Verksamhetsområden

Ärkebiskopen och Biskopsmötet

Verksamhetsområdets uppgifter är att biträda ärkebiskopen, att utgöra sekretariat för Biskopsmötet och för Teologiska kommittén samt att medverka i det teologiska och ekumeniska arbetet.

Nya biskopar

I april vigdes Esbjörn Hagberg till biskop för Karlstads stift, och senare under våren vigdes kyrkoherde Hans Stiglund till biskop i Luleå stift. Vid de båda gudstjänsterna i Uppsala domkyrka deltog ett stort antal företrädare för de nordiska folkkyrkorna och för kyrkorna inom Borgå-gemenskapen, som är en sammanslutning av episkopala kyrkor med gemensamma drag vad gäller historia, liturgi, identitet och missionssyn. Under våren 2003 pågår biskopsval till både Göteborgs och Visby stift, och de nyvalda biskoparna skall vigas i augusti.

Samtal kring den egna rollen

Förutom sina fem vanliga sammankomster, har biskoparna under året haft en överläggning med Kyrkostyrelsen samt deltagit i Kyrkomötets och Läronämndens arbete. Det tvååriga chefsutvecklingsprogram som samtliga biskopar genomgått har stimulerat biskopskollegiet till fördjupade samtal kring Biskopsmötets roll. Möjligheten att kunna utvecklas i uppdraget att vara såväl traditionsbevarande som förnyande har också diskuterats.

Fortsatt stort medieintresse

Den mediala uppmärksamheten kretsade bl.a. kring Teologiska kommitténs samtalsdokument Homosexuella i kyrkan och frågor om minoriteternas ställning i Svenska kyrkan samt kring den svåra situationen i Mellanöstern. Medieintresset för Svenska kyrkan ökar ständigt, och trycket på såväl ärkebiskopen som Biskopsmötet blir allt större.Arbetet med kommunikativa strategier har därför fördjupats. Det blir till exempel allt viktigare att samordna, förbereda och prioritera bland massmedieförfrågningarna på ett så professionellt sätt som möjligt. Även här har chefsutvecklingsprogrammet haft en stor betydelse, parallellt med överläggningar mellan företrädare för kyrkokansliet och enskilda biskopar, stiftsinformatörer och pressansvariga.

Ekumenik och teologisk reflektion

Verksamheten försöker inrikta sig mer mot teologisk reflektion och en tydligare samordning av det internationella och ekumeniska arbetet mellan verksamhetsområden. Genom stöd och hjälp till stift och församlingar fördjupas det teologiska arbetet på lokal nivå.

Under våren gästades ärkebiskopen av kardinal Joseph Glemp från Polen och en ekumenisk vesper genomfördes i Uppsala domkyrka. Senare under året inleddes en dialog mellan Svenska kyrkan och den Serbisk-ortodoxa kyrkan i Sverige samt ett teologiskt samtal mellan företrädare för de lutherska och de katolska kyrkorna i Sverige och Finland.

Viktiga händelser under året

 Två nya biskopar vigda under året

 Ekumeniska dialoger med flera kyrkor

 Utvecklad kommunikationsstrategi för mediekontakter

Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen

Verksamhetsområdet ansvarar främst för Kyrkomötets sammanträden och Kyrkostyrelsens arbete, men också för Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd samt Svenska kyrkans överklagandenämnd, som är den sista instansen inom kyrkan som kan pröva beslut fattade på lägre nivåer.

Kyrkans högsta beslutande organ

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och består av 251 ledamöter. Kyrkomötet beslutar om sådant som är gemensamt för hela Svenska kyrkan, t.ex. kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk), gudstjänstböcker, medlemstillhörighet och uppdragen som biskop, präst och diakon. Kyrkomötet beslutar också om den kyrkliga organisationen samt fastställer mål och rambudget för verksamheten på nationell nivå.

Nyvalt kyrkomöte

I september samlades det nyvalda Kyrkomötet för sin första session med utskottsarbete. Mötet inleddes med val av ett nytt presidium, där Robert Schött utsågs till ordförande. Kyrkomötet valde också en ny kyrkostyrelse och nya ledamöter till samtliga nämnder. I samband med detta gick Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen och Nämnden för Svenska kyrkans mission samman till en gemensam nämnd.

Under Kyrkomötets andra session i oktober fattades en rad beslut med anledning av de 12 skrivelser och 170 motioner som inkommit, och som beretts under den första sessionen. Kyrkomötet fastställde en ny evangeliebok för Svenska kyrkan, som skall användas från den första advent 2003. Kyrkomötet beslutade också att biskopen och domkapitlet i Visby stift får tillsynsansvar för Svenska kyrkan i utlandet. Detta innebär bl.a. att det fortsättningsvis är biskopen i Visby stift som genomför visitationer hos utlandsförsamlingarna.

Det nyvalda presidiet har fått i uppdrag att förnya Kyrkomötets arbetsformer. Ett första steg var att skilja på debatt och beslut så att en debatt förs ena dagen och beslutet fattas morgonen därpå - något som visade sig vara uppskattat.

Kyrkostyrelsen bereder och verkställer

Kyrkostyrelsen är Kyrkomötets beredande och verkställande organ och består av 14 ledamöter, samt ärkebiskopen som självskriven ordförande. Kyrkostyrelsen leder och samordnar den nationella nivåns uppgifter, företräder Svenska kyrkan som helhet och fungerar som Svenska kyrkans samlade röst i samhället.

Tio ordinarie sammanträden ägde rum under året, där styrelsen bl.a. arbetade med skrivelser till Kyrkomötet, remissvar, mål och rambudget samt uppföljning av kyrkomötesarbetet. Kyrkostyrelsen har haft en överläggning med domkapitlen om församlingsinstruktionen och i maj hölls ett budgetrådslag med samtliga nämnder, styrelser och råd på nationell nivå.

Stor tillströmning av ärenden

Under 2002 fortsatte antalet ärenden till Överklagandenämnden att öka kraftigt, vilket gör att den tar stora administrativa resurser i anspråk. Valprövningsnämnden behandlade, framför allt under början av året, en stor mängd ärenden om kyrkovalet 2001.

Viktiga händelser under året

 Nytt Kyrkomöte, nytt presidium och ny Kyrkostyrelse

 Ny evangeliebok och ny SKUT-biskop bland besluten på årets Kyrkomöte

 Kraftig ökning av ärenden till Överklagandenämnd och Valprövningsnämnd

Kristen enhet och teologi

Verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi fokuserar på Svenska kyrkans relationer till andra kyrkor inom och utom landet.Arbetet bedrivs inom nätverk för de kyrkor som hör till samma familj som Svenska kyrkan och inom de internationella ekumeniska organisationerna. Syftet är att utveckla och reglera Svenska kyrkans samverkan med andra kyrkor i Sverige och i världen.

Nya samarbetsformer

Sedan länge finns en särskild relation mellan Svenska kyrkan och Evangelische Kirche in Deutschland (EKD). Under år 2002 förbereddes ett avtal om långtgående samarbete som skall undertecknas i juni 2003 och behandlas av Kyrkomötet senare under året. På sikt kan samarbetet med tyska kyrkan komma att få stor praktisk och teologisk betydelse för kyrkorna.

Den teologiska delen av avtalet med EKD har utarbetats i samverkan med Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, som Svenska kyrkan redan tidigare haft en dialog med inom ramen för Nordiska ekumeniska rådet (NER). Eftersom de norska och danska folkkyrkorna har beslutat att lämna NER år 2004, arbetar Svenska kyrkan och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland nu med att finna nya former för samarbete mellan de nordiska kyrkorna. Ett förslag skall vara klart under våren 2003.

Dialog och samtal

Tillsammans med Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har Svenska kyrkan inlett en ny dialog med den romersk-katolska kyrkan, representerad av Stockholms och Helsingfors katolska stift. Samtalet utgår från den Gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelseläran, som innebär att de kyrkor som ingår i Lutherska världsförbundet och den romersk-katolska kyrkan skall bejaka varandras lära om rättfärdiggörelsen. Dialogen skall pågå i fem år.

Under sommaren 2003 håller både Lutherska världsförbundet (LVF) och Konferensen för europeiska kyrkor (KEK) generalförsamlingar som krävt en del förberedelser under året. Inför LVF:s möte har Svenska kyrkan särskilt satsat på ungdomsdelegater. Vid de Ekumeniska kyrkodagarna i Berlin sommaren 2003, där Svenska kyrkan också deltar, sker för första gången en samordning av de katolska och de lutherska kyrkodagarna.

Det finns också en förhoppning om att samtalen med Svenska Missionskyrkan skall närma sig beslut om formerna för gemenskap.

