Förvaltningsberättelse

En lyhörd kyrka

"Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna" sägs det i sändebreven till de sju församlingarna i Uppenbarelsebokens andra och tredje kapitel. Att det är Anden som talar säger oss att det handlar om ett sådant djuplyssnande som ligger i ordet lyhördhet. Där bokstaven dödar, gör Anden levande (2 Kor. 3:6). Att Anden gör levande betyder att lyssnandet hör samman med liv, att höra och göra är ett. Lyhördhet kan vi inte använda om den som hört men avstått från att fullfölja det hörda i handling. Det handlar om den "villiga lydnad" vi sjunger om i psalmen (se ovan).

"En lyhörd kyrka" som rubrik på en inledande text i en ny årsredovisning? Är det verkligen en riktig beskrivning? Kanske inte. Det finns helt säkert en lång rad motbevis som kan vittna om brist på lyhördhet. Men det som gör oss till kyrka är inte den egna förmågan. Däremot är rubriken en riktig beskrivning på vår inriktning, vår ambition, vårt nödvändiga val.Vi vill vara en lyhörd kyrka, därför att det är Anden som talar till oss ur den omvärld som omger oss.Vi tvingas ställa frågorna:Vad sker i samhället? Var befinner sig människor på livsvägen? Vad kan vi göra när de hamnar i krissituationer, hemma i Sverige eller långt borta i andra världsdelar? Kan vi bidra med något när det gäller världssituationen, förhållandet mellan rika och fattiga, krigslägen och hungersnöd, politiskt förtryck och brott mot mänskliga rättigheter? Hur kan vi använda krympande resurser på rätt sätt? Det handlar om lyhördhet utan att vi någonsin kan få några garantier för att det vi valde att göra var de rätta valen.

Svenska kyrkan har nu i mer än tre år varit kyrka utan att vara statskyrka. Hur förstår vi oss själva, och hur förstår människor sin relation till vår kyrka i detta nya läge? Hur kan vi samtala med dem som så önskar? Hur deltar vi i samhällsdebatt och kulturdialog? Hur fördjupar vi vår samhörighet med kyrkans tro och tradition samtidigt som vi öppnar oss mot människor i ett mångkulturellt och mångreligiöst Sverige? Det handlar om en lyhördhet som växer ur förvissningen att Guds vilja med Svenska kyrkan hör samman med de omgivande människornas djupaste behov.

Årsredovisningen visar hur viljan och ambitionen att vara lyhörd översatts i konkreta handlingar.Vi vet att det inte handlar om att göra saker rätt men göra rätt saker, att i ett lyhört samtal inom vår kyrka gemensamt söka vägen in i framtiden. Vi vet att mycket blir annorlunda, men inte hur det blir. Men vi vet detta, att lyhördheten för Guds vilja och människors djupaste behov är och måste vara vår ledstjärna. En lyhörd kyrka lever därför ständigt i bön.

KG Hammar

Ärkebiskop

Kyrkostyrelsens ordförande

Svenska kyrkan på nationell nivå

Organisation

Verksamheten på nationell nivå bedrivs i det registrerade Trossamfundet Svenska kyrkan.

Svenska kyrkans nationella nivå ansvarar för gemensamma angelägenheter i fråga om utbildning, samråd, ekumeniska relationer, information, internationell diakoni och mission samt inomkyrklig normgivning och överprövning av beslut. Till uppgiften hör också att vara kyrkans röst utåt, såväl i det svenska samhället som internationellt.

Svenska kyrkans högsta beslutande organ är Kyrkomötet, som genom sina 251 valda ledamöter årligen beslutar om övergripande frågor för Svenska kyrkan. Efter kyrkovalet 2001 sammanträdde Kyrkomötet för första gången i september 2002 och valde då nya organ på nationell nivå. För en period av fyra år utses Kyrkostyrelsen, som har beredande, förvaltande och verkställande uppgifter. Ärkebiskopen är ordförande i Kyrkostyrelsen.

Direkt utsedda av Kyrkomötet finns dessutom följande organ på den nationella nivån: Kyrkofondens styrelse, Nämnden för kyrkolivets utveckling, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet, Nämnden för internationell mission och diakoni (en sammanslagning av tre tidigare organ), Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd samt Svenska kyrkans överklagandenämnd. Även Kyrkostyrelsen utser organ på nationell nivå:Svenska kyrkans forskningsråd, Svenska kyrkans kulturråd och Samiska rådet inom Svenska kyrkan.

För att verkställa uppgifterna på den nationella nivån i Svenska kyrkan finns kyrkokansliet, i Kyrkans hus i Uppsala. Kyrkokansliets arbete leds av generalsekreteraren. Leni Björklund utsågs i oktober till försvarsminister och lämnade då arbetet som generalsekreterare. Under hösten inleddes rekryteringen av ny generalsekreterare och rekryteringsarbetet beräknas pågå under en stor del av år 2003.

