig förhandling
	11a § Förbud gäller mot att röja uppgifter som har tillkommit eller inhämtats för att användas vid facklig förhandling eller vid förberedelse för sådan förhandling. Förbudet gäller om det kan antas att den kyrkliga arbetsgivarens ställning som förhandlingspart försämras om uppgiften röjs.
	Förbud mot att röja uppgifter vid personuppgiftsbehandling
	11b § Förbud gäller mot att röja personuppgifter, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgifterna behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204).

14 §¹ Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket, 2 § första stycket och 3-13 §§ till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilda personen själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av honom eller henne.

	Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket hindrar inte heller att uppgiften lämnas om - diakonen har ålagts att uttala sig under ed, eller - det föreligger uppgifts-, informations- eller anmälningsskyldighet enligt lag.
15 §2 Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket, 2 § första stycket och 3-13 §§ hindrar inte att uppgiften lämnas till 1. kyrkans organisation för revision, tillsyn och överprövning, 2. en myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av en lag eller har beslutats med stöd av en lag, eller 3. en arbetstagarorganisation, om uppgifts- eller informationsplikten följer av en lag eller ett kollektivavtal.	15 § Förbud mot att röja uppgifter enligt 2 § första stycket och 3-13 §§ hindrar inte att uppgiften lämnas till 1. kyrkans organisation för revision, tillsyn och överprövning, 2. en myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av en lag eller har beslutats med stöd av en lag, eller 3. företrädare för en arbetstagarorganisation eller till skyddsombud, om uppgifts- eller informationsplikten följer av en lag eller ett kollektivavtal.
16 §3 Utöver vad som gäller enligt 15 § får uppgifter som omfattas av förbud enligt 1 § andra stycket 2 § första stycket och 2-13 §§ lämnas till 1. polis- och åklagarmyndighet, om uppgiften behövs i en anmälan om brott, 2. socialtjänsten, om uppgiften innebär att man känner till att en person som är under 18 år misshandlas i hemmet eller om ett ingripande till personens skydd av någon annan anledning behövs, 3. hälso- och sjukvårdsmyndighet eller socialtjänsten, om uppgiften avser ett allvarligt och fortgående missbruk eller en allvarlig sjukdom och det är nödvändigt att röja uppgiften för att inte den enskilda personens liv eller hälsa skall sättas i allvarlig fara.	16 § Utöver vad som gäller enligt 15 § får uppgifter som omfattas av förbud enligt 2 § första stycket och 3-13 §§ lämnas till 1. polis- och åklagarmyndighet, om uppgiften behövs i en anmälan om brott, 2. socialtjänsten, om uppgiften innebär att man känner till att en person som är under 18 år misshandlas i hemmet eller om ett ingripande till personens skydd av någon annan anledning behövs, 3. hälso- och sjukvårdsmyndighet eller socialtjänsten, om uppgiften avser ett allvarligt och fortgående missbruk eller en allvarlig sjukdom och det är nödvändigt att röja uppgiften för att inte den enskilda personens liv eller hälsa skall sättas i allvarlig fara.

_______________

1 § Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ. I församlingar som har högst 500 röstberättigade får dock beslutanderätten i stället utövas av en kyrkostämma.

1 § Kyrkofullmäktige är församlingens högsta beslutande organ. I församlingar som har högst 500 röstberättigade den 1 december året före valåret får dock beslutanderätten i stället utövas av en kyrkostämma.

Om en församling ingår i en samfällighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman bestämma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av ett direktvalt kyrkoråd.

Att ett direktvalt kyrkoråd samtidigt är församlingens styrelse framgår av 4 kap.

3 § Om antalet röstberättigade i en församling med kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd har gått ned till 500 eller därunder får fullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet bestämma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av en kyrkostämma.	3 § Om antalet röstberättigade i en församling med kyrkofullmäktige eller ett direktvalt kyrkoråd har gått ned till 500 eller därunder den 1 december året före valåret får fullmäktige eller det direktvalda kyrkorådet bestämma att församlingens beslutanderätt i stället skall utövas av en kyrkostämma.

8 §⁴ Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige.

Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal och till minst

- 15 i församlingar med högst 5 000 röstberättigade,

- 19 i församlingar med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade,

- 25 i församlingar med över 10 000 röstberättigade.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.	Med röstberättigad avses en person som uppfyller kraven för rösträtt enligt 33 kap. 2 § den 1 oktober året före valåret.
9 § När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman eller det direktvalda kyrkorådet om antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.	9 § När kyrkofullmäktige skall utses första gången, beslutar kyrkostämman eller det direktvalda kyrkorådet om antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet. Har ett beslut inte fattats senast den 1 februari under valåret får stiftsstyrelsen besluta om antalet ledamöter och ersättare.

Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tilllämpas vid det kommande valet. Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

53 §⁵ Samfällda kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i full-mäktige.

Antalet ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda antal och till minst

- 15 i samfälligheter med högst 5 000 röstberättigade,

- 25 i samfälligheter med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade,

- 35 i samfälligheter med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade,

- 45 i samfälligheter med över 40 000 röstberättigade.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i samfällda kyrkofullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.

Med röstberättigad avses en person som uppfyller kraven för rösträtt enligt 33 kap. 2 § den 1 oktober året före valåret.

4 kap. Kyrkorådet, kyrkonämnden och andra nämnder i församlingar och samfälligheter

12 § Det direktvalda kyrkorådet fastställer antalet ledamöter och ersättare i rådet.

Antalet valda ledamöter skall bestämmas till ett jämnt tal och till minst

- 8 i församlingar med högst 500 röstberättigade,

- 10 i församlingar med över 500 röstberättigade.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om ett decimaltal uppkommer, avrundas detta till närmast högre tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat. Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.	Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om ett decimaltal uppkommer, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat. Med röstberättigad avses en person som uppfyller kraven för rösträtt enligt 33 kap. 2 § den 1 oktober året före valåret.
	14a § Om valet till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan nomineringsgrupperna därvid har ändrats, upphör uppdragen för de ledamöter och ersättare i kyrkorådet som har valts av fullmäktige, två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av ledamöter och ersättare för återstoden av tjänstgöringstiden.

18 § Kyrkorådet bestämmer tid och plats för sina sammanträden.

Sammanträden skall även hållas, när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller kyrkoherden begär det eller när ordföranden anser att det behövs.

	Det nyvalda kyrkorådet får sammanträda under valåret för att välja personer till de uppdrag inom församlingen som avser tiden efter valåret.
25 §6 För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Det skall också finnas en valnämnd. Bestämmelser om valnämnd finns i 38 kap. 2a §. För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 15-20, 22 och 23 §§.	25 § För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Det skall också finnas en valnämnd. Bestämmelser om valnämnd finns i 38 kap. 3 §. För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 14a-20, 22 och 23 §§.

För valnämnden gäller även 14 §.

Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall anta reglementen med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet.

32 §7 Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på kyrkonämnden och övriga nämnder i samfälligheten: - 14 § om mandatperiodens längd - 15 § om fyllnadsval, - 16 § första stycket och 17 § om ordförandeskapet, - 18 § om när sammanträdena skall hållas, - 19 § om ersättarnas tjänstgöring, - 20 § om beslutförhet, - 22 och 22a §§ om jäv, - 23 § om ärendenas avgörande och protokoll, - 25 § om tillsättning av nämnder, och - 26 § om närvarorätt vid sammanträden m.m.	32 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på kyrkonämnden och övriga nämnder i samfälligheten: - 14 § om mandatperiodens längd - 14a § om vad som sker efter ett omval eller en ny sammanräkning - 15 § om fyllnadsval, - 16 § första stycket och 17 § om ordförandeskapet, - 18 § om när sammanträdena skall hållas, - 19 § om ersättarnas tjänstgöring, - 20 § om beslutförhet, - 22 och 22a §§ om jäv, - 23 § om ärendenas avgörande och protokoll, - 25 § om tillsättning av nämnder, och
	- 26 § om närvarorätt vid sammanträden m.m.

Då skall följande gälla:

1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligheten och dess samfällda kyrkofullmäktige.

2. Bestämmelserna om mandatperiodens längd gäller kyrkonämnden och valnämnden.

3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.

38 § Om kyrkofullmäktige har valt nya ledamöter i kyrkorådet enligt 14a §, skall det nyvalda kyrkorådet inom två månader välja nya ledamöter och ersättare i pastoratsnämnden.

7 kap. Stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och nämnderna

15 §8 Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på stiftsstyrelsen och stiftets nämnder: - 4 kap. 15 § om fyllnadsval, - 4 kap. 17 § första stycket om tillfällig ordförande, - 4 kap. 18 § om när sammanträdena skall hållas, - 4 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring, - 4 kap. 20 § om beslutförhet, - 4 kap. 22 och 22a §§ om jäv, - 4 kap. 23 § om ärendenas avgörande och protokoll, - 4 kap. 25 § om tillsättning av nämnder, och - 4 kap. 26 § om närvarorätt vid sammanträden.

15 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på stiftsstyrelsen och stiftets nämnder: - 4 kap. 14a § om vad som sker efter ett omval eller en ny sammanräkning, - 4 kap. 15 § om fyllnadsval, - 4 kap. 17 § första stycket om tillfällig ordförande, - 4 kap. 18 § om när sammanträdena skall hållas, - 4 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring, - 4 kap. 20 § om beslutförhet, - 4 kap. 22 och 22a §§ om jäv, - 4 kap. 23 § om ärendenas avgörande och protokoll, - 4 kap. 25 § om tillsättning av nämnder, och - 4 kap. 26 § om närvarorätt vid sammanträden.