Samtal om homosexuella i kyrkan

Svenska kyrkans Teologiska kommitté lade under året fram samtalsdokumentet Homosexuella i kyrkan. Efter att Kyrkomötet antagit dokumentet skall nu stift och församlingar delta i ett samtal om kyrkan och homosexualiteten. Ledstjärnorna skall vara tolerans och ömsesidigt accepterande av olika ståndpunkter. En översyn av råden till församlingarna kring kyrkliga välsignelseakter för registrerat partnerskap skall också ske.

Kostnader 2002

Övriga kostnader 39%

Medlemsavgifter ekumeniska organisationer 61%

Viktiga händelser under året

 Ny dialog med romersk-katolska kyrkan

 Homosexuella ikyrkan viktigt samtalsämne

Kyrkorätt och organisation

Verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation skall bistå Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse, nämnder och råd på nationell nivå med juridisk sakkunskap, men även stödja stift och församlingar i juridiska frågor. En stor mängd arbete läggs också på att bereda förslag till Kyrkomötet. Andra ansvarsområden för verksamheten är sakkunskap beträffande kyrkobokföring, val- och indelningsfrågor samt totalförsvarsfrågor.

Katastrofövning med stiften

Svenska kyrkan vill möta och stödja människor i kris- och katastrofsituationer. Vid större olyckor och katastrofer är det viktigt att kyrkan står till allmänhetens förfogande. Tidigare erfarenheter visar att förberedelser i form av planering, utbildning och övning ökar kyrkans förmåga att omhänderta många människor såväl under ett akutskede som ett efterarbete. Kyrkan ingår därför som en självklar del i samhällets allmänna krisberedskap. En katastrofövning med samtliga stift genomfördes under hösten 2002.

Utredningar

Andra uppdrag är utredningar av olika slag. En av 2002 års utredningar gällde översyn av kyrkoordningen som genererade vissa förslag till ändringar, framför allt rörande bestämmelserna kring direkta val. På uppdrag av Kyrkomötet pågår också en utredning om församlingstillhörighet. Utredningens uppgift är att klarlägga möjligheterna för kyrkans medlemmar att kunna välja församling, i stället för att som idag automatiskt tillhöra den församling i vilken medlemmen är folkbokförd.

I början av året avslutades utvärderingen av 2001 års kyrkoval. Där konstateras att valorganisationen i det stora hela fungerat väl. Under 2003 påbörjas förberedelserna inför kyrkovalet 2005.

Svenska kyrkans kanslistöd

Svenska kyrkans kanslistöd, vars uppgift är att stödja stift och församlingar i administrativa och ekonomiska frågor, startade sin verksamhet under hösten 2001. På kort tid har kanslistöd blivit en viktig informationskanal i organisationen. Under 2002 tog kanslistöd emot cirka 12 600 samtal. De flesta frågorna rör kyrkobokföringssystemet, som kommer att bytas ut i oktober 2003, samt Kyrknätet.

Detta nät, Svenska kyrkans intranät som omfattar 300 lokala nätverk med drygt 12 000 användare, skall genomgå en teknisk uppgradering och omstrukturering. Projektet startade under hösten och kommer att pågå under hela 2003.

Med "Nationell finansiering" avses intern finansiering tillförd verksamheten från verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Viktiga händelser under året

 Katastrofövning i stiften genomfördes för första gången

 Reglerna för församlingstillhörighet ses över

 Kanslistöd en viktig informationskanal för stift och församlingar

Svenska kyrkans information

Svenska kyrkans informations uppdrag är att arbeta för att Svenska kyrkan skall uppfattas som en kommunicerande kyrka med stor trovärdighet och med en god relation till sina medlemmar.

Verksamhetsområdet omfattar alla former av Svenska kyrkans kommunikation såsom massmedierelationer, omvärldsfrågor, identitetsutveckling, inomkyrklig kommunikation, elektronisk kommunikation, intern och extern kommunikation.

Lansering av webbportal

Året innebar tydligare fokus på att Svenska kyrkan finns i en omvärld och är till för sina medlemmar. För Svenska kyrkans information innebär detta att dels ge medlemmar det de har rätt att få, t.ex. lättillgänglig information, dels en möjlighet och en uppgift att tydliggöra Svenska kyrkans uppdrag och arbete. En stor del av arbetet inriktas därför på att utveckla kommunikationskanaler till medlemmarna. Under året lanserades www.svenskakyrkan.se, en webbportal till hela Svenska kyrkans webbvärld. Här kan kommunikationen med medlemmar ske snabbt och interaktivt med möjlighet att bidra till den positiva relation som Svenska kyrkan vill ha till sina medlemmar. Genom att visa Svenska kyrkans insida, aktualiteter och verksamhet ger webbportalen kunskap om Svenska kyrkans identitet och verksamhet. Arbetet fortsätter för att vidareutveckla kanalen.

Stort medieintresse

Mediernas intresse för Svenska kyrkan var under året fortsatt högt och mediabilden påverkar starkt allmänhetens uppfattning om Svenska kyrkan. Intressanta frågor under 2002 var bl.a. teologi, etik, mission, internationellt utvecklingssamarbete och ekonomi. En av media uppmärksammad händelse var mordet på Fadime Sahindal och familjens val att begrava henne enligt Svenska kyrkans ordning. Teologiska kommitténs utredning om homosexuella i kyrkan, Lutherhjälpens insamlingskampanj för södra Afrika och medlemsstatistiken var andra frågor som väckte stort intresse.

TEMO:s organisationsindex 2002 bekräftar den ökade närvaron i media. Tolv procent fler än året innan uppger att Svenska kyrkan deltar aktivt och kunnigt i samhällssamtalet. För att möta behovet från media har Svenska kyrkans information förstärkt pressarbetet, bl.a. med intensifierad medieträning bland Svenska kyrkans företrädare och metodutvecklad mediebevakning. Det strategiska kommunikationsarbetet förstärks med ökad samordning på alla nivåer för att bygga en professionell relation till media.

Svenska kyrkans information deltar också i samarbetet Se Människan vars syfte är att långsiktigt fördjupa intresset för Svenska kyrkan. Under bokmässan i Göteborg 2002 genomfördes olika typer av seminarier för journalister och besökare. Projektet har även genomfört en fortbildning för journalister. Kursens syfte har varit att väcka intresse för livsfrågor och öka kunskapen om Svenska kyrkan. Det mest synliga uttrycket för projektet är en bok och en utställning som tagits fram i samarbete med Pressfotografernas klubb.

Förstärkt medlemskommunikation

Arbetet med att stärka och öka kommunikationen till Svenska kyrkans medlemmar fortsätter.Verksamhetsområdet arbetar med en kommunikationsplattform och andra nödvändiga grunddokument. Även arbetet med massmedia och med webbportalen skall utvecklas. Dessutom fortsätter arbetet för att öka förmågan att kommunicera inom kyrkan.

Frågor om medlemskap har blivit allt viktigare för Svenska kyrkans församlingar, medierna och medlemmarna. Många församlingar och stift vill ha hjälp från nationell nivå att kommunicera värdet i att vara medlem. Svenska kyrkans information startade därför under 2002 ett projekt för att få till stånd en enhetlig och bred information om medlemskapet.

Viktiga händelser under året

 En portal till hela Svenska kyrkan på Internet, www.svenskakyrkan.se

 Tydligare fokus på att kyrkan skall vara till för sina medlemmar

 Utökat massmediearbete

Kyrkolivets utveckling

Församlingarna utgör basen för Svenska kyrkans tro och liv. Stiften skall i sin tur stödja församlingarna i deras verksamhet och utveckling. Verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling har ett särskilt ansvar att främja stiftens konsultativa arbete gentemot församlingarna. Detta görs inom tre huvudsakliga ansvarsområden: undervisning och utbildning, gudstjänst samt diakoni och samhällsansvar.Allt arbete sker i nära samverkan med stift och utbildningsanordnare, men också med andra kyrkor och samarbetspartner, såväl nationellt som internationellt. Verksamheten inom Kyrkolivets utveckling skall präglas av ett barn- och ungdomsperspektiv.

Säkra återväxten i kyrkan

Under våren presenterades två rapporter om de kyrkliga utbildningarna. Den första rapporten var ett resultat av den utbildningsöversyn som pågått sedan 1999, medan den andra inriktades på prästutbildningen. En del av remissrundan omfattade sju regionalt arrangerade konferenser som gav unika möjligheter till samtal om förslagen, utbildningarna och hur kyrkan skall utvecklas som lärande organisation. För att säkra återväxten i Svenska kyrkan påbörjades under våren 2002 ett treårigt rekryteringsprojekt. Projektet utgör en särskild insats för att främja den långsiktiga rekryteringen och koncentrerar sig framför allt på de s.k. profilutbildningarna, alltså präst-, diakon-, kyrkomusiker- ochpedagogutbildningarna. Arbetet inleddes under våren med en kartläggning och fortsatte med deltagande i utbildningsmässor, konferenser och rekryteringsträffar.

