Bilaga 1. Svenska kyrkans nationella nivå Ärkebiskopen och Biskopsmötet

Årsrapport 2002

Verksamhetsområdet har följande huvudprogram:

· Huvudprogram Ärkebiskopen och Biskopsmötet

· Huvudprogram Verksamhetsområdet gemensamt.

Verksamhetsområdets mål

Inriktningsmål

Verksamhetsområdet omfattas av de gemensamma målen och har fått ett särskilt ansvar för uppföljning när det gäller ekumeniska överläggningar samt hur den nationella nivån uppfattas av kyrkans medlemmar. Därutöver är verksamhetsområdet styrt av de behov som identifieras av ärkebiskop och biskopsmöte och arbetar utifrån det särskilda inriktningsmålet.

· Ärkebiskopen och Biskopsmötet skall anse att det stöd de får tillåter dem att fungera väl.

Verksamhet och måluppfyllelse

Verksamhetsområdets uppgift är att biträda ärkebiskopen, utgöra sekretariat för Biskopsmötet och Teologiska kommittén samt att medverka i såväl det teologiska som det ekumeniska arbetet. Verksamhetsområdet svarar också för massmediekontakter kring ärkebiskop och biskopsmöte.

Under året har Biskopsmötet varit samlat till sedvanliga överläggningar vid fem tillfällen. Biskoparna har vidare haft en överläggning med Kyrkostyrelsen samt också deltagit i Kyrkomötets och Läronämndens arbete. Genom en veckas vistelse vid Cranfield School of Management i England och ett par kursdagar i november månad avslutades det tvååriga chefsutvecklingsprogrammet för biskoparna.

I april vigdes i Uppsala domkyrka rektorn vid Johannelunds teologiska högskola Esbjörn Hagberg till biskop i Karlstads stift och i juni vigdes kyrkoherde Hans Stiglund till biskop i Luleå stift. Vid båda gudstjänsterna deltog många företrädare för de nordiska folkkyrkorna och för kyrkorna inom Borgågemenskapen. I maj gästades ärkebiskopen av kardinal Joseph Glemp från Polen och en ekumenisk vesper genomfördes i Uppsala domkyrka.

Under året inleddes en dialog mellan Svenska kyrkan och Serbiska Ortodoxa kyrkan i Sverige och vidare inleddes ett teologiskt samtal mellan företrädarna för de lutherska och katolska kyrkorna i Sverige och Finland.

Den mediala uppmärksamheten har under året varit stor och bl.a. kretsat kring Teologiska kommitténs samtalsdokument Homosexuella i kyrkan, kring frågorna om minoriteternas ställning i Svenska kyrkan, kring den svåra situationen i Mellanöstern och krigshotet i Irak. Såväl ärkebiskopen som Biskopsmötet blir allt mer intressanta för press, radio och TV och ett arbete pågår med en fördjupad reflektion kring informations- och kommunikationsstrategier. Det chefsutvecklingsprogram som pågått har spelat en viktig roll i sammanhanget, men hit hör också överläggningar mellan företrädare för kyrkokansliet och enskilda biskopar, stiftsinformatörer och pressansvariga. Det blir allt viktigare att samordna, förbereda och prioritera bland medieförfrågningarna på ett så professionellt sätt som möjligt. Det avslutade ledarskapsprogrammet har vidare stimulerat biskopskollegiet till fördjupade samtal kring Biskopsmötets roll och vilka frågor Biskopsmötet bör uppmärksamma för att på ett bra sätt - och med god relation till kyrkostyrelse och kyrkokansli - arbeta med uppgiften att vara såväl traditionsbevarande som förnyande.

För övrigt har arbetet fortsatt med att, vid sidan av den löpande, stödjande verksamheten, utveckla arbetets inriktning så att den teologiska reflektionen får ett större utrymme, samordningen av det internationella och ekumeniska arbetet blir tydligare mellan olika verksamhetsområden och satsningen på att skapa förutsättningar och redskap för lokalt teologiskt arbete vidareförs och fördjupas.

Ekonomisk resultatanalys

Behovet av nationell finansiering har varit 0,8 miljoner kronor lägre än budget. Ett skäl till överskottet är att ett planerat delegationsbesök under november månad från Rumänien, lett av patriarken Teoctist, inställdes i sista stund. Ett annat skäl är lägre rese- och kanslikostnader inom verksamhetsområdet än beräknat.

Bo Larsson

Verksamhetsområdeschef

Resultatrapport Ärkebiskopen och Biskopsmötet