Verksamheten bedrivs i tolv verksamhetsområden: Ärkebiskopen och Biskopsmötet, Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen, Kristen enhet och teologi, Kyrkorätt och organisation, Svenska kyrkans information,Forskning, Kultur, Samiskt kyrkoliv, Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, Kyrkolivets utveckling, Verksamhet bland svenskar i utlandet samt Internationell mission och diakoni.Varje verksamhetsområde är knutet till en styrelse, en nämnd, ett råd eller direkt till Kyrkostyrelsen. Kansliet arbetar i en matrisorganisation och tio avdelningar svarar för verksamhetens kompetensförsörjning.

Koncernen

Svenska kyrkans nationella nivå utgör en koncern, i och med att den äger dotterföretag. Koncernen består, förutom av de 12 verksamhetsområdena på modernivån, av det helägda dotterföretaget Svenska Kyrkans Utbildning AB samt av Svenska Kyrkans Förvaltning AB (SKF AB). SKF AB innehar i sin tur de helägda vilande dotterföretagen Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB. Under 2003 har de två dotterföretagen fusionerats med SKF AB.

Svenska Kyrkans Utbildnings AB

Företagets verksamhet omfattar utbildnings-, kurs- och konferensverksamhet och skall i första hand svara mot de generella utbildningsbehov som finns inom Svenska kyrkan.

Svenska Kyrkans Förvaltnings AB

Företaget äger och förvaltar fastigheten Fjärdingen 15:2 i Uppsala och förser i denna fastighet kyrkokansliet med kontorslokaler.

I koncernen finns intresseföretagen Svenska Kyrkans Fond AB, Verbum AB, Svenska Kyrkans Press AB samt Humanix Holding AB, där innehavet ökat under året. Två nya intresseföretag, M.E.T.A. AB och AfriCap Sweden AB, har tillkommit under året.

En kyrka i fortsatt förändring

Som en öppen och demokratisk folkkyrka vill Svenska kyrkan alltid stå i dialog med sina medlemmar. Intresset för Svenska kyrkan och hennes roll i samhället ökar alltmer från omvärlden. En stor utmaning för framtiden är därmed att förvalta och utveckla Svenska kyrkans roll som en viktig del av människors liv. Den nationella nivån fortsätter därför sitt arbete med bl.a. kommunikationsutveckling, där introduktionen av den samlade webbportalen var en milstolpe. Vidare sker flera intressanta försök att samlat nå ut med information om Svenska kyrkans arbete, t.ex. genom den nya pedagogiska tidskriften som lanseras hösten 2003.

I en ständigt föränderlig omvärld måste Svenska kyrkan analysera samhällstrender, såväl nationellt som internationellt, för att kunna göra medvetna val och prioriteringar i den egna verksamheten. Ett särskilt fokus kommer därför under 2003 att läggas på arbetet med omvärldsanalys. I anslutning till detta betonas teologisk reflektion, vilket också markeras genom införandet av nya doktorandstipendier för teologisk forskarutbildning. Omfattande erfarenheter från arbete med systerkyrkor i hela världen spelar vidare en viktig roll för att vitalisera arbetet i Sverige.

Inom Svenska kyrkan är fördjupad samverkan mellan nationell nivå och stift av central betydelse. Genom dialog sker gemensamma prioriteringar för samsyn kring fördelning av arbetsuppgifter och för fokusering av verksamheten på nationell nivå. Flera utredningar beställda av Kyrkomötet pågår och under året genomförs bl.a. utredningar om fri församlingstillhörighet och kyrkomusikens ställning. Utbildningsfrågorna står också högt på agendan tillsammans med frågan om de långsiktiga rekryteringsbehoven inom Svenska kyrkan.

I oktober lanseras ett nytt kyrkobokföringssystem vilket utvecklats i nära samråd med referensgrupper från stift och församlingar. Detta är ett exempel på hur gemensam systemutveckling kan ge enhetliga och rationella verktyg för hela kyrkan.

Utvecklingen på kapitalmarknaden är svårbedömd och innebär en osäkerhet i de ekonomiska förutsättningarna. Uppmärksamhet ägnas därför åt att nära följa marknadsutvecklingen. Den nya finanspolicyn får genomslag i förvaltningen under året, inte minst genom införda positiva kriterier för placeringsbeslut.

För att bättre möta de utmaningar som finns sker en kontinuerlig anpassning av organisation och verksamhet på nationell nivå. Under 2003 genomförs en översyn av kansliorganisationen för att säkerställa en effektiv organisation.