Konfirmanden i fokus

En av de stora uppgifterna är att stödja stiftens pedagogiska utvecklingsarbete för konfirmander. Under året genomfördes ett projekt för att kartlägga dagens behov och utvecklingsidéer, samt vilka möjligheter stiften har att samverka. Ett antal seminarier med fokus på framtidens konfirmandarbete har också genomförts.

För närvarande pågår även ett projekt om konfirmander med särskilda behov. Projektet har kartlagt den specialanpassade verksamhet för funktionshindrade konfirmander som erbjuds i stift och församlingar idag. Hittills har vissa möjligheter till samverkan identifierats, men också ett utbildningsbehov. Därför pågår nu ett fortbildningsarbete med erfarenhetsutbyte. Syftet är att Svenska kyrkan skall bli bättre på att erbjuda ett relevant konfirmandarbete för funktionshindrade tonåringar - särskilt för ungdomar med dyslexi eller DAMP/ADHD.

Ny pedagogisk tidskrift

En ny pedagogisk tidskrift som vänder sig till anställda, förtroendevalda och frivilliga skall bli verklighet under hösten 2003. Projektet är ett resultat av den tidskriftsutredning som presenterades under 2002. Utredningen visar på behovet av ett helhetstänkande kring verksamhetsområdets kommunikation, och föreslår att några av de pedagogiska tidskrifter som ges ut idag ersätts av en ny tidskrift och en webbplats. Den nya tidskriften skall stimulera reflektionen kring barn-, ungdoms- och vuxenpedagogik samt belysa pedagogikens vetenskapliga aspekter.

Livets teologi

Underställt Nämnden för kyrkolivets utveckling finns en delegation för finskspråkigt arbete. Delegationen skall fungera som samarbets- och serviceorgan åt stift och församlingar, som stöd för församlingsgrupper samt biträda vid rekrytering, utbildning och fortbildning. Den fungerar som förbindelseorgan mellan Svenska kyrkan och sverigefinländarna, och skall verka för en utveckling av förbindelserna mellan Svenska kyrkan och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Delegationen ansvarar dessutom för övergripande policyfrågor och för informationsfrågor relaterade till kyrkans finskspråkiga arbete - bland annat ges tidskriften Ankkuri ut.

Inom det långsiktiga projektet Livets teologi genomfördes i mars ett seminarium kring en enkätundersökning där första och andra generationen sverigefinländare besvarat frågor om sin livssituation. Resultatet presenteras i tidskriften Mitt i församlingen. I maj månad hölls i Lunds stift de svensk-finska kyrkodagarna, som samlade över 600 deltagare. Under våren har den nya översättningen av kyrkoordningen till finska granskats och finjusterats.

Kyrkoböckerna på andra språk

Flera mångåriga översättningsprojekt avslutades under året, och de nya översättningarna kan nu börja användas i Svenska kyrkans gudstjänster. Numera finns Den svenska psalmboken och Kyrkohandbokenöversatta till finska och en första omgång psalmer finns översatta till lulesamiska. Dessutom finns nu delar av Svenska kyrkans gudstjänstordning och valda bibeltexter på teckenspråk.

Kyrkomötet har också beslutat om en ny evangeliebok som skall börja användas första söndagen i advent 2003. I evangelieboken finns de bibeltexter och böner som skall brukas i gudstjänsten. Förändringarna i den nya versionen handlar främst om att samtliga texter hämtats från Bibel 2000, att det till varje sön- och helgdag finns en särskild psaltarpsalm, samt vissa ändringar i namn på söndagar, helgdagar och böner, ämnesrubriker och texturval.

Samarbete för mänskliga rättigheter

Tillsammans med Svenska kyrkans församlingsförbund har möten om diskriminering och mänskligarättigheter arrangerats. Detta resulterade bl.a. i ett seminarium med rubriken Mångfaldens utmaningar, projektet EQUAL som tar upp diskriminering av homosexuella i arbetslivet, samt kursdagar i ämnet social ekonomi. Under året presenterades också handlingsplanen Kyrkornas nej till våld mot kvinnor som är resultatet av en process där olika lutherska kyrkor världen över försöker beskriva och förstå våldets mekanismer. Dokumentet framlades vid ett seminarium där bl.a. jämställdhetsminister Margareta Winberg deltog, och har under hösten bearbetats för svenska förhållanden.

Miljöarbete med diplomering

Inom Svenska kyrkan pågår ett aktivt miljöarbete för en hållbar utveckling. Under året har Ljussteget tagits fram. Ljussteget är en metod för miljöarbete med tonvikt på det som faktiskt görs idag och med små krav på dokumentation. Därefter kan församlingarna gå vidare med ett trestegsprogram där ett diplom erhålls efter varje genomförd etapp.

Arbetet med miljöfrågor på den nationella nivån drivs och samordnas av Svenska kyrkans miljövärn. Miljövärnets tioårsjubileum firades under året med en temabilaga i Kyrkans Tidning och med ett nummer av tidskriften Mitt i församlingen.

Kyrkomusiksymposium

I september 2002 hölls det svenska kyrkomusiksymposiet i Malmö. Omkring 900 kyrkomusiker, körsångare och kyrkomusikvänner deltog i programmet som erbjöd över 50 inslag med stor spännvidd - bl.a. stora konserter med både internationella och svenska medverkande, en musikalpremiär samt seminarier.

Viktiga händelser under året

 Ljussteget, en hjälp i församlingarnas miljödiplomeringsarbete

 Remissrunda om kyrkans utbildningar och om hur kyrkan ska utvecklas som lärande organisation

 En ny samlad pedagogisk tidskrift utvecklas

 Återväxten i Svenska kyrkan främjas genom ett långsiktigt rekryteringsprojekt

 En ny evangeliebok har antagits av Kyrkomötet

Samiskt kyrkoliv

Samiska rådet inom Svenska kyrkan är ett organ för främjandet av samernas ställning i kyrka och samhälle. Ledamöterna nomineras av bland andra Sametinget och av de nordliga stiften och har samisk majoritet. Visionen är att samernas sak skall vara kyrkans sak.

Samiska rådets arbete består av flera delar: kyrkliga böcker på samiska, utbildning, rekrytering, kyrkkåtor och kyrklig samekonst samt internordiska, internationella och ekumeniska kontakter. I uppgiften ingår bevakning av frågor som rör samernas rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle. Rådet skall också främja den samiska kulturen och dess uttryck i kyrkolivet - särskilt de samiska språkens ställning i gudstjänstlivet.

Språkutveckling och mötesplatser

En annan viktig uppgift för rådet är att främja och samordna arbetet med översättningar av kyrkohandboken, psalmboken och Bibeln. Årets intensiva översättningsarbete kring kyrkohandboken och en lulesamisk psalmbok har fått positiva effekter i form av en utveckling av de samiska skriftspråken. Arbete pågår också med en lulesamisk ordbok och en planerad översättning av Nya Testamentet till sydsamiska.

De samiska konfirmationslägren växer för varje år. Under sommaren år 2002 samlades 54 konfirmander från hela Sapmi i Nikkaluokta. Konfirmationsgudstjänsten räknas numera till en av de stora samiska högtiderna.

Förberedelsearbetet inför de samiska kyrkodagarna i Jokkmokk 18-21 juni 2004 har intensifierats. Kyrkodagarna, som är de första i sitt slag, är gemensamma för hela Sapmi. I planeringen deltar samer från Sverige, Norge, Finland och Ryssland.

Krisnätverket närmare församlingarna

Det samiska krisnätverket är fortfarande under uppbyggnad och söker former för hur arbetet ska fungera. Nätverket, där ett trettiotal personer ingår, skall fungera som stöd till samer i personlig kris. Medlemmarna har under året fått fortsatt utbildning och kommer genom särskilda avtal att knytas närmare sina respektive församlingar.

Som en del i försoningsarbetet pågår ett projekt för återbegravning i hemförsamlingarna. Under den första hälften av 1900-talet fördes rasbiologiska studier av den så kallade nordiska rasen och hur t.ex. samerna kunde inverka på den. Kvarlevor av samer grävdes upp ur sina gravar och flyttades till institutioner för undersökning. Återbegravningarna har blivit ett sätt att försöka läka såren från denna epok.

Viktiga händelser under året

 Kyrkohandbok och psalmbok på lulesamiska

 Populärt samiskt konfirmandläger

 Fortsatt arbete för försoning och synliggörande

Forskning

Svenska kyrkans forskningsarbete eftersträvar ny kunskap om Svenska kyrkan och dess omvärld. Denna förvärvade kunskap skall i första hand spridas till dem som har behov av den, dvs. det övriga forskarsamhället, anställda och förtroendevalda inom kyrkan, studerande och den forskningsintresserade allmänheten.

Forskning skall också vara ett stöd för övrig verksamhet på Svenska kyrkans nationella nivå. Stödet kan t.ex. ges rörande utredningar, undersökningar, seminarier eller föredrag där forskarkompetens krävs och efterfrågas.