Då skall följande gälla:

1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige, kyrkoråd och nämnder skall avse stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och stiftets nämnder.

2. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall avse biskopen och, när han eller hon har förhinder, domprosten.

3. Kungörelser och tillkännagivande skall anslås på stiftets anslagstavla.

4. Stiftsstyrelsen och nämnderna får begära upplysningar från kyrkoråden, kyrkonämnderna och pastoratsnämnderna, när det behövs för att stiftsstyrelsen och nämnderna skall kunna fullgöra sina uppgifter.

5 §⁹ Domkapitlet är beslutfört när minst sex eller, om samtliga är ense om beslutet, minst fem ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. Ordföranden eller vice ordföranden måste dock vara närvarande för att domkapitlet skall vara beslutfört.

I en arbetsordning får domkapitlet uppdra åt 1. ordföranden eller vice ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet avser ett ärende enligt 17 kap., 18 kap. eller 43 kap. 7 § eller innebär att ärendet inte skall prövas i sak, 2. ordföranden eller vice ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet, 3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 57 kap. 18 § och 58 kap. 16 §, och 4. ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande.

Delegation 5a § Domkapitlet får uppdra åt 1. ordföranden eller vice ordföranden att besluta på domkapitlets vägnar om något annat inte sägs i 5b §, 2. ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande. 5b § Beträffande ärenden enligt 31 kap. 11-14 §§, 32 kap. 11-14 §§, 34 kap. 9, 10 och 14 §§, 57 kap.8-18 §§ och 58 kap. får delegation ske bara på det sätt som anges i andra stycket. Domkapitlet får uppdra åt 1. ordföranden eller vice ordföranden att slutligt avgöra ärenden enligt 31 kap. 11 § 2 och 3 samt 32 kap. 11 § 2 och 3, 2. en grupp bestående av ordföranden eller vice ordföranden och ytterligare minst två av domkapitlets ledamöter att besluta i ärenden enligt 34 kap. 9, 10 eller 14 §§. Gruppen får endast fatta beslut om samtliga är ense, 3. ordföranden, vice ordföranden, den ledamot som är eller har varit ordinarie domare eller den ledamotens ersättare att beträffande ärenden enligt 31 kap. 11-14 §§, 32 kap. 11-14 §§, 57 kap. 8-18 §§ och 58 kap. fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet, eller som innebär att ärendet inte skall prövas i sak, och 4. den som var ordförande att besluta om rättelse enligt 57 kap. 18 § och 58 kap. 16 §.

7 §¹⁰ Om det vid en överläggning i sådana ärenden som anges i 5 § andra och tredje styckena framkommer skilda meningar skall en omröstning ske.

Därvid skall vid överläggningar som avser ärenden om behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, reglerna om omröstning i brottmål i allmän domstol tillämpas. Vid överläggningar i övriga ärenden enligt samma stycke skall i stället reglerna om omröstning i tvistemål tillämpas.

Därvid skall vid överläggningar som avser ärenden om behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, reglerna om omröstning i brottmål i allmän domstol tillämpas. Vid överläggningar i övriga ärenden enligt första stycket skall i stället reglerna om omröstning i tvistemål tillämpas.

I domkapitlets ärenden i övrigt skall bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§ tilllämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.

10 §¹¹ Valet av de ledamöter och ersättare som skall vara präst- eller diakonvigda äger rum vid ett gemensamt möte med stiftets präster och diakoner med biskopen som valförrättare. Därvid röstar prästerna och diakonerna gemensamt fram ledamöterna och ersättarna.

Vid valet i Visby stift av de ledamöter och ersättare som skall vara präst- eller diakonvigda avger de präster och diakoner som är anställda som präster respektive diakoner i utlandskyrkan och som inte deltar i det gemensamma mötet sina röster innan mötet äger rum. Biskopen beslutar hur denna förhandsröstning skall gå till.	Röstberättigade som är förhindrade att närvara vid det gemensamma mötet får - när fråga är om val som sker med slutna sedlar - avge sina röster genom att sända valsedlarna med post eller bud. Valsedlarna för respektive val skall läggas i olika kuvert, vilka skall tillslutas och förses med egenhändigt undertecknad påskrift om innehållet. Kuverten måste för att valsedlarna skall tas med vid sammanräkningen vara valförrättaren tillhanda innan mötet börjar.
15 § Valet skall ske med slutna sedlar. Först hålls och sammanräknas valet av den ordinarie ledamoten. Därefter hålls valen av ersättare var för sig. Vid lika antal röster avgörs utgången av valet genom lottning. Valen av ersättare får ske genom acklamation. Begärs omröstning skall den ske med slutna sedlar.	15 § Valet skall ske med slutna sedlar. Först hålls och sammanräknas valet av den ordinarie ledamoten respektive valen av de ordinarie ledamöterna var för sig. Därefter hålls valen av ersättare var för sig. Vid vart och ett av valen öppnas innan sammanräkningen börjar de kuvert som har sänts in. Valsedlarna tas ut, utan att läsas, och blandas med de valsedlar som har lämnats personligen. Vid lika antal röster avgörs utgången av valet genom lottning. Valen av ersättare får ske genom acklamation vid det gemensamma mötet. Begär röstberättigad som deltar i mötet omröstning skall sådan ske med slutna sedlar. Om valen sker genom acklamation skall insända valsedelskuvert förstöras utan att ha öppnats.

Vid valet av de två ersättarna för ärkebiskopen, biskopen i Uppsala stift och domprosten i Uppsala stift skall bestämmas i vilken ordning ersättarna skall inträda i tjänst.

16 § Protokoll skall föras över valet. Det skrivs under av biskopen och justeras av minst två röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.

16 § Protokoll skall föras över valet. I protokollet skall anges vilka röstberättigade som har lämnat sina valsedlar personligen vid valtillfället och vilka som har sänt in sina valsedlar. Protokollet skrivs under av biskopen och justeras av minst två röstberättigade. Det skall sedan omedelbart sändas till domkapitlet.

14 kap. Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar

8 § Ansvarsnämndens beslut får inte överklagas.

8 § Ansvarsnämndens beslut får inte överklagas om inte något annat särskilt föreskrivs i kyrkoordningen.

29 kap. Kyrkotillhörighet

7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan gäller från och med 1. dopdagen eller 2. den dag då meddelande eller anmälan om inträdet kom in till kyrkoherden.

7 § Kyrkotillhörigheten för den som blir upptagen i Svenska kyrkan gäller från och med 1. dopdagen eller 2. den dag då meddelande eller anmälan om inträdet kom in till den som enligt 6 § skall pröva frågan om inträde i och utträde ur kyrkan.

8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan om utträdet kom in till kyrkoherden.

8 § Kyrkotillhörigheten upphör från och med den dag då anmälan om utträdet kom in till den som enligt 6 § skall pröva frågan om inträde i och utträde ur kyrkan.

30 kap. Uppdraget som biskop

4 § En biskop som har övergett Svenska kyrkans lära eller som genom en egen ansökan begär det skall förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst. Detsamma gäller en biskop som har utträtt ur Svenska kyrkan.	4 § En biskop skall förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst om han eller hon 1. har övergett Svenska kyrkans lära, 2. genom en egen ansökan begär det, eller 3. har utträtt ur Svenska kyrkan.
5 § En biskop får förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, om biskopen har visat sig uppenbart olämplig för sitt uppdrag. Sådan uppenbar olämplighet föreligger om biskopen 1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen, 2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård, 3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten, eller 4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en biskop bör ha.	5 § En biskop får förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, om biskopen 1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen, 2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård, 3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten, eller 4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en biskop bör ha.
	Överklagande 8 § Svenska kyrkans ansvarsnämnds för biskopar beslut enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Rätt att överklaga har den biskop som genom beslutet har förklarats obehörig eller som har nekats att återfå sin tidigare behörighet.

31 kap. Uppdraget som präst

12 § En präst får förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, om prästen har visat sig uppenbart olämplig för sitt uppdrag. Sådan uppenbar olämplighet föreligger om prästen 1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen, 2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård, 3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten, eller 4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha.

12 § Domkapitlet får förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst eller besluta om prövotid för fortsatt behörighet, om prästen 1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen, 2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård, 3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten, eller 4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha. Om domkapitlet beslutar om prövotid skall den pågå tre år. Om prästen under prövotiden på nytt visar sig olämplig för sitt uppdrag skall han eller hon förklaras obehörig.

18 § Biskopens beslut enligt detta kapitel får inte överklagas. Domkapitlets beslut att godkänna eller inte godkänna en kandidat i prästexamen får inte överklagas. Domkapitlets beslut i övrigt enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd.

18 § Biskopens beslut enligt detta kapitel får inte överklagas. Domkapitlets beslut att godkänna eller inte godkänna en kandidat i prästexamen får inte överklagas. Domkapitlets beslut i övrigt enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Rätt att överklaga har 1. den präst som berörs av beslutet, och 2. biskopen, såvitt avser domkapitlets beslut att inte förklara en präst obehörig enligt 11 § punkten 1.