Verksamhetsområdet har sju disputerade forskare, som representerar disciplinerna religionssociologi, kyrkohistoria, systematisk teologi och religionsteologi. Inriktningen för forskningsverksamheten styrs av Svenska kyrkans forskningsråd. Rådet består av nio disputerade forskare från både den akademiska och kyrkliga sfären.

Könsmaktsordning och mänskliga rättigheter

Den forskning som inriktas mot internationella frågor fokuserade under året särskilt på mänskliga rättigheter i förhållande till religionsfrihetsfrågor. I efterdyningarna av terrorattackerna mot USA år 2001 aktualiserades möten mellan kristendomen och andra religioner - i synnerhet islam. I samarbete med en rad församlingar arbetas med att ta fram redskap för religionsdialog. Även situationen i Mellanöstern kom att få särskild uppmärksamhet under året.

Synen på maktrelationen mellan könen är en fråga som diskuteras allt mer inom Svenska kyrkan. Under året publicerades boken Var kan vi finna en nådig Gud? Om könsmaktsordning i kyrka och teologi, som belyser frågan om hur kyrkan bidragit till att vidmakthålla en ordning där kvinnan betraktas som underställd mannen. I december hölls en skandinavisk konferens kring detta tema.

Kyrkostatistiken mer tillgänglig

Medlemstalen i de enskilda församlingarna påverkas i första hand av folkomflyttningar och in- och utträden. De senaste årens utträden föranledde under 2002 Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning kring orsakerna till människors beslut att lämna eller träda in i Svenska kyrkan. Under hösten genomfördes en kvalitativ intervjubaserad studie som kommer att publiceras 2003.

Varje år samlar Svenska kyrkan in statistik över församlingsverksamheten, t.ex. gudstjänster, dop, barngrupper och körverksamhet. Där redovisas även medlemsstatistik och ekonomisk statistik. Dessa uppgifter har nu samlats i en statistikdatabas som finns tillgänglig på Kyrknätet, Svenska kyrkans intranät, och i urval på Internet. Genom tillgången till statistikdatabasen har helt nya möjligheter öppnats för utvärdering och planering av verksamheten i församlingar, stift och på nationell nivå. Målet är att all verksamhetsstatistik i framtiden skall vara sökbar på Internet.

Bibelbruk och kyrkohistoria

Runtom i landet bedrivs en hel del arbete kring bibeltolkning och bibelbruk, med stöd från Svenska kyrkans forskningsråd. Under året presenterades en rapport om ungdomars användning av Bibelsajten, en ungdomsinriktad webbplats med fokus på Bibeln och kristen tro. Inför 2003 är en rad andra litteraturprojekt på gång, t.ex. om Bibeln och etiken, Bibeln som norm för teologin och om hur Bibeln kan läsas idag.

Det fortsatta arbetet med att studera Svenska kyrkans samhällsroll från 1930-talet fram till idag har under året koncentrerats kring Svenska kyrkans agerande i avgörande ideologiska frågeställningar. Samlingsverket Sveriges kyrkohistoria utkom under året med ytterligare ett band, nämligen band fyra som behandlar 1600-talet. Nu kvarstår endast två band innan hela samlingsvolymen är utgiven. Målet är att böckerna skall kunna användas som både populärvetenskaplig litteratur och studielitteratur inom universitet och högskola.

Kyrkan som musikscen

Inom ramen för Kyrkostyrelsens utredning om kyrkan som aktör i samhällets offentliga musikliv har tre empiriska studier genomförts. Det övergripande syftet har varit att utifrån olika perspektiv hitta kunskap om inriktning, omfattning och framtida förutsättningar för Svenska kyrkans offentliga musikliv.

Viktiga händelser under året

 Ökad kunskap om mänskliga rättigheter i relation till religionsfriheten

 Intervjustudie om medlemskap i kyrkan

 Kyrkostatistiken tillgänglig på intranätet och Internet

Kultur

Svenska kyrkans kulturråd är ett expertorgan med representanter för både bredd och specialistkompetens inom kulturområdet. Rådets uppgift är att verka för ett mångfaldigt och frimodigt kulturliv i Svenska kyrkan samt att främja dialogen kring religion och livsfrågor i det allmänna kulturlivet. Kulturrådet skall stå i nära kontakt med de kulturarbetare, institutioner och organ som på olika sätt kan ha anknytning till kulturlivet i kyrkan och till samhället i stort. Verksamhetsområdet Kultur arbetar konsultativt, strategiskt och operativt med kulturfrågor.

Stöd i kulturfrågor

Det konsultativa arbetet uttrycks främst i fortlöpande arbete gentemot församlingar, stift och nationell nivå samt stöd till enskilda kulturarbetare och kulturinstitutioner. Ett exempel på stödarbete är de kulturstipendier som Svenska kyrkan tidigare delat ut varje år. Under 2002 utlystes inga stipendier, däremot genomförde kulturrådet en omfattande utvärdering av kulturstipendieverksamheten. Kulturrådet var visserligen övertygad om stipendiernas värde, men såg samtidigt behovet av en översyn av formerna och kriterierna för stipendierna. I början av 2003 beslöt Kyrkostyrelsen att, på grundval av kulturrådets utvärdering, återuppta kulturstipendierna. Nya stipendier kommer att utlysas i början av 2004.

I november arrangerades en stiftskonferens på stiftsgården Stjärnholm. Syftet var att starta en dialog med stiften om betydelsen av satsningar på kulturområdet, och om hur samarbetet med den nationella nivån kan utvecklas. Konferensen var välbesökt och gav värdefulla idéer och tankar inför det fortsatta arbetet gentemot stift och församlingar.

Kyrkomusikens ställning

Verksamhetsområdets strategiska funktion karakteriserades under året av ett fortsatt arbete med Utredningen om kyrkomusikens ställning som en del av det offentliga musiklivet i Sverige. Den omfattande utredningen kommer att presenteras i tre fristående delar inom serien Svenska kyrkans utredningar. Ett annat exempel på verksamhetsområdets strategiska funktion är deltagandet iinternationella nätverk som INTERFILM och Ecumenical Association of Academies and Laity Centres in Europe (EAALCE). Under året höll EAALCE årsmöte på Nordirland, där samtalades bl.a. kring kyrkornas arbete med kultur- och samhällsfrågor i Europa.

Bokmässa, filmpris och fortbildning

Genom Svenska kyrkans deltagande i olika kulturevenemang uttrycks verksamhetens operativa funktion. Ett av de mest betydande evenemangen är Svenska kyrkans medverkan i Bok & Bibliotek i Göteborg, där rådet samverkar med Kultursamverkan i Göteborgs Stift. På 2002 års bokmässa arrangerades föreläsningar, seminarier, montrar och andra aktiviteter under temat Se Människan. Syftet var att föra en dialog kring människosyn, livsfrågor och tro utifrån bilder, berättelser och tänkvärda texter. Tillsammans med olika organisationer med internationell inriktning medverkade Svenska kyrkan även på bokmässans internationella torg. Totalt 9 000 besökare deltog i Svenska kyrkans olika aktiviteter på Bok & Bibliotek 2002.

I början av året delades för första gången Svenska kyrkans filmpris ut, i samband med Göteborg Film Festival. Priset gick till den finska filmen The River i regi av Jarmo Lampela. Ett hedersomnämnande gavs även till den norske regissören Even Benestad, för hans dokumentärfilm Allt om min far.

Arbetet med mediaprojektet fortsatte under året. Projektet, som bär namnet Se Människan och därmed knyter an till den omfattande satsningen på bokmässan, är ett samarbete mellan Svenska kyrkan, Ersta diakoniinstitution och Sigtunastiftelsen. Bland annat inbjuds journalister till fortbildning, seminarier och retreater med fokus på religion, människosyn och värderingar. Inom ramen för projektet gav Verbum förlag - lagom till bokmässan i september - ut en skrift med titeln Vad är då en människa i media? Syftet med boken är att fördjupa samtalet om människan i mediesamhället, och i innehållet återfinns bl.a. artiklar om dagens samhällsjournalistik och om medias rapportering om händelserna kring den 11 september.

Viktiga händelser under året

 Utredning om kyrkomusikens ställning i det offentliga musiklivet i Sverige

 Överläggningar om gemensamma kultursatsningar i Svenska kyrkan

 Stort arrangemang på Bok & Biblioteksmässan i Göteborg

Verksamhet bland svenskar i utlandet

Svenska kyrkan i utlandet finns på cirka 120 platser i 25 länder. Verksamhetens uppgift är att bedriva kyrklig verksamhet där det finns ett betydande antal svenska sjömän, turister eller utlandssvenskar. Idag finns cirka 110 anställda utomlands. Arbetet planeras och utvecklas av Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.

För svenskar i världen

Utlandskyrkans uppdrag är att vara kyrka för de svenskar som finns i andra länder och försöka möta dem i livets alla skeden. Ofta erfar utlandskyrkorna ett mycket positivt gensvar hos sina församlingsbor, och en vilja till ytterligare kontakter med kyrkan. Utlandssvenskarna stärks i sitt medlemskap och vill ofta aktivera sig i kyrkans liv och arbete. En av de viktigaste uppgifterna är därför att hitta kompetent personal till utlandskyrkorna och ge dem goda förutsättningar att bedriva ett meningsfullt arbete för sina församlingsbor.

Verksamheten påverkas till stor del av svenskarnas resvanor och av utvecklingen i näringslivet - men också av krig, oroligheter och katastrofer. Varje dag drabbas människor runtom i världen av katastrofer av olika slag. Ett exempel på detta var då turistmålet Bali i oktober 2002 drabbades av ett fruktansvärt terrordåd. Minst 190 människor omkom i en explosion på ett diskotek. Svenska kyrkan sände snabbt ut sina präster från församlingarna i Singapore och Bangkok, för att kunna hjälpa och trösta de krisdrabbade ungdomarna och deras anhöriga.

Tillsynsansvar hos Visbys biskop

Den händelse hemma i Sverige som allra tydligast kom att påverka 2002 års verksamhet var Kyrkomötets behandling av den så kallade SKUT-utredningen. Kyrkomötet beslutade att den biskopliga tillsynen av utlandsförsamlingarna skulle överföras till Visbys biskop och domkapitlet i Visby stift. Planerings- och utvecklingsansvaret för utlandskyrkan ligger alltjämt hos Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. Beslutet betonar det faktum att de svenska församlingarna utomlands är en nationell angelägenhet. Biskopen i Visby blir nu också självskriven ledamot av nämnden.

Demokratisk process

Idag finns vissa ojämlikheter mellan utlandsförsamlingarna och hemmaförsamlingarna, bl.a. när det gäller församlingstillhörigheten och den ekonomiska situationen. Enligt beslut av Kyrkomötet skall dessa skillnader utjämnas. Ett problem i arbetet är att vissa betydande delar i den demokratiska processen fortfarande saknas, t.ex. återkopplingen från utlandsförsamlingarna in till hemmakyrkan. Kyrkomötet tog dock under året ett första steg på vägen genom att besluta att utlandsförsamlingarna via elektorer skulle få rösta i biskopsvalet i Visby stift.

Riksmöte för information, inspiration och sändning

En viktig del i informations- och stödarbetet kring utlandskyrkorna utförs av ombud i församlingar, kontrakt och stift. I augusti 2002 genomfördes det första gemensamma internationella riksmötet i Linköping, vilket blev ett fint tillfälle till möten och inspiration för alla ombud - inte minst för de nyvalda.

Finansiering 2002

Kollekter och gåvor 19%

Netto kapitalförvaltning 2%

Övriga intäkter 3%

Nationell finansiering 66%

Dispositioner 10%

Viktiga händelser under året

 Präster från Svenska kyrkan i utlandet på plats efter terrordådet på Bali

 Visbys biskop ansvarar för tillsynen av utlandsförsamlingarna

 Internationellt riksmöte i Linköping

Internationell mission och diakoni

Svenska kyrkans arbete med internationell mission och diakoni bedrivs av tre huvudaktörer: Svenska kyrkans mission (SKM), Lutherhjälpen och EFS Utland. Vid Kyrkomötet i september 2002 valdes ett gemensamt styrorgan för de tre verksamheterna, Nämnden för internationell mission och diakoni. Förväntningarna är att den gemensamma styrningen skall underlätta samordningen, höja kvaliteten och stärka profileringen för de tre verksamhetsområdena.

Kontakten med ombuden i församlingarna är viktig. Under hösten samlades för första gången ombud för SKM, Lutherhjälpen, Svenska kyrkan i utlandet och EFS till ett gemensamt internationellt riksmöte i Linköping,Världens fest. Ett annat exempel på samarbete är projektet Vårt gemensamma uppdrag som skall utveckla metoder för tydligare samverkan mellan kyrkokansliet och stiften. Under 2002 har arbetet med att bygga kontaktnät mellan kyrkokansliet och stiften fortsatt.

Stipendiatprogrammet Ung i den världsvida kyrkan, som syftar till att stärka relationerna mellan Sverige och andra länder, har blivit ett utbytesprogram. Under tre vårmånader 2002 besöktes några svenska församlingar av elva stipendiater från Sydafrika, Zimbabwe, Tanzania och Indien. Ett halvår senare reste nio svenska ungdomar till El Salvador, Indien, Zimbabwe, Swaziland och Egypten.

Lutherhjälpen

Lutherhjälpen är Svenska kyrkans organ för internationellt utvecklingssamarbete, flyktinghjälp och katastrofinsatser. Lutherhjälpen skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni. Verksamheten bedriver också information och insamling, församlingsutveckling och folkbildning.

Lutherhjälpen verkar för bättre levnadsvillkor för fattiga och utsatta människor över hela världen - oavsett religion, nationalitet, politisk uppfattning etc. Detta arbete har pågått i mer än 50 år.Tillsammans med lokala organisationer och kyrkor samt internationella nätverk arbetar Lutherhjälpen i ett stort antal projekt i ett 40-tal länder. De prioriterade områdena är ekologisk hållbar utveckling, allas rätt till mat, social och ekonomisk rättvisa, förebyggande av konflikter samt katastrofarbete.

Den svåra torkan i södra Afrika präglade år 2002. I Lesotho, Malawi, Moçambique, Swaziland, Zambia och Zimbabwe hotades 13 miljoner människor av svält. Lutherhjälpen var genom Action by Churches Together (ACT) på plats med akut nödhjälp som mat, hälsovård till barn och hjälp till internflyktingar med tillfälliga bostäder. En uppmärksammad insamlingskampanj till svältkatastrofen i södra Afrika genomfördes under sommaren. Temat var Allas rätt till mat och annonsen utmanade oss i "Lag Nord" - dvs. västvärlden - att fundera över den orättvisa fördelningen mellan rika och fattiga länder. Kampanjen fick stort genomslag och det uppsatta insamlingsmålet på fyra miljoner kronor fördubblades. Dessutom tillkom nära 2 000 nya givare. Kampanjen uppmärksammades även i media, vilket ledde till en fokusering på situationen i södra Afrika.

Under 2002 utvecklades en ny webbplats som lanserades i samband med Fasteaktionen 2003. Den nya webbplatsen, www.svenskakyrkan.se/lutherhjalpen kommer att bli ett användbart verktyg i Lutherhjälpens informations-, insamlings- och opinionsbildningsarbete.

Under året samlade Lutherhjälpen in 126 miljoner kronor. Det är en ökning med 5 miljoner kronor jämfört med 2001. Framförallt ökar det enskilda, regelbundna givandet och gåvor till olika projekt, men även församlingsbidrag och kollekter har blivit större. Däremot minskade testamentsintäkterna med 11 procent under 2002 jämfört med året innan. Detta beror framför allt på att en stor del av inkomna testamenten innehåller fondandelar och aktier som kraftigt minskat i värde.

Undersökningar har visat att Lutherhjälpen har en stark ställning i samhället. Kännedomen om verksamheten är hög och verksamheten anses vara viktig.

Med "Nationell finansiering" avses intern finansiering tillförd verksamheten från verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Regional fördelning 2002, Utvecklingssamarbete och Katastrofbistånd

Afrika 38%

Asien 16%

Latinamerika 20%

Mellanöstern 9%

Europa 5%

Globalt 12%

Viktiga händelser under året

 Mycket gott insamlingsresultat, 126 miljoner kronor

 Katastrofkampanj gav 8 miljoner kronor och 2 000 nya givare

 Ny webbplats,www.svenskakyrkan.se/lutherhjalpen

Svenska kyrkans mission

SKM är Svenska kyrkans organ för internationell mission, och skall samordna och inspirera stiften och församlingarna i detta arbete. SKM skall sända och ta emot missionärer, samt samarbeta med andra kyrkor och organisationer världen över. Tillsammans med den världsvida kyrkan arbetar SKM för mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen, samt formulerar teologi och strategier för mission i modern tid.

I juni 2002 antogs en teologisk och ideologisk policy för SKM:s utsända medarbetare. Dokumentet ger underlag för analys av framtida resurser och behov av utsända medarbetare.

Utsändning av medarbetare till tjänst i systerkyrkor och partnerorganisationer är en viktig del av verksamheten. Under verksamhetsåret var 60 missionärer i tjänst. Sedan några år pågår en utveckling av Svenska kyrkans missionärspolicy, för att rekryteringen och utbildningen av missionärer bättre skall motsvara dagens behov. Policyn visar att det inte bara handlar om att rekrytera yrkesskickliga personer. Det ställs idag också stora krav på missionärens personlighet. Framtidsfrågorna handlar här om hur ett konstruktivt utbyte länder emellan kan bli möjligt, och hur former för "mission i retur" kan utvecklas.