32 kap. Uppdraget som diakon

9 §12 Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som diakon har tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon därvid har fått veta under själavårdande samtal, om inte personen ifråga medger att uppgiften lämnas ut. Tystnadsplikten gäller inte om diakonen enligt lag ålagts att uttala sig under ed eller om det föreligger uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).	9 § Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som diakon har tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon därvid har fått veta under själavårdande samtal. Tystnadsplikten hindrar dock inte att en sådan uppgift lämnas ut om - personen ifråga medger att uppgiften lämnas ut, - diakonen har ålagts att uttala sig under ed, eller - det föreligger uppgifts-, informations- eller anmälningsskyldighet enligt lag.
12 § En diakon får förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst, om diakonen har visat sig uppenbart olämplig för sitt uppdrag. Sådan uppenbar olämplighet föreligger om diakonen 1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen, 2. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten, eller 3. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en diakon bör ha.	12 § Domkapitlet får förklara en diakon obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst eller besluta om prövotid för fortsatt behörighet, om diakonen 1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen, 2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under själavårdande samtal, 3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten, eller 4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha. Om domkapitlet beslutar om prövotid skall den pågå tre år. Om diakonen under prövotiden på nytt visar sig olämplig för sitt uppdrag skall han eller hon förklaras obehörig.
18 § Biskopens beslut enligt detta kapitel får inte överklagas. Domkapitlets beslut att godkänna eller inte godkänna en kandidat i diakonexamen får inte överklagas. Domkapitlets beslut i övrigt enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd.	18 § Biskopens beslut enligt detta kapitel får inte överklagas. Domkapitlets beslut att godkänna eller inte godkänna en kandidat i diakonexamen får inte överklagas. Domkapitlets beslut i övrigt enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Rätt att överklaga har 1. den diakon som berörs av beslutet, och 2. biskopen, såvitt avser domkapitlets beslut att inte förklara en diakon obehörig enligt 11 § punkten 1.

33 kap. Kyrkans förtroendevalda

3 § Frågor om rösträtt avgörs på grundval av en röstlängd som har upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 38 kap.

3 § Frågor om rösträtt vid direkta val avgörs på grundval av en röstlängd som har upprättats före valet. Närmare bestämmelser om röstlängd finns i 38 kap.

34 kap. Kyrkans anställda

5 § I kyrkokansliet skall det finnas anställd 1. en generalsekreterare, 2. en kyrkosekreterare som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen, 3. minst en kyrkojurist som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, samt 4. det antal präster och diakoner och den personal i övrigt som behövs för verksamheten.	5 § I kyrkokansliet skall det finnas anställd 1. en chef för kyrkokansliet, 2. minst en person som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen, 3. minst en person som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, samt 4. det antal präster och diakoner och den personal i övrigt som behövs för verksamheten.
9 § Behörig att anställas som domprost eller kyrkoherde eller på ett sådant vikariat som anges i 5 kap. 3 § andra stycket är den som 1. har fyllt 30 år, 2. har varit anställd som präst i Svenska kyrkan i minst tre år, 3. uppfyller de villkor för befattningen som domkapitlet kan ha beslutat om enligt 11 §, och 4. har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.	9 § Behörig att anställas som domprost eller kyrkoherde eller på ett längre vikariat än tre månader på en sådan befattning är den som 1. har fyllt 30 år, 2. har varit anställd som präst i Svenska kyrkan i minst tre år, 3. uppfyller de villkor för befattningen som domkapitlet kan ha beslutat om enligt 11 §, och 4. har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.

Domkapitlet får medge undantag från villkoren i första stycket 1-2 om det finns särskilda skäl.

Innan någon anställs skall domkapitlet yttra sig över de behöriga sökandena utifrån de särskilda krav som befattningen ställer.

10 §13 Behörig att anställas som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt är den präst som 1. har varit anställd som pastorsadjunkt i ett år, och 2. uppfyller de villkor för befattningen som domkapitlet kan ha beslutat om enligt 11 §.

10 § Behörig att anställas som komminister, kontraktsadjunkt eller stiftsadjunkt eller på ett längre vikariat än sex månader på en sådan befattning är den som 1. har varit anställd som pastorsadjunkt i ett år, och 2. uppfyller de villkor för befattningen som domkapitlet kan ha beslutat om enligt 11 §.

Domkapitlet får medge undantag från villkoren i första stycket 1 om det finns särskilda skäl.

Innan någon anställs skall domkapitlet yttra sig över de behöriga sökandena utifrån de särskilda krav som befattningen ställer.

14 § Innan någon anställs som diakon skall domkapitlet yttra sig över de behöriga sökandena utifrån de särskilda krav som befattningen ställer. Detsamma gäller andra befattningar med benämning där ordet diakon ingår eller där behörigheten att utöva uppdraget som diakon har angetts som villkor för anställning.	14 § Innan någon anställs som diakon eller på ett längre vikariat än sex månader på en sådan befattning skall domkapitlet yttra sig över de behöriga sökandena utifrån de särskilda krav som befattningen ställer. Detsamma gäller andra befattningar med benämning där ordet diakon ingår eller där behörigheten att utöva uppdraget som diakon har angetts som villkor för anställning.

37 kap. Ändringar i indelningen

6 § I ett ärende om ändrad församlingsindelning skall stiftsstyrelsen göra den utredning som behövs. Vid utredningen skall stiftsstyrelsen samråda med berörda församlingar och samfälligheter samt med domkapitlet. Stiftsstyrelsen skall även samråda med lantmäterimyndigheten och en kommun där församling som är föremål för indelningsändring är belägen. Församlingar och samfälligheter skall lämna uppgifter och i övrigt i skälig omfattning hjälpa till i utredningsarbetet om stiftsstyrelsen begär det.

6 § I ett ärende om ändrad församlingsindelning skall stiftsstyrelsen göra den utredning som behövs. Församlingar och samfälligheter skall lämna uppgifter och i övrigt i skälig omfattning hjälpa till i utredningsarbetet, om stiftsstyrelsen begär det. Vid utredning som avser ändring enligt 1 eller 3 § skall stiftsstyrelsen samråda med berörda församlingar och samfälligheter samt med domkapitlet. Stiftsstyrelsen skall även samråda med lantmäterimyndigheten och en kommun där församling som är föremål för indelningsändring är belägen.

Om den ändring i församlingsindelningen som utredningen avser också bör leda till en ändring i någon annan indelning, som stiftsstyrelsen får besluta om, skall utredningen omfatta även denna ändring.

7 § Församlingsindelningen får inte ändras utan att berörda församlingar, samfälligheter, kyrkoherdar och kontraktsprostar samt domkapitlet har getts tillfälle att yttra sig. Även lantmäterimyndigheten och en kommun där församling som är föremål för indelningsändring är belägen skall ges tillfälle att yttra sig före beslutet.

7 § Ändring av församlingsindelningen enligt 1 eller 3 § får inte ske utan att berörda församlingar, samfälligheter, kyrkoherdar och kontraktsprostar samt domkapitlet har getts tillfälle att yttra sig. Även lantmäterimyndigheten och en kommun där församling som är föremål för indelningsändring är belägen skall ges tillfälle att yttra sig före beslutet.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

1 § Kyrkostyrelsen har det övergripande ansvaret för de direkta valen.

2 § Stiftsstyrelsen har det övergripande ansvaret för alla direkta val inom stiftet.

3 § I varje församling eller, om församlingen ingår i en samfällighet, i samfälligheten skall det finnas en valnämnd med ansvar för valets genomförande.

Valnämnderna skall biträda stiftsstyrelsen och i övrigt fullgöra de uppgifter som anges i kyrkoordningen eller i bestämmelser utfärdade av Kyrkostyrelsen.

4 § Om en ändrad indelning innebär att en ny församling som inte ingår i en samfällighet eller en ny samfällighet bildas, skall indelningsdelegerade snarast möjligt välja ledamöter till valnämnden och ersättare för dessa.

5 § Valnämnden skall ha tillgång till personal i den omfattning som behövs för att nämnden skall kunna utföra sina uppgifter.

Kostnaden för valnämndens verksamhet skall bestridas av församlingen eller samfälligheten.

För valnämnden skall tillämpas vad som sägs om nämnder i 4 kap. 25 respektive 32 §§ kyrkoordningen.

6 § Alla ordinarie direkta kyrkoval i hela landet skall hållas samma dag. Valdag skall vara tredje söndagen i september.

Ordinarie kyrkoval hålls vart fjärde år.

Vid omval skall Kyrkostyrelsen efter samråd med stiftsstyrelsen bestämma vilken dag som skall vara valdag.

7 § Om en ändrad indelning skall träda i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval hålls, skall redan det valet avse enheterna enligt den nya indelningen.

8 § Varje församling utgör en valkrets.

9 § Stiftsstyrelsen skall senast den 31 mars under valåret besluta hur många mandat som varje valkrets vid val till samfällda kyrkofullmäktige skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet röstberättigade i samfälligheten delas med antalet mandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett mandat.

Om inte alla mandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter hur stort överskott var och en valkrets får vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall man genom lottning avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.

Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna i det register som avses i 56 kap. 1 § 1 den 1 oktober året före valåret.

10 § I en flerpastoratssamfällighet skall varje pastorat utgöra en valkrets.

Om antalet mandat som en valkrets får vid fördelning enligt 9 § blir mindre än 1, skall antalet ändå bestämmas till 1. Antalet mandat i övriga valkretsar i samfälligheten skall då jämkas i motsvarande utsträckning så att det totala antalet mandat överensstämmer med det beslutade antalet.