Under 2002 valde SKM att särskilt lyfta situationen i Mellanöstern, problematiken kring gästarbetarnas situation och frågan om aids som en konsekvens av fattigdom. Inom två tema Befrielse - till kropp och själ och Befrielse - till ett liv i mänsklig värdighet har SKM arbetat med insamling, informationsmaterial, rapportering och diskussionsforum med fokus på dessa frågor. Bland annat tog SKM:s representanter upp frågan om situationen för världens gästarbetare under de årliga MR-dagarna, ett forum för mänskliga rättigheter, som hölls i Stockholm i november 2002. SKM arbetar aktivt för att påverka Sveriges regering att ratificera konventionen för skydd av gästarbetare och deras familjers rättigheter.

Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem (STI), som drivs av SKM, har under året haft fortsatt reducerad verksamhet på grund av säkerhetsläget och den politiska situationen i regionen. SKM arbetar nu med ett förslag till omstrukturering av STI:s verksamhet, så att den anpassas till samhällsutvecklingen och till religionens ökade betydelse i området.

Konkurrensen om givarna hårdnar mellan olika insamlingsorganisationer och under 2002 blev SKM:s insamlingsresultat lägre än beräknat. Julinsamlingen med temat Befrielse - till ett liv i mänsklig värdighet resulterade i drygt 23 miljoner kronor från givare runt om i Sverige. Det är en nedgång med cirka 1 miljon kronor från förra året. Sett över hela året ökade både det enskilda givandet och bidragen, men testamentsintäkterna minskade. Givarnas krav på konkret och aktuell information ökar behovet av samverkan mellan opinionsbildning och insamlingsarbete, för att göra SKM:s budskap tydligare och mer fokuserat.

I samband med den traditionella julinsamlingskampanjen lanserade SKM sin nya webbplats, www.svenskakyrkan.se/skm. Under den första halvan av 2002 rapporterade SKM:s utsända missionärer i Mellanöstern regelbundet på webbplatsen om vardagen på Västbanken.

Med "Nationell finansiering" avses intern finansiering tillförd verksamheten från verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Regional fördelning 2002, Huvudprogram Kyrkosamverkan

Afrika 36%

Asien 16%

Latinamerika 19%

Mellanöstern 13%

Globalt 16%

Viktiga händelser under året

 En teologisk och ideologisk policy för SKM:s missionärer har tagits fram

 En ny webbplats för SKM lanserades i december, www.svenskakyrkan.se/skm

 Särskilt fokus på Mellanöstern, aids och gästarbetarnas situation

EFS Utland

EFS, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, vill i sitt utlandsarbete fokusera på tre områden: utbildning, relationer och att nå vidare med evangeliet. Under året presenterades en utredning om EFS utlandsarbete. Utredningen som pågått i två år har behandlats på alla nivåer inom EFS och tillsammans med internationella partner. Utbildning och kunskap är en nödvändighet för förändring. Relationer skapar ett ömsesidigt beroende, en öppenhet och en vilja att ta itu med varandras problem. Missionsarbetet skall också utformas i samarbete med systerkyrkor och utländska partners. EFS Utland kommer att arbeta vidare under flera år med utredningen som utgångspunkt.

En delegation besökte i början av året Etiopien. Syftet med besöket var att föra samtal med de två delarna av Mekane Yesus-kyrkan. Delegationen reste med en vädjan om samförståndslösningar, och träffade även representanter för den ortodoxa kyrkan i Etiopien. Senare under året fick Svenska kyrkan ett återbesök av kyrkoledarna från Etiopien. Besöket var unikt eftersom det var första gången en ortodox och en evangelisk kyrkoledare från Etiopien gemensamt besökte Sverige. Denna vänskap över kyrkogränserna gav inspiration till samtal och reflektion om kristen enhet. Under verksamhetsåret 2002 var 17 missionärer i tjänst.

Med "Nationell finansiering" avses intern finansiering tillförd verksamheten från verksamhetsområdet

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

Regional fördelning 2002

Afrika 90%

Asien 7%

Mellanöstern 2%

Globalt 1%

Viktiga händelser under året

 Delegationsbesök i Etiopien

 Utredning om utlandsarbete och missionärer

Svenska kyrkans verksamhet i världen

I dessa länder och områden har Svenska kyrkan församlingsverksamhet, missionsverksamhet eller utvecklingssamarbete.

Afghanistan

Angola

Argentina

Armenien

Australien

Bangladesh

Belgien

Bolivia

Botswana

Brasilien

Burma

Chile

Colombia

Costa Rica

Cypern

Danmark

Egypten

El Salvador

Eritrea

Etiopien

Forna Jugoslavien

Filippinerna

Finland

Frankrike och Monaco

Förenade Arabemiraten

Georgien

Grekland

Guatemala

Haiti

Indien

Indonesien

Irak

Irland

Israel

Italien

Jordanien

Kambodja

Kenya

Kina

Kongo, Demokratiska Republiken

Kuba

Laos

Lettland

Libanon

Liberia

Luxemburg

Madagaskar

Malawi

Malaysia

Mauretanien

Moçambique

Nederländerna

Nicaragua

Norge

Pakistan

Palestina

Papua Nya Guinea

Paraguay

Peru

Polen

Portugal

Rumänien

Ryssland

Schweiz

Sierra Leone

Singapore

Somalia

Spanien

Storbritannien

Sudan

Swaziland

Sydafrika

Tanzania

Thailand

Tjetjenien

Turkiet

Tyskland

Uganda

Ukraina

Ungern

USA

Vitryssland

Zambia

Zimbabwe

Österrike

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

Svenska kyrkans utjämningssystem finns för att församlingar och samfälligheter med goda ekonomiska förutsättningar skall dela med sig till de med sämre förutsättningar. Verksamhetsområdet ansvarar för utjämningssystemet men förvaltar också Svenska kyrkans kapitaltillgångar på nationell nivå. Utöver detta fördelas den kyrkoantikvariska ersättningen och underlag för bedömning av Svenska kyrkans samlade ekonomi tas fram. Ytterligare uppgifter är ansvar för systemen för avgiftsbetalning och kyrkobokföring. Kyrkofondens styrelse är styrorgan för verksamhetsområdet.

Utjämning mellan församlingar

Genom utjämningssystemet omfördelas de kyrkoavgifter som Svenska kyrkans medlemmar betalar. Detta ligger i linje med kyrkans åtagande att vara rikstäckande och är ett exempel på den inomkyrkliga solidariteten. Totalt under året uppgick kyrkoavgifterna till 12,3 (10,6) miljarder kronor. Avgifterna överförs i fasta månadsbelopp från Riksskatteverket till Svenska kyrkan på nationell nivå. Större delen av beloppet, 11,2 (9,5) miljarder kronor, överförs direkt till respektive församlings, samfällighets eller stifts konto inom Svenska kyrkans gemensamma centralkonto, det s.k. Kyrkkontot.

Under året tillfördes utjämningssystemet 1 246 (1 141) miljoner kronor i form av utjämningsavgifter och 179 (209) miljoner kronor från stiftens förvaltning av prästlönetillgångar genom särskild utjämningsavgift.

Till församlingar, samfälligheter och stift har utbetalats 1 126 (1 028) miljoner kronor, varav 339 (316) miljoner kronor som stifts- och strukturbidrag.

I april 2003 publiceras en utredning av utjämningssystemet. På uppdrag av Kyrkostyrelsen utvärderas systemet och de principer som styr den ekonomiska utjämningen. Utredningen diskuterar också de förväntade effekterna av folkomflyttningen mellan olika stift och församlingar.

Vård av svenskt kulturarv

Svenska kyrkan är ansvarig för den största sammanhållna delen av det svenska kulturarvet, nämligen landets kyrkobyggnader och deras inventarier. För detta ansvar erhåller Svenska kyrkan från och med 2002 en statlig kyrkoantikvarisk ersättning. Kyrkofondens styrelse ansvarar för fördelningen av ersättningen till de tretton stiften. Varje församling ansöker hos respektive stiftsstyrelse om bidrag till kyrkoantikvariska merkostnader vid renovering av byggnader och inventarier. Under 2002 betalade staten ut 50 miljoner kronor. Arbetet under året har främst inriktats på att upprätta vård- och underhållsplaner, varför endast 16 miljoner kronor nyttjats.

Statistikdatabas och ny kyrkobokföring

I februari 2002 lanserades en ny statistikdatabas för Svenska kyrkan. Där redovisas verksamhets- och ekonomisk statistik, vissa nyckeltal m.m. Databasen befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede och en andra version, med bl.a. ett budgetsimuleringsverktyg som församlingar och samfälligheter kan använda i budgetarbetet, lanserades under hösten.Vissa delar av databasen är synliga för allmänheten via Svenska kyrkans webbportal.