11 § I en pastoratssamfällighet skall varje församling utgöra en valkrets.

Om det i förväg kan bedömas att någon valkrets när mandaten fördelas enligt 9 § kommer att få mindre än fem mandat skall i stället en särskild valkretsindelning göras i samfälligheten.

När det gäller särskilda valkretsindelningar skall samfällda kyrkofullmäktige hur samfälligheten skall delas in i valkretsar, sedan församlingarna har fått tillfälle att yttra sig. För att gälla skall beslutet vara fastställt av stiftsstyrelsen. Om samfällda kyrkofullmäktige inte senast den 1 februari under valåret har fattat ett beslut som kan fastställas av stiftsstyrelsen, får styrelsen besluta hur samfälligheten skall delas in i valkretsar.

Vid särskild valkretsindelning skall varje valkrets utformas så att den vid mandatfördelning enligt 9 § kan få minst fem mandat. Den skall omfatta en eller flera församlingar och ha en sammanhängande gränslinje. Antalet mandat för hela samfälligheten skall fördelas så jämnt som möjligt.

12 § Samfällda kyrkofullmäktige får, sedan församlingarna i samfälligheten har fått tillfälle att yttra sig, besluta att valbarheten skall vara inskränkt till valkretsen. Sådant beslut skall fattas senast den 1 februari under valåret. För att gälla skall beslutet vara fastställt av stiftsstyrelsen.

13 § Mandaten i stiftsfullmäktige består av fasta valkretsmandat och utjämningsmandat.

Fyra femtedelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om resultatet blir ett decimaltal när antalet fasta valkretsmandat beräknas, skall det rundas av till närmast lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 72-76 §§.

14 § Stiftsstyrelsen skall senast den 31 mars under valåret besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet röstberättigade i stiftet delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall man genom lottning avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.

Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna i det register som avses i 56 kap. 1 § 1 den 1 oktober året före valåret.

15 § En valkrets skall omfatta ett eller flera kontrakt, om inte 16 § innebär något annat.

Indelningen i valkretsar skall beslutas av stiftsfullmäktige senast den 1 februari under valåret. För att gälla skall beslutet vara fastställt av Kyrkostyrelsen.

En valkrets skall utformas så att den vid mandatfördelning enligt 14 § kan få minst fem fasta valkretsmandat. Den skall ha en sammanhängande gränslinje.

16 § Kyrkostyrelsen får i särskilt fall efter begäran från stiftsfullmäktige och om det finns synnerliga skäl besluta om en valkretsindelning som avviker från kontraktsindelningen.

17 § Mandaten i Kyrkomötet består av 225 fasta valkretsmandat och 26 utjämningsmandat.

Närmare bestämmelser om hur fasta valkretsmandat och utjämningsmandat fördelas på grundval av valresultatet finns i 72-76 §§.

18 § Kyrkostyrelsen skall senast den 31 mars under valåret besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets skall ha. Det skall göras på följande sätt.

Antalet röstberättigade i landet delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet röstberättigade i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet röstberättigade i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får valkretsen ett fast mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning allt efter hur stora överskott som de får vid varje beräkning. Om överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, skall man genom lottning avgöra vilken valkrets som skall få mandatet.

Om en valkrets får mindre än två fasta mandat, skall antalet ändå bestämmas till två. Antalet fasta mandat i övriga kretsar skall då jämkas i motsvarande utsträckning så att det totalt blir 225 fasta valkretsmandat.

Antalet röstberättigade skall beräknas på uppgifterna i det register som avses i 56 kap. 1 § 1 den 1 oktober året före valåret.

19 § Varje stift utgör en valkrets.

I valkretsen för Stockholms stift ingår Hovförsamlingen.

20 § Varje församling bildar ett valdistrikt.

Stiftsstyrelsen får dock besluta om indelning av en församling i flera valdistrikt. Före ett sådant beslut skall stiftsstyrelsen samråda med valnämnden.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast den 1 december året före det år då beslutet skall tillämpas för första gången.

21 § Kyrkostyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till Kyrkomötet.

Stiftsstyrelsen beslutar om registrering av gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet samt till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling.

För att gälla vid ett ordinarie val skall ansökan om registrering ha inkommit senast den 15 maj valåret. Vid omval som har beslutats enligt 94 § skall ansökan ha inkommit senast den dag som Kyrkostyrelsen beslutar.

Vid ansökan om registrering av gruppbeteckning skall nomineringsgruppen också anmäla ett ombud.

22 § En ansökan om registrering för val till Kyrkomötet skall ha stöd av minst 300 personer som är röstberättigade vid detta val.

En ansökan om registrering för val till stiftsfullmäktige skall ha stöd av minst 100 personer som har rösträtt i stiftet.

En ansökan om registrering för val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet eller till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling skall ha stöd av minst 10 personer som har rösträtt i den samfällighet respektive den församling som ansökan gäller.

De som stöder en ansökan om registrering skall själva skriva under en förklaring om stödet. De skall i förklaringen också ange sitt personnummer och den församling som de tillhör.

23 § Om en gruppbeteckning registreras för val till Kyrkomötet gäller registreringen också för val till stiftsfullmäktige, till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet samt till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling i hela landet.

Registreras en gruppbeteckning för val till stiftsfullmäktige, gäller registreringen också för val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet och till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling i stiftet.

Registreras en gruppbeteckning för val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet gäller registreringen också för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling som ingår i samfälligheten.

Registreras en gruppbeteckning för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling, gäller registreringen val i den församlingen.

24 § Sedan Kyrkostyrelsen har prövat ansökningar om registrering av gruppbeteckning för val till Kyrkomötet, skall stiftsstyrelsen pröva ansökningar om registrering av gruppbeteckning för övriga val i följande ordningsföljd:

- val till stiftsfullmäktige

- val till samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet

- val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling.

En ansökan om registrering av gruppbeteckning skall avslås

- om den kan antas bli förväxlad med en beteckning som redan är registrerad eller som en nomineringsgrupp redan har ansökt om att få registrerad och beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val eller

- om beteckningen med hänsyn till sitt innehåll eller av annan särskild anledning är uppenbart olämplig som gruppbeteckning.

Vid prövning enligt föregående stycke skall beaktas vad som sägs om beteckningars innehåll i 25 §.

25 § En beteckning som inte registreras för val till Kyrkomötet men för val till stiftsfullmäktige i ett stift skall alltid innehålla stiftets namn i nominativ eller genitivform.

En beteckning som inte registreras för val till Kyrkomötet eller stiftsfullmäktige men för val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet skall alltid innehålla samfällighetens namn i nominativ eller genitivform.

En beteckning som registreras enbart för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i en församling skall alltid innehålla församlingens namn i nominativ eller genitivform.

26 § En gruppbeteckning som har registrerats enligt 23 § gäller tills vidare.

Gruppbeteckningen upphör dock att gälla och skall tas bort ur registret om

1. nomineringsgruppen begär det,

2. nomineringsgruppen inte har anmält kandidater för två ordinarie val i följd till Kyrkomötet, stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige, kyrkofullmäktige eller till ett direktvalt kyrkoråd, eller

3. nomineringsgruppen inte har något ombud.

27 § Innan Kyrkostyrelsen respektive stiftsstyrelsen avslår en ansökan om registrering av gruppbeteckning skall styrelsen ge den berörda gruppen möjlighet att inom viss tid inkomma med ett meddelande om ändring eller komplettering av sin ansökan. Ett sådant meddelande skall vara skriftligt och undertecknat av det ombud som nomineringsgruppen har anmält enligt 21 §.

Inför ett ordinarie val, skall meddelandet ha inkommit senast den 31 maj. Vid omval som har beslutats enligt 94 § skall meddelandet ha inkommit senast den dag som Kyrkostyrelsen beslutar.

28 § Andra än anmälda kandidater för registrerade nomineringsgrupper är inte valbara.

Kandidaterna skall skriftligen förklara att de gett nomineringsgruppen tillstånd att anmäla dem. Förklaringen skall skickas med anmälan.

En nomineringsgrupp får inte anmäla mer än en lista på kandidater i varje valkrets till respektive val.

29 § Anmälan av kandidater till samtliga val skall göras hos respektive stiftsstyrelse, vad gäller val till Kyrkomötet av kandidaterna i den valkrets som stiftet utgör.

Anmälda kandidater skall registreras hos Kyrkostyrelsen.

För att gälla vid ett ordinarie val skall anmälningarna ha inkommit senast den 15 maj valåret. Vid omval som har beslutats enligt 94 § skall anmälningarna ha inkommit senast den dag som Kyrkostyrelsen beslutar.

30 § Om det totala antalet kandidater i en valkrets som anmälts den 15 maj är lägre än det antal mandat som valet ifråga avser skall stiftsstyrelsen omgående informera de nomineringsgrupper som till följd av registrering av beteckning har möjlighet anmäla kandidater i valkretsen om detta förhållande.

Stiftsstyrelsen skall samtidigt för valet ifråga förlänga tiden för registrering av gruppbeteckning och anmälan av kandidater i en sådan valkrets till den 15 juni.

31 § Kyrkostyrelsen skall upprätta grupp- och kandidatförteckning över de nomineringsgrupper som har registrerat gruppbeteckning och anmält kandidater. Sådana förteckningar skall upprättas för varje slag av val och för varje valkrets. Förteckningarna skall tryckas på papper i samma färger som enligt 34 § gäller för valsedlarna till de olika valen.