Under hösten 2002 har ett nytt system för kyrkobokföringen, Kbok 2003, upphandlats. Det nya systemet skall tillgodose de höjda kraven på säkerhet, användarvänlighet och datakvalitet. Dessutom kommer Kbok 2003 att minska dagens alltför höga driftskostnader. Systemet skall börja användas i oktober 2003.

Finanspolicy med etiska kriterier

I september 2002 antog Kyrkofondens styrelse en ny finanspolicy för Svenska kyrkans nationella nivå. Policyn redovisar ett antal etiska kriterier för kapitalplacering. De positiva kriterierna innebär bl.a. att företag som uppträder ansvarsfullt gentemot sina anställda, miljön och samhället i övrigt ska främjas. Investeringar sker enbart i de företag som på ett godtagbart sätt följer människorätts- och miljökonventioner. Inga investeringar får göras i företag som bedriver naturresursexploatering i områden som företaget inte har rättsligt säkrad tillgång till, som producerar pornografi eller distribuerar pornografi via television. Dessutom får placeringar inte heller ske i företag som omsätter mer än 25 procent i vapen, tobak eller alkohol.

Policyn innehåller ett långsiktigt mål om en real avkastning på 4 procent. I policyn anges också att 40 procent av normalportföljen skall bestå av räntebärande instrument (varav 10 procentenheter realränteobligationer), 35 procent av utländska aktier och 25 procent av svenska aktier. Den nya policyn skall fullt ut vara implementerad i samband med första tertialet 2003.

När finanspolicyn antogs fick den stor uppmärksamhet både inom kyrkan och i media. Det största intresset gäller den del av policyn som reglerar etiska kriterier. Varje tertial görs en genomlysning av innehavet för att kontrollera att aktieportföljen ligger inom de etiska ramar som fastställts. Policyn kommer årligen att bli föremål för översyn och eventuell förändring.

Etiska rådet har under året fortsatt arbetet som påbörjades 2001 och bl.a. haft en viktig roll vid tillkomsten av den nya placeringspolicyn.

Förvaltningsuppdrag

Förvaltningen av utländska aktier sker genom Dresdner RCM i London och Fidelity i Boston. Svenska aktier förvaltas av Catella och Lancelot medan förvaltningen av räntebärande värdepapper sker hos Alfred Berg och Nordea. Det finns även en egen förvaltning för såväl aktier som räntebärande papper. Förvaringen av värdepapperen sker i två depåbanker, State Street och SEB.

Utanför Trossamfundet Svenska kyrkan förvaltas cirka 84 (115) miljoner kronor för stiftelser med anknuten förvaltning till Svenska kyrkan på nationell nivå. Därutöver finns ett 15-tal uppdrag avseende förvaltning för andra enheter i Svenska kyrkan.

Marknadsutveckling

Aktier

Världsindex gick under året ned med 21 (-18) procent. Mätt i svenska kronor var nedgången 34 (-8) procent. De svagaste branscherna var informationsteknologi -39 procent, telekommunikation -30 procent och industri -23 procent. De minst svaga branscherna var konsumentvaror -5 procent, råvaror -6 procent och energi -8 procent.

Börsutvecklingen var genomgående negativ under året. I Norden gick Köpenhamn ned med 26 procent, Oslo med 32 procent, Helsingfors med 34 procent och Norden som helhet med 34 procent. De tre största börserna i Europa gick alla ned. London med 25 procent, Paris med 34 procent och Frankfurt med 44 procent. I USA gick Dow Jones ned med 17 procent, S&P 500 med 23 procent och Nasdaq med 32 procent.

Stockholmsbörsen gick under året ned med 37 (-17) procent. De branscher som utvecklades svagast var telekommunikation -67 procent, informationsteknologi -65 procent samt media och underhållning -62 procent. De minst svaga branscherna var råvaror -6 procent, konsumentvaror -13 procent och industri -20 procent.

En rad orosfaktorer påverkade börsutvecklingen under året. Inledningsvis kom en rad redovisningsskandaler i framförallt USA att påverka förtroendet för företagens rapporterade resultat. En generell oro och osäkerhet för konjunkturutvecklingen förelåg under hela året. Räntesänkningarna från västvärldens centralbanker fick endast begränsad effekt på konjukturen. I Sverige skedde i början av hösten massiva utförsäljningar av aktier från pensionsstiftelser och livbolag på grund av de vikande aktiekurserna. Kursutvecklingen återhämtade sig därefter, men osäkerhet för utvecklingen i Irak mot slutet av året påverkade åter aktiemarknaderna negativt.

Under år 2003 har den negativa utvecklingen på Stockholmsbörsen, inte minst på grund av Irakkriget, fortsatt varvid index per 31 mars gått ned med cirka 7 procent, medan världsindex gått ned med 8 procent.

Räntor och valuta

Såväl den korta som den långa räntan i Sverige sjönk under året. Den korta räntan, mätt som statsskuldväxel 6 månader, sjönk från 3,7 procent till 3,5 procent och den långa räntan, mätt som statsobligation 5 år, sjönk från 5,0 procent till 4,1 procent.

Utvecklingen för det korta jämförelseindexet (OMRX-Tbill) visade för året en uppgång på 4,6 (4,3) procent och för det långa jämförelseindexet (OMRX-Bond) en uppgång på 7,9 (3,9) procent. Det sammanvägda jämförelseindexet gick upp med 6,4 (4,1) procent. Realränteindex (OMRX-Real) visade för året en uppgång på 14,2 procent.

Den svenska kronan förstärktes under året med 17 procent gentemot den amerikanska dollarn och med 2 procent gentemot euron.

Avkastning

Börsåret 2002 visade sig bli ännu ett mörkt år, vilket i hög grad kommit att påverka utfallet av kapitalförvaltningen. Som en följd av börsnedgången har de medel som förvaltas minskat i värde och vid utgången av år 2002 finns långfristiga finansiella tillgångar på 2,4 miljarder kronor.

Den externa förvaltningen uppnådde en avkastning på -21 (-10) procent. Den egna förvaltningen uppnådde en avkastning på -19 (-12) procent. Nettoresultatet från kapital- och likviditetsförvaltningen i verksamhetsområdet är minus 782 miljoner kronor exkl. förvaltningskostnader.

Värdepappersportfölj

Svenska kyrkans värdepappersportfölj består av följande delar: långfristiga placeringar inom kapitalförvaltning, kortfristiga placeringar inom likviditetsförvaltning samt ideella placeringar.

Kapitalförvaltning

Vid årsskiftet har den långfristiga värdepappersportföljen ett marknadsvärde på 2 440 miljoner kronor, varav 1 458 miljoner kronor i extern förvaltning (60 procent) och 982 miljoner kronor i egen förvaltning (40 procent).

Den samlade portföljen består av 1 099 miljoner kronor (45 procent) räntebärande och sammansatta instrument, 887 miljoner kronor (36 procent) svenska aktier och 454 miljoner kronor (19 procent) utländska aktier.

Den svenska aktieportföljens sammansättning avviker från jämförelseindex med övervikt inom branscherna konsumentvaror och industri. Portföljen är underviktad inom branscherna telekom och finans.

Den utländska aktieportföljens sammansättning avviker från jämförelseindex med övervikt inom branschen materials. Portföljen är underviktad inom branscherna telekom och energi.

Svenska Kyrkans Värdepappersfond förvaltas, trots namnet, inte av Svenska kyrkan på nationell nivå. Fonden finns inom ramen för Svenska Kyrkans Fond AB, där Svenska kyrkan på nationell nivå äger 40 procent.

Likviditetsförvaltning

Vid sidan av den långfristiga värdepappersportföljen finns kortfristiga placeringar på 1 040 miljoner kronor i egen förvaltning. Beloppet avser främst överlikviditet inom Kyrkkontot.

Ideella placeringar

Inom ramen för främst den internationella verksamheten finns ideella placeringar. Detta är investeringar där social avkastning spelar en stor roll för placeringsbesluten vid sidan av ekonomisk avkastning.

Återbetalning av reserv för prästpensioner

I samband med relationsförändringen stat-kyrka avsattes 2,3 miljarder kronor till Svenska kyrkans försäkringsförening för att trygga pensionen för anställda präster i Svenska kyrkan. Det kan nu bedömas att reserven inte behöver användas i sin helhet varför årets resultat innehåller en extraordinär intäkt på 500 miljoner kronor.

Med "Nationell finansiering" avses intern finansiering tillfördverksamheten från verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. I verksamhetsområdet redovisas följdaktligen Nationell finansiering som en kostnad.