32 § Kyrkostyrelsen tillhandahåller på beställning av en nomineringsgrupp de valsedlar som skall användas vid valen.

Blanka valsedlar (valsedlar enligt 34 § med enbart valbeteckning) skall i god tid före valet finnas hos valnämnderna, på samtliga pastorsexpeditioner och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet.

33 § En nomineringsgrupp som vill beställa valsedlar hos Kyrkostyrelsen skall betala dessa i förskott, i den mån inte beslut om bidrag har fattats enligt andra stycket.

Beslut att bidrag skall utgå efter viss enhetlig grund till nomineringsgrupp som är eller genom valet blir företrätt i det organ som valet avser får fattas

- i fråga om val till kyrkofullmäktige i församling som inte ingår i en samfällighet av församlingen,

- i fråga om val till direktvalt kyrkoråd och till kyrkofullmäktige i församling som ingår i en samfällighet av samfälligheten,

- i fråga om val till samfällda kyrkofullmäktige av samfälligheten,

- i fråga om val till stiftsfullmäktige av stiftet, och

- i fråga om val till Kyrkomötet av detta.

34 § Valsedlarna skall vara tillverkade av samma papper och vara i format 105 x 148 millimeter (A6). För val till Kyrkomötet skall användas gula, för val till stiftsfullmäktige rosa, för val till samfällda kyrkofullmäktige blå och för val till kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd vita valsedlar.

35 § Valsedel skall åsättas gruppbeteckning.

Valsedel bör också uppta

1. namn på en eller flera kandidater,

2. beteckning som visar för vilken valkrets sedeln är avsedd (valkretsbeteckning), och

3. uppgift om det val för vilket sedeln gäller (valbeteckning).

Varje kandidat skall anges på sådant sätt att det klart framgår vem som avses. Därför bör någon form av identifieringsuppgift sättas ut vid kandidatens namn.

Upptar en valsedel flera namn, skall de upptas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen mellan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tas i anspråk, val av ersättare där sådana skall utses genom valet.

Om en valsedel innehåller kandidatnamn skall det på valsedeln finnas ett markerat utrymme intill varje namn där väljarna kan lämna en särskild personröst genom en markering.

36 § Om det förutom gruppbeteckning har skrivits ett kandidatnamn på en blank valsedel, skall väljaren anses ha lämnat en särskild personröst för namnet.

Har förutom gruppbeteckning mer än en kandidat uppförts på en blank valsedel skall väljaren anses ha lämnat en personröst för det första kandidatnamnet.

37 § Kyrkostyrelsen skall upprätta en röstlängd för varje valdistrikt. Röstlängden skall omfatta dem som har rösträtt vid valen. Uppgifterna i det register som avses i 56 kap. 1 § 1 45 dagar före den ordinarie valdagen skall ligga till grund för uppgifterna i röstlängderna.

38 § Den som anser sig berörd av felaktig uppgift i röstlängden skall senast tisdagen andra veckan före den ordinarie valdagen skriftligen hos Kyrkostyrelsen begära att uppgiften rättas. Detta gäller också den som anser sig vara felaktigt utelämnad ur röstlängden.

Det som har hänt senare än 45 dagar före den ordinarie valdagen får inte ligga till grund för rättelse enligt denna paragraf.

39 § Kyrkostyrelsen skall sända röstlängden till valnämnden för valdistriktet.

Röstlängden skall finnas tillgänglig för granskning under den tid som Kyrkostyrelsen beslutar.

40 § Kyrkostyrelsen skall underrätta valnämnden om de rättelser som skall göras i röstlängden. Valnämnden skall ombesörja att rättelserna förs in i röstlängden.

41 § Var och en som finns i en röstlängd och som själv begär det skall få röstkort. Kyrkostyrelsen får besluta att även andra än de som begär det skall få röstkort.

Ett röstkort skall innehålla uppgift om

1. väljarens namn och nummer i röstlängden, och

2. vilka val som väljaren får delta i.

42 § För val skall det finnas valkuvert och kuvert för brevröstning samt de övriga kuvert som Kyrkostyrelsen beslutar.

De kuvert som skall användas vid val hålls till handa bara genom Kyrkostyrelsen. De skall i god tid före valet finnas hos valnämnderna, på samtliga pastorsexpeditioner eller motsvarande och stiftskanslier i landet samt på kyrkokansliet.

43 § Valkuvert skall vara utformade på ett sådant sätt att färgen på den valsedel som väljaren lagt i kuvertet kan ses utan att valhemligheten avslöjas.

44 § All röstmottagning skall vara offentlig.

45 § Väljarnas valhemlighet skall skyddas. I varje röstningslokal skall det finnas ett lämpligt antal avskilda platser (valskärmar) där väljarna utan insyn kan lägga in sina valsedlar i valkuvert.

46 § För att avge sin röst skall väljarna för varje slag av val använda en valsedel.

På valsedeln anges den nomineringsgrupp som väljaren röstar på. Där kan också anges den kandidat som väljaren vill avge särskild personröst för. Därefter lägger väljaren själv valsedeln i ett valkuvert.

Väljare som på grund av ett fysiskt funktionshinder inte kan göra i ordning eller lämna sin röst på föreskrivet sätt får anlita någon som hjälper dem vid röstningen.

47 § För att få rösta på ett särskilt röstmottagningsställe eller på en expedition för förhandsröstning, skall väljaren ha ett röstkort. Detta skall lämnas till röstmottagaren.

Den som vill brevrösta enligt 54 § skall lämna sitt röstkort tillsammans med valkuverten.

1. i vallokalen för det valdistrikt där de finns i röstlängden,

2. på expeditioner för förhandsröstning, eller

3. på ett särskilt röstmottagningsställe inom den egna valnämndens ansvarsområde, om ett sådant har anordnats.

Före valdagen skall väljare kunna rösta

1. på expeditioner för förhandsröstning,

2. på särskilda röstmottagningsställen inom den egna valnämndens ansvarsområde, om sådana anordnas, eller

3. genom brevröstning.

50 § Valnämnden skall besluta vilken lokal som skall vara vallokal för vart och ett valdistrikt. En vallokal kan vara gemensam för två eller flera distrikt. Det skall finnas minst en vallokal i varje pastorat.

Valnämnden får bestämma att ett särskilt röstmottagningsställe skall anordnas. Ett sådant skall vara öppet under minst två timmar.

Valnämnden skall efter samråd med berörd kyrkoherde besluta på vilken eller vilka expeditioner i ett pastorat som röstning får ske.

51 § I en vallokal skall det finnas grupp- och kandidatförteckningar enligt 31 § för de valkretsar som valdistriktet hör till. Där skall också finnas blanka valsedlar för vart och ett av valen.

Sådana förteckningar och valsedlar skall också finnas på särskilda röstmottagningsställen.

På expeditioner för förhandsröstning skall det vara möjligt för en väljare som begär detta att få ta del av grupp- och kandidatförteckningarna för den valkrets där han eller hon är röstberättigad. Där skall också finnas blanka valsedlar för vart och ett av valen.

52 § Valnämnden skall utse valförrättare och röstmottagare.

53 § I varje pastorat enligt den indelning som gäller den 1 januari året efter valåret skall det finnas en expedition för förhandsröstning.

På en sådan expedition skall det vara möjligt för väljare från hela landet att rösta från och med den trettonde dagen före valdagen till och med valdagen.

Det skall vara möjligt att rösta under minst fem timmar varje vardag under denna period samt på valdagen. Därutöver skall det vara möjligt att rösta minst två dagar vardera veckan mellan klockan 17 och 20.

Stiftsstyrelsen får i enskilt fall besluta att inskränka dessa tider.

Stiftsstyrelsen får också besluta att flera pastorat inom en valnämnds område får ha en gemensam expedition för förhandsröstning från och med torsdagen före valdagen till och med valdagen.

54 § Väljare som vill brevrösta skall för varje slag av val avge sin röst och själv lägga en valsedel i ett valkuvert. Väljaren skall därefter i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som gjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst och klistra igen detta.

Väljaren skall på ytterkuvertet skriva under en försäkran att kuverten gjorts i ordning på detta sätt. De två vittnena skall där skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran och att de inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt.

Väljaren skall därefter lägga ytterkuvertet och sitt röstkort i ett omslagskuvert som skall skickas till stiftsstyrelsen. Försändelsen skall ha kommit in till stiftstyrelsen senast onsdagen i veckan före valdagen.

Väljare som befinner sig utomlands får skicka sin brevröst till Kyrkostyrelsen.

55 § Väljare som inte kan komma personligen till någon röstningslokal får lämna sin brevröst genom bud.

Den som anlitas som bud skall ha fyllt 18 år.

56 § Vid brevröstning genom bud skall bestämmelserna i 54 § första och andra styckena tillämpas.

Budet skall lämna ytterkuvertet för brevröst i väljarens vallokal. Brevrösten får också lämnas på en expedition för förhandsröstning eller ett på särskilt röstmottagningsställe inom den församling som väljaren tillhör eller inom den samfällighet som församlingen ingår i.

När brevrösten lämnas skall budet anteckna sitt namn, sitt personnummer och sin adress samt skriftligen intyga att väljaren skrivit under försäkran och att han eller hon inte känner till något som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt.

57 § Ett vittne vid brevröstning skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vittne. Detsamma gäller väljarens sambo eller sambons barn.

58 § Omedelbart efter att röstningen i vallokalen har förklarats avslutad och samtliga valkuvert som skall läggas i valurnan har lagts ner i den skall valförrättarna räkna rösterna. Denna rösträkning är offentlig och skall genomföras utan avbrott. Resultatet av rösträkningen är preliminärt.

Omedelbart efter det att den preliminära rösträkningen i vallokalen har avslutats skall valförrättarna till valnämnden överlämna röstlängden, protokollet, ytterkuvert samt valsedlar i förseglade omslag.

Valnämnden skall se till att samtliga dessa handlingar kommer in. Om någon handling saknas skall den begäras in.

Valnämnden skall därefter omgående vidarebefordra röstlängder och övrigt material till stiftsstyrelsen.

59 § Stiftsstyrelsen skall göra den slutliga sammanräkningen av valresultatet.

Kyrkostyrelsen skall på grundval av resultatet av den slutliga sammanräkningen fördela mandaten i Kyrkomötet. Stiftsstyrelsen skall bistå Kyrkostyrelsen i den utsträckning som det behövs för att den skall kunna utse ledamöter och ersättare.

I fråga om val till stiftsfullmäktige, samfällda kyrkofullmäktige i samfällighet och kyrkofullmäktige eller direktvalt kyrkoråd i församling skall stiftsstyrelsen fördela mandaten mellan nomineringsgrupperna och för varje valkrets utse ledamöter och ersättare.

60 § En valsedel är ogiltig om den

- saknar beteckning på nomineringsgrupp eller har mer än en sådan beteckning,

- har en beteckning för någon nomineringsgrupp som inte finns på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen, eller

- har kännetecken som uppenbart har gjorts med avsikt.

Finns det mer än en valsedel i ett valkuvert är dessa ogiltiga. Om alla är lika i fråga om beteckning för nomineringsgrupp skall dock en valsedel räknas som giltig. Skiljer sig valsedlarna i ett sådant fall åt i fråga om de särskilda personrösterna, skall någon personröst inte räknas.

61 § Någon personröst skall, utöver vad som sägs i 60 § andra stycket, inte räknas om

- kandidaten inte är valbar,

- namnet inte har anmälts av nomineringsgruppen enligt 28 och 29 §§,

- det har lämnats mer än en särskild personröst

- det inte framgår vem personrösten avser eller

- en personröst i annat fall än enligt 36 § inte har avgivits genom en markering i ett markerat utrymme för personröstning.

62 § Mandaten skall fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 § tillämpas.

63 § Om en nomineringsgrupp vid fördelningen har tilldelats platser så många gånger som motsvarar antalet kandidater för nomineringsgruppen på grupp- och kandidatförteckningen skall vid val till kyrkofullmäktige eller samfällda kyrkofullmäktige plats som nomineringsgruppen skulle ha tilldelats vid den fortsatta fördelningen vara obesatt under mandatperioden.

Gäller valet direktvalt kyrkoråd skall i stället nomineringsgruppen inte längre räknas vid den fortsatta fördelningen.

64 § För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått skall utses en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna.

I första hand skall denna ordning bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 87 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal motsvarande minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal, dock lägst 30 röster.

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kan inte tillräckligt stort antal ledamöter utses med tillämpning av personligt röstetal utses övriga ledamöter för nomineringsgruppen på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen i valkretsen.

65 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än en nomineringsgrupp skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda mandatet i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 66 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot.

66 § Ersättare utses i första hand på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 87 §.

I andra hand utses ersättare på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen.

I båda fallen bortses från den som redan valts till ledamot.

Kan inte ersättare utses på det sätt som här anges utses inte någon ersättare.

67 § Om inte den situation som avses i 66 § fjärde stycket råder, skall för varje ledamot i samfällda kyrkofullmäktige utses minst en ersättare från samma valkrets.

Om antalet ersättare som har utsetts när varje ledamot har fått en ersättare är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses genom ytterligare en sammanräkning ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som har beslutats.

68 § Om det sedan ersättare utsetts enligt 67 § visar sig att det för ledamot eller ledamöter i en nomineringsgrupp som har fått ett eller två mandat utsetts bara en ersättare skall i enlighet med 3 kap. 53 § ytterligare en ersättare utses. I det fall nomineringsgruppen har fått mandat i två valkretsar skall ersättaren utses i första hand för den ledamot som har det största personliga röstetalet och i andra hand för ledamoten i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

69 § Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i den ordning de har utsetts enligt 66 §.

Om nomineringsgruppens samtliga ersättare i en valkrets i samfällda kyrkofullmäktige är förhindrade att inställa sig till tjänstgöring skall den ersättare inträda som har utsetts för nomineringsgruppen i någon annan valkrets, efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte om samfällda kyrkofullmäktige har beslutat om inskränkt valbarhet.

70 § Avgår en ledamot i kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd eller samfällda kyrkofullmäktige under valperioden skall stiftsstyrelsen på anmälan av kyrkofullmäktiges, det direktvalda kyrkorådets eller samfällda kyrkofullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 66 §.

Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt första stycket skall stiftsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Därvid skall den som står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen utses.

Kan någon ny ledamot inte utses skall vad gäller kyrkofullmäktige och samfällda kyrkofullmäktige mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

Vad gäller direktvalt kyrkoråd skall i stället ny ledamot utses från den nomineringsgrupp och med den kandidat som stått närmast i tur om den ursprungliga mandatfördelningen omfattat ytterligare ett mandat.

71 § Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, skall stiftsstyrelsen på anmälan av kyrkofullmäktiges, det direktvalda kyrkorådets eller samfällda kyrkofullmäktiges ordförande utse ytterligare en ersättare. Därvid skall bestämmelserna i 66-68 §§ tillämpas.

72 § De fasta valkretsmandaten skall för varje valkrets fördelas proportionellt mellan nomineringsgrupperna på grundval av valresultatet i valkretsen. Fördelningen görs genom att jämförelsetal beräknas för nomineringsgrupperna. Den nomineringsgrupp som vid varje beräkning får det största jämförelsetalet skall tilldelas ett mandat.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 § tillämpas.

73 § Utjämningsmandaten skall fördelas mellan nomineringsgrupperna så att fördelningen av alla mandat i stiftsfullmäktige blir proportionell mot nomineringsgruppernas röstetal i hela stiftet och att fördelningen av alla mandat i Kyrkomötet blir proportionell mot nomineringsgruppernas röstetal i hela landet. För att avgöra hur många mandat en nomineringsgrupp skall ha sammanlagt i stiftsfullmäktige för att vara proportionellt representerad i stiftsfullmäktige och sammanlagt i Kyrkomötet för att vara proportionellt representerad där skall den jämkade uddatalsmetoden tillämpas på hela stiftet respektive hela landet som en valkrets. Varje nomineringsgrupp skall tilldelas så många utjämningsmandat som behövs för att nomineringsgruppen skall få en representation som svarar mot dess andel av samtliga röster i stiftet respektive landet.

Vid beräkningen skall den jämkade uddatalsmetoden enligt 85 § tillämpas.

74 § Om en nomineringsgrupp vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fått fler mandat än vad som behövs för att den skall vara proportionellt representerad enligt 73 §, skall man vid fördelningen av utjämningsmandaten bortse från nomineringsgruppen och de mandat den har fått.

Fördelningen av utjämningsmandat på valkretsar skall göras enligt 86 §.

75 § Om en nomineringsgrupp i någon valkrets har fått fler mandat än som motsvarar antalet kandidater för nomineringsgruppen på grupp- och kandidatförteckningen skall överskjutande mandat med tillämpning av 86 § flyttas till en annan valkrets. Kan mandatet inte tillsättas på detta sätt skall det vara obesatt under valperioden.

76 § Om det blir lika stora tal för flera nomineringsgrupper eller valkretsar vid beräkningarna enligt 72-75 §§, skall lotten avgöra vilken nomineringsgrupp eller vilken valkrets som skall få mandatet.

77 § För varje mandat som en nomineringsgrupp har fått skall utses en ledamot på grundval av ordningen mellan kandidaterna.

I första hand skall denna ordning bestämmas på grundval av storleken på varje kandidats personliga röstetal enligt 87 §. Personligt röstetal skall fastställas bara för en kandidat som fått särskilda personröster till ett antal motsvarande vid val till stiftsfullmäktige minst 5 procent av nomineringsgruppens röstetal i valkretsen, dock lägst 50 röster, och vid val till Kyrkomötet minst 8 procent av nomineringsgruppens röstetal i valkretsen.

Får flera kandidater lika stora personliga röstetal skall lotten avgöra vem som skall ha företräde.

Kan inte tillräckligt stort antal ledamöter utses med tillämpning av personligt röstetal utses övriga ledamöter för nomineringsgruppen på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen i valkretsen.

78 § Kandidater som har fått mandat i fler än en valkrets eller för mer än en nomineringsgrupp skall tillträda det mandat för vilket deras personliga röstetal är störst i förhållande till antalet röster för nomineringsgruppen. Har kandidaterna inte tagit plats i ordningen på grundval av sina personliga röstetal, skall de tillträda mandatet i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

Det mandat som kandidaten inte tillträder skall tillfalla den som skulle komma först i ordningen enligt 80 §. Vid denna beräkning skall man bortse från den som redan valts till ledamot.

79 § Ersättare utses i första hand på grundval av ordningen mellan kandidaterna som framkommer vid beräkningen av deras personliga röstetal enligt 87 §.