Utjämningsbidrag 2002

Inkomstutjämningsbidrag 24%

Kostnadsutjämningsbidrag 38%

Stiftsbidrag 19%

Strukturbidrag 11%

Kyrkobyggnadsbidrag 8%

Viktiga händelser under året

 Staten betalar kyrkoantikvarisk ersättning för första gången

 Premiär för statistikdatabasen

 Nytt kyrkobokföringssystem har upphandlats

 Fortsatt kraftig börsnedgång

 Ny finanspolicy för kapitalförvaltningen antagen

Övergripande kommentarer till resultatet

Koncernens verksamhet kan i huvudsak fördelas till fem områden - ekonomisk utjämning, likviditets- och kapitalförvaltning, utlandsverksamhet, Sverigeverksamhet samt verksamhet i bolagsform.

Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Ekonomisk utjämning

Totalt har under året uppburits kyrkoavgifter på 12,3 (10,6) miljarder kronor. Merparten av beloppet, ca 11 miljarder kronor, överförs direkt till respektive församlings, samfällighets eller stifts konto inom det s.k. Kyrkkontot. För utjämning mellan församlingar, samfälligheter och stift med olika ekonomiska förutsättningar omfördelas medel inom utjämningssystemet. Under verksamhetsåret tillfördes systemet 1 425 (1 350) miljoner kronor i form av utjämningsavgifter. Till församlingar, samfälligheter och stift har utbetalats 1 126 (1 028) miljoner kronor. Mer information finns under avsnittet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, sidan 38.

Likviditets- och kapitalförvaltning

Egen och extern förvaltning

Fördelat på sex externa kapitalförvaltare i Sverige och utlandet samt på egen förvaltning finns vid årets utgång en långfristig värdepappersportfölj med ett marknadsvärde på 2 440 miljoner kronor. Portföljen fördelas på 36 procent svenska aktier, 19 procent utländska aktier och 45 procent räntebärande värdepapper.

Inom likviditetsförvaltningen finns kortfristiga placeringar på 1 040 miljoner kronor, främst avseende överlikviditet inom Kyrkkontot. Vid sidan av likviditets- och kapitalförvaltningen finns ideella placeringar uppgående till 59 miljoner kronor, främst inom den internationella verksamheten. Med ideella placeringar avses att social, inte endast ekonomisk, avkastning ligger till grund för placeringsbesluten.

Avkastning

Börsutvecklingen har genomgående varit negativ under året. Världsindex gick under året ned med 21 procent (-18 procent), mätt i svenska kronor gick index ned med34 procent (-8 procent). Stockholmsbörsen gick på motsvarande sätt ned med 37 procent (-17 procent). I Sverige sjönk både den korta och den långa räntan under året. Den totala avkastningen på den långfristiga värdepappersportföljen uppgick till -21 procent, drygt 1 procent bättre än jämförelseindex. Koncernens nettoresultat från likviditets- och kapitalförvaltningen är för året minus 770 (-682) miljoner kronor.

Förvaltning ideella innehav

Den ideella portföljen innehåller andelar i Oikocredit, utlåning till Stiftelsen Kyrkornas U-fond, aktier i företagen AfriCap Sweden AB, Biosensor Applications Sweden AB, M.E.T.A. AB och Humanix Holding AB. Dessutom finns en placering i Humanixfonder förvaltade av Den Danske Bank. Oikocredit, Stiftelsen Kyrkornas U-fond och AfriCap finansierar projekt i tredje världen. Biosensor har utvecklat en konstgjord hundnos för användning i minröjning, men även vid tullstationer och flygplatser för att lokalisera vapen och narkotika. M.E.T.A. har tagit fram ett verktyg för att beakta etiska perspektiv i förvaltning av värdepapper. Humanix arbetar genom sitt etiska råd fram etiska aktieindex.

Mer information finns under avsnittet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, sidan 38.

Utlandsverksamhet

Den nationella nivåns utlandsverksamhet bedrivs inom verksamhetsområdena Internationell mission och diakoni (Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen, EFS Utland) och Verksamhet bland svenskar i utlandet (SKUT). Verksamheten finansieras i huvudsak genom kollekter och gåvor, Sida-finansiering och bidrag från Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, samt beträffande SKUT med nationell finansiering.

Kollekter och gåvor har för dessa verksamheter uppgått till 192 (190) miljoner kronor, varav Lutherhjälpen svarar för 126 (121) miljoner kronor.

Sida-bidragen har varit 10 procent högre än år 2001 och uppgår till 84 (76) miljoner kronor, fördelat med 54 (44) miljoner kronor på Lutherhjälpen, 27 (30) miljoner kronor på SKM och 3 (2) miljoner kronor på EFS Utland. Av Lutherhjälpens totala intäkter svarar Sida-bidragen för 28 (24) procent, motsvarande värde för SKM är 29 (30) procent.

Verksamheterna har med 54 (59) miljoner kronor finansierats nationellt, varav 42 (45) miljoner kronor avser SKUT.

De totala kostnaderna för verksamheten är 372 (369) miljoner kronor, varav SKUT 63 (61) miljoner kronor, Lutherhjälpen 191 (179) miljoner kronor, SKM 98 (105) miljoner kronor och EFS Utland 20 (24) miljoner kronor.

Från tidigare år reserverade medel har tagits i anspråk för SKM:s och SKUT:s verksamhet, med vardera 6 miljoner kronor. För Lutherhjälpen har i stället 2 miljoner kronor reserverats för framtiden.

Verksamhet i Sverige

Kostnaden för övrig verksamhet på nationell nivå har varit 312 (372) miljoner kronor. Av de totala kostnaderna hänför sig de största beloppen till verksamhetsområdena Kyrkolivets utveckling, 80 (79) miljoner kronor, Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen 44 (43) miljoner kronor, Kyrkorätt och organisation, 39 (106) miljoner kronor, där valet ingick förra året, och till Svenska kyrkans information, 29 (39) miljoner kronor.

Verksamheten har haft externa intäkter, totalt 60 (56) miljoner kronor. Kyrkoantikvarisk ersättning från staten har erhållits med 50 miljoner kronor. Därav ingår i resultatet dock endast 16 miljoner kronor som används under året. 13 (14) miljoner kronor utgörs av rikskollekter vilka upptagits till förmån för verksamhet utanför den nationella nivån och där motsvarande belopp också redovisas som lämnade bidrag.

Årets resultat innehåller en extraordinär intäkt på 500 miljoner kronor avseende fordran på Svenska kyrkans försäkringsförening. Beloppet avser återbetalning av en del av det belopp som i samband med kyrka-stat-reformen inbetalades för att täcka pensionsavsättningen för anställda präster i Svenska kyrkan.

Verksamhet i bolagsform

Utbildningsfrågor av intresse för Svenska kyrkan hanteras inom Svenska kyrkans Utbildning AB i Sigtuna, som under året omsatte 11 (12) miljoner kronor. Årets resultat uppgick till 7 (15) tusen kronor.

Dispositioner och eget kapital

Under året har netto 18 (102) miljoner kronor återförts från avsatta verksamhets- och ändamålsdestinerade medel.

Till värdesäkrat eget kapital, ursprungligen den nettoförmögenhet som den 1 januari 2000 överfördes från den statliga Kyrkofonden med tillägg för värdesäkrat belopp varje år, har i enlighet med Kyrkoordningen avsatts 77 (95) miljoner kronor motsvarande inflationen mätt som förändring i konsumentprisindex.

Svenska kyrkans värdepappersportfölj är långsiktig och uppföljning av förvaltningsresultat måste ske över en fortlöpande flerårsperiod. Uppgångar och nedgångar på kapitalmarknaderna gör att utvecklingen på det totala egna kapitalet inte sammanfaller med utvecklingen på den värdesäkrade delen. Detta betyder att förändringen av övrigt eget kapital, som avspeglar nettoresultatet av kapitalförvaltningen och övrig verksamhet, under vissa perioder kan vara negativ. Därmed kan också övrigt eget kapital enligt balansräkningen under vissa perioder vara negativt.

Årets verksamhet i koncernen innebär att övrigt eget kapital har minskat med 365 miljoner kronor, vilket leder till att övrigt eget kapital vid utgången av år 2002 är minus 533 miljoner kronor.

Stiftelser med anknuten förvaltning

Svenska kyrkan på nationell nivå förvaltar dels de tre utrikesstiftelserna Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet samt Stiftelsen Lutherhjälpen, dels ett stort antal s.k. avkastningsstiftelser där den största är Stiftelsen Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet (Stödfonden). Avkastningsstiftelsernas tillgångar hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 84 (115) miljoner kronor. Avkastningen tillförs, efter värdesäkring, till stor del den verksamhet som bedrivs inom Svenska kyrkan på nationell nivå. I avkastningen ingår såväl direktavkastning som realisationsresultat för att på bästa möjliga sätt tillgodose donators vilja. På grund av utvecklingen på värdepappersmarknaden har endast ett mindre belopp delats ut under 2002.

Resultat och ställning

Resultatet av verksamheten samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultat- och balansräkningar med noter.

3 år i sammandrag (mkr)