I andra hand utses ersättare på grundval av den ordning i vilken kandidaterna är uppförda på grupp- och kandidatförteckningen.

I båda fallen bortses från den som redan valts till ledamot.

Kan inte ersättare utses på det sätt som här anges utses inte någon ersättare.

80 § Om inte den situation som avses i 79 § fjärde stycket råder, skall för varje ledamot i stiftsfullmäktige utses minst en ersättare från samma valkrets.

Om antalet ersättare som har utsetts när varje ledamot har fått en ersättare är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för tre eller flera ledamöter, utses ytterligare en ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Om antalet ersättare fortfarande är mindre än det beslutade antalet ersättare och samma ersättare har utsetts för fem eller flera ledamöter, utses genom ytterligare en sammanräkning ersättare för var och en av dessa ledamöter.

Därefter görs på motsvarande sätt successivt ytterligare sammanräkningar för de ledamöter vilkas ersättare har utsetts för sju eller flera ledamöter, nio eller flera ledamöter, och så vidare, så länge antalet ersättare är mindre än det antal som har beslutats.

81 § Om det sedan ersättare utsetts enligt 80 § visar sig att det för ledamot eller ledamöter i en nomineringsgrupp som har fått ett eller två mandat utsetts bara en ersättare skall i enlighet med 7 kap. 4 § ytterligare en ersättare utses. I det fall nomineringsgruppen har fått mandat i två valkretsar skall ersättaren utses i första hand för den ledamot som har det största personliga röstetalet och i andra hand för ledamoten i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

82 § Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i valkretsen i den ordning de har utsetts enligt 79 §.

Om nomineringsgruppens samtliga ersättare i valkretsen är förhindrade att inställa sig till tjänstgöring skall den ersättare inträda som har utsetts för nomineringsgruppen i någon annan valkrets, efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

83 § Avgår en ledamot i Kyrkomötet under valperioden skall Kyrkostyrelsen på anmälan av Kyrkomötets ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 82 §. Kan någon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

Avgår en ledamot i stiftsfullmäktige under valperioden skall stiftsstyrelsen på anmälan av stiftsfullmäktiges ordförande utse en ny ledamot. Till ny ledamot skall utses den som står i tur att inträda enligt ordningen mellan ersättarna enligt 82 §.

Finns det inte någon som kan utses till ledamot enligt andra stycket skall stiftsstyrelsen göra en ny sammanräkning och utse en ny ledamot. Därvid skall den kandidat som står i tur att få nästa mandat för nomineringsgruppen utses. Saknas en sådan kandidat på grupp- och kandidatförteckningen skall stiftsstyrelsen med tillämpning av 86 § bestämma en annan valkrets, där nomineringsgruppen deltar i fördelningen av fasta valkretsmandat, och till ny ledamot utse den som där står närmast i tur att få mandat för nomineringsgruppen. Kan någon ny ledamot inte utses skall mandatet vara obesatt under återstoden av valperioden.

84 § Om en ersättare har utsetts till ledamot eller avgått som ersättare av någon annan orsak, skall stiftsstyrelsen respektive Kyrkostyrelsen på anmälan av stiftsfullmäktiges respektive Kyrkomötets ordförande utse ytterligare en ersättare. Därvid skall bestämmelserna i 79-81 §§ tillämpas.

85 § Enligt den jämkade uddatalsmetoden skall jämförelsetal beräknas på följande sätt.

Så länge nomineringsgruppen ännu inte tilldelats något mandat beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter beräknas jämförelsetalet genom att nomineringsgruppens röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan har tilldelats nomineringsgruppen i valkretsen, dvs. 3, 5, 7 och så vidare.

86 § Fördelningen av utjämningsmandat enligt 74 § samt fördelning av överskjutande mandat enligt 75 § skall göras på följande sätt.

Av de utjämningsmandat eller överskjutande mandat en nomineringsgrupp har fått tillförs det första den valkrets där nomineringsgruppen efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten har större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående mandat tillförs ett efter ett den valkrets där nomineringsgruppen för varje gång har störst jämförelsetal vid en fortsatt tillämpning av den jämkade uddatalsmetoden enligt 86 § på nomineringsgruppens röstetal i valkretsarna. I en valkrets där nomineringsgruppen inte har fått något fast valkretsmandat skall dock jämförelsetalet vid tilldelningen av det första mandatet vara lika med nomineringsgruppens röstetal.

87 § Ett namns personliga röstetal är lika med antalet personröster som har lämnats för namnet under samma gruppbeteckning. För namn som fått personröster motsvarande det antal som anges i 64 och 77 §§ fastställs ett personligt röstetal. Det namn som har störst personligt röstetal tar första plats i ordningen och så vidare.

88 § Om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har blivit utsett vid val till kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd, samfällda kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige, skall stiftsstyrelsen anmäla detta till Svenska kyrkans valprövningsnämnd. En sådan anmälan skall också göras om inget val har kunnat genomföras.

89 § Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om

1. registrering av gruppbeteckning och registrering av kandidater,

2. grupp- och kandidatförteckningar,

3. röstlängder och röstkort,

4. valsedlar och olika typer av kuvert,

5. tider för röstning i vallokal,

6. utrustning och ordning i röstningslokal

7. hur röstning går till i vallokal, på expedition i pastorat och på särskilt röstmottagningsställe,

8. hur brevröstning går till,

9. dokumentation av valförrättning och röstmottagning,

10. behandling av inkomna förhandsröster,

11. förfarandet vid preliminär rösträkning i vallokal,

12. förfarandet vid slutlig sammanräkning och mandatfördelning,

13. förfarandet när ledamöter och ersättare avgår under mandatperioden, och

14. förfarandet i övrigt i valadministrativa frågor.

90 § Ett val enligt detta kapitel får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd.

Samfällda kyrkofullmäktiges beslut om valkretsindelning enligt 11 § och om inskränkt valbarhet enligt 12 § samt stiftsfullmäktiges beslut om valkretsindelning enligt 15 § får inte överklagas.

Hos Valprövningsnämnden får följande beslut överklagas särskilt:

1. beslut av stiftsstyrelsen om antalet valkretsmandat för val till samfällda kyrkofullmäktige enligt 9 §,

2. beslut av stiftsstyrelsen om valkretsindelning för val till samfällda kyrkofullmäktige enligt 11 §,

3. beslut av stiftsstyrelsen att fastställa beslut om inskränkt valbarhet enligt 12 §,

4. beslut av stiftsstyrelsen om antalet fasta valkretsmandat för val till stiftsfullmäktige enligt 14 §,

5. beslut av Kyrkostyrelsen att fastställa valkretsindelning för val till stiftsfullmäktige enligt 15 §,

6. beslut av Kyrkostyrelsen om antalet fasta valkretsmandat för val till Kyrkomötet enligt 18 §,

7. beslut om indelning i valdistrikt,

8. beslut i ärenden om registrering av gruppbeteckning

9. beslut om att avvisa anmälan av kandidater,

10. beslut i ärenden om valsedlar,

11. beslut av Kyrkostyrelsen om rättelse i röstlängd, och

12. beslut att utse nya ledamöter eller ersättare.

Andra beslut enligt detta kapitel får överklagas endast i samband med att det val som beslutet gäller överklagas.

91 § Ett val eller ett beslut får överklagas av den som enligt röstlängden har rösträtt vid valet.

Ett beslut som avses i 90 § tredje stycket 1, 2, 3 och 7 får dock endast överklagas av en berörd församling eller samfällighet.

Ett beslut som avses i 90 § tredje stycket 5 och 6 får endast överklagas av ett berört stift.

Ett beslut som avses i 90 § tredje stycket 4, 8 och 10 får överklagas av den som enligt 33 kap. 2 § har rösträtt vid valet.

Ett beslut som avses i 90 § tredje stycket 9 får endast överklagas av den som har gjort anmälan.

Ett beslut som avses i 90 § tredje stycket 11 får endast överklagas av den som beslutet gäller.

Ett beslut som avses i 90 § tredje stycket 12 får endast överklagas av den som enligt 33 kap. 2 § skulle ha haft rösträtt om beslutsdagen hade varit valdagen.

92 § Den som vill överklaga ett val eller ett beslut skall ge in skrivelsen med överklagandet till beslutsinstansen. Den skall ha kommit in dit tidigast dagen efter valdagen och senast inom tio dagar efter det att den slutliga röstsammanräkningen avslutades.

Gäller överklagandet beslut enligt 90 § 12 om att utse nya ledamöter eller ersättare skall skrivelsen ha kommit in till beslutsinstansen inom tio dagar efter det att sammanräkningen avslutades.

Gäller överklagandet ett beslut som enligt 90 § 1-11 får överklagas särskilt skall skrivelsen ha kommit in inom tre veckor från den dag då det tillkännagavs på stiftets anslagstavla att protokollet över beslutet har justerats. När det är fråga om ett beslut om registrering av gruppbeteckning, skall dock skrivelsen ha kommit in inom en vecka från dagen för sådant tillkännagivande. När det är fråga om ett beslut om att avvisa anmälan av kandidater, skall skrivelsen ha kommit in senast inom en vecka från det den som gjort anmälan fick del av beslutet. När det är fråga om ett beslut om rättelse i röstlängd, skall skrivelsen ha kommit in senast tisdagen i veckan före valet.

93 § Valprövningsnämnden skall vid prövningen av ett överklagande upphäva ett val i den omfattning som det behövs och förordna om omval i den berörda valkretsen om

1. det vid förberedande och genomförande av valet har förekommit en åtgärd som ett kyrkligt organ svarar för som avviker från föreskriven ordning,

2. någon har hindrat röstningen,

3. avgivna röster har förvanskats, eller

4. någon har otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Ett omval skall dock förordnas bara om det med fog kan antas att vad som har förekommit har inverkat på valutgången.

Kan rättelse åstadkommas genom en förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, skall nämnden i ställe uppdra åt beslutsinstansen att vidta sådan rättelse.

94 § Valprövningsnämnden skall också upphäva ett val och besluta om omval av samtliga ledamöter och ersättare om stiftsstyrelsen har gjort en sådan anmälan som anges i 88 §.

2 § När en församling har fastställt budgeten, skall kyrkorådet genast underrätta Kyrkofondens styrelse om den avgiftssats för kyrkoavgift som har bestämts för det följande året. Avgiftssatsen skall bestämmas som ett procenttal av den kyrkotillhöriges inkomst.

För en samfällighet har kyrkonämnden motsvarande skyldighet och för ett stift stiftsstyrelsen.

Om församlingen, samfälligheten eller stiftet inte senast den 30 november har underrättat Kyrkofondens styrelse om avgiftssatsen för det kommande året, förblir den oförändrad.

Om församlingen eller samfälligheten inte senast den 15 november har underrättat Kyrkofondens styrelse om avgiftssatsen för det kommande året, förblir den oförändrad. Om stiftet inte senast den 30 november har underrättat Kyrkofondens styrelse om avgiftssatsen för det kommande året, förblir den oförändrad.

6 §¹⁴ Någon avgift för dop får inte tas ut av den enskilde.

Församling där dop har skett har rätt till ersättning om den döpte inte är folkbokförd där. Ersättningen skall betalas av den församling där den döpte är folkbokförd. Kyrkostyrelsen fastställer beloppets storlek.

Församling där dop har skett har rätt till ersättning om den döpte inte tillhör den församlingen. Ersättningen skall betalas av den församling som den döpte tillhör. Kyrkostyrelsen fastställer beloppets storlek.

46 kap. Prästlönetillgångar och annan ändamålsbestämd egendom

6 § Årsredovisningen för prästlönetillgångarnas förvaltning skall senast den 1 juni varje år överlämnas till församlingarna och Kyrkofondens styrelse.

6 § Årsredovisningen för prästlönetillgångarnas förvaltning skall senast den 1 juli varje år överlämnas till församlingarna och Kyrkofondens styrelse.

I redovisningen skall det för varje församling anges hur stort belopp som motsvarar församlingens andel i nettovinsten.

1 § Föreskrifter om revision finns i lag.

För en församling som ingår i en samfällighet gäller det som sägs om församlingar i stället samfälligheten. Det som sägs om kyrkofullmäktige gäller då i stället samfällda kyrkofullmäktige och det som sägs om kyrkorådet gäller kyrkonämnden.

Varje församling skall utse minst tre revisorer och lika många ersättare. Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd. Under de år då ordinarie kyrkoval har ägt rum skall det nyvalda kyrkofullmäktige välja revisorer och revisorsersättare som skall granska verksamheten under de fyra följande åren.

Varje församling skall utse minst tre revisorer och lika många ersättare. Minst en revisor skall vara auktoriserad eller godkänd. Under de år då ordinarie kyrkoval har ägt rum skall det nyvalda kyrkofullmäktige välja revisorer och revisorsersättare som skall granska verksamheten under de fyra följande åren. Valet av auktoriserad eller godkänd revisor får dock skjutas upp och äga rum senast den 30 juni året efter valåret.

50 kap. Revision för stiften

1 § Föreskrifter om revision finns i lag.

Varje stift skall utse minst tre revisorer och lika många ersättare. Minst en revisor skall vara auktoriserad.

Under de år då ordinarie kyrkoval har ägt rum skall det nyvalda stiftsfullmäktige välja revisorer och revisorsersättare som skall granska verksamheten under de fyra följande åren.

Under de år då ordinarie kyrkoval har ägt rum skall det nyvalda stiftsfullmäktige välja revisorer och revisorsersättare som skall granska verksamheten under de fyra följande åren. Valet av auktoriserad eller, i fall som avses i 2 §, godkänd revisor får dock skjutas upp och äga rum senast den 30 juni året efter valåret.

56 kap. Kyrkobokföring

1 § I Svenska kyrkan skall finnas register för att tillhandahålla

1. uppgifter om dem som tillhör Svenska kyrkan,

2. vissa uppgifter om anhöriga till dem som tillhör Svenska kyrkan, och

3. uppgifter om de kyrkliga handlingar som har ägt rum i Svenska kyrkans ordning (ministerialböcker).

2 § I Svenska kyrkan skall finnas register som gör det möjligt för Svenska kyrkan att

1. uppfylla skyldigheten att lämna uppgifter enligt 14 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan,

2. hantera kyrko-och begravningsavgift,

3. ta fram erforderlig statistik,

4. tillhandahålla uppgifter om Svenska kyrkans indelning,

5. genomföra de kyrkliga valen, och

6. tillhandahålla uppgifter om de präster och diakoner som står under respektive stifts tillsyn.

3 § Kyrkostyrelsen får bestämma om ytterligare gemensamma register.

4 § Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om

1. registrens ändamål,

2. vad registren skall innehålla,

3. vem som skall föra registren,

4. vilka uppgifter som skall lämnas,

5. när och av vem uppgifter skall lämnas,

6. vem som skall underrättas om uppgifter ur registren, och

7. övriga uppgifter i registren.

5 § Om en registrerad person har begärt rättelse enligt 28 § personuppgiftslagen (1998:204) men någon sådan inte blir gjord, skall det fattas ett skriftligt beslut om avslag, om han eller hon begär det. I beslutet skall anges varför en rättelse inte kan ske och hur beslutet kan överklagas.

6 § Om en ansökan om information enligt 26 § personuppgiftslagen (1998:204) avslås skall det fattas ett skriftligt beslut om avslag, om den enskilda personen begär det. I beslutet skall anges varför de begärda upplysningarna inte behöver ges och hur beslutet kan överklagas.

7 § Ett beslut om avslag enligt 5 och 6 §§ som har fattats hos en församling eller en samfällighet får överklagas hos domkapitlet. Domkapitlets beslut i sådana ärenden får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Övriga beslut enligt 5 och 6 §§ får överklagas hos Svenska kyrkans överklagandenämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.

8 § I fråga om anteckningar i sådana ministerialböcker som inte förs med hjälp av automatisk databehandling skall 5-7 §§ tillämpas på motsvarande sätt.

8 § Beslut av en församling prövas på begäran av den som tillhör församlingen. Beslut av en samfällighet prövas på begäran av en församling som ingår i samfälligheten och på begäran av den som tillhör en sådan församling. Beslut av ett stift prövas på begäran av en församling som ligger i stiftet, på begäran av en samfällighet där församlingar som ligger i stiftet ingår och på begäran av den som tillhör en församling som ingår i stiftet. Prövning av beslut enligt första-tredje stycket gäller dock inte 1. om det i lag eller annan författning eller i denna kyrkoordning finns särskilda föreskrifter om överklagande, 2. beslut av rent förberedande eller rent verkställande art, och 3. beslut som har fattats av domkapitlet.

8 § Beslut av en församling prövas på begäran av den som tillhör församlingen och som vid tidpunkten för begäran har fyllt 16 år. Beslut av en samfällighet prövas på begäran av en församling som ingår i samfälligheten och på begäran av den som tillhör en sådan församling och som vid tidpunkten för begäran har fyllt 16 år. Beslut av ett stift prövas på begäran av en församling som ligger i stiftet, på begäran av en samfällighet där församlingar som ligger i stiftet ingår och på begäran av den som tillhör en sådan församling och som vid tidpunkten för begäran har fyllt 16 år. Prövning av beslut enligt första-tredje stycket gäller dock inte 1. om det i lag eller annan författning eller i denna kyrkoordning finns särskilda föreskrifter om överklagande, 2. beslut av rent förberedande eller rent verkställande art, och 3. beslut som har fattats av domkapitlet.

58 kap. Överklagande

8 § Beslutsinstansen är part i överprövningsinstansen.

8 § Om ett beslut överklagas enligt bestämmelserna i detta kapitel, skall den instans som först har beslutat i saken i förekommande fall vara klagandens motpart i överprövningsinstansen.

_______________

1 Första stycket i lydelse enligt 2002 års kyrkomötes beslut om vilande ändring

2 Nuvarande lydelse enligt 2002 års kyrkomötes beslut om vilande ändring

3 Nuvarande lydelse enligt 2002 års kyrkomötes beslut om vilande ändring

4 Senaste lydelse SvKB 2002:9

5 Senaste lydelse SvKB 2002:9

6 Senaste lydelse SvKB 2002:9

7 Senaste lydelse SvKB 2002:9

8 Senaste lydelse SvKB 2002:9

9 Senaste lydelse SvKB 2002:9

10 Senaste lydelse SvKB 2002:9

11 Senaste lydelse SvKB 2002:7

12 Senaste lydelse SvKB 2002:9

13 Senaste lydelse SvKB 2001:10

14 Senaste lydelse SvKB 2002:10