2 Möjliga lösningar

2.1 Slopande av kravet på värdesäkring?

En lösning på de problem som uppstått vore att slopa kyrkoordningens krav på värdesäkring. En sådan förändring i kyrkoordningens bestämmelser skulle emellertid kunna uppfattas på fel sätt. Det är av ekonomiska skäl angeläget att Kyrkomötet ger signalen att största möjliga restriktivitet är nödvändig i budgetarbetet under överskådlig tid.

Därtill kommer att den uppbyggnad som sedan slutet av 1980-talet skett av ett kapital i kyrkofonden haft det direkta syftet att ge en långsiktig trygghet för Svenska kyrkan, t.ex. vid en omfattande minskning av antalet kyrkotillhöriga. Någon minskning av en sådan storleksordning har inte skett.

Vi föreslår alltså att det även framgent skall finnas regler om värdesäkring av det kapital som härrör från kyrkofonden. Ordningen med en värdesäkring av detta kapital kan liknas med det av riksdagen beslutade utgiftstaket i statsbudgeten. Riksdagen kan själv besluta om att ändra detta beslut, men beslutet om ett utgiftstak kan ändå ses som en tydlig markering av att samhällsekonomin under överskådlig tid motiverar att detta tak respekteras. Det finns mot bakgrund av syftet med utgiftstaket en uppenbar och förståelig ovilja hos riksdagen att bryta igenom detta. Det finns starka skäl för Kyrkomötet att betrakta det värdesäkrade egna kapitalet på samma sätt.

2.2 Förändrade och entydiga bestämmelser

Åtgärder bör i stället vidtas vad gäller den beräkning på vilken värdesäkringen av det kapital som härrör från den tidigare kyrkofonden bygger.

Vi delar den uppfattning som uttryckts av Budgetutskottet i dess av Kyrkomötet antagna betänkande, nämligen att värderingen av de från kyrkofonden övertagna aktierna och därmed åtagandet om värdesäkring lagts för högt.

Värdesäkringen bör i fortsättningen ske på en realistisk nivå som bättre avspeglar värdet både före och efter den s.k. börsbubbla som fanns i särskilt hög grad vid tiden för överlämnandet av kyrkofondens kapital från Kammarkollegiet till Svenska kyrkan. Också de överläggningar som skett med Kammarkollegiets fondbyrå bekräftar det rimliga i en sådan åtgärd.

Vid beräkningen av vad som fortsättningsvis skall betraktas som ett värdesäkrat kapital i fråga om medel med ursprung i kyrkofonden föreslår vi att värderingen av det från kyrkofonden övertagna aktieinnehavet i trossamfundet Svenska kyrkans första ingående balans, hos Kammarkollegiet den 31 december 1999 bokfört till drygt 0,7 miljarder kronor och hos trossamfundet Svenska kyrkan den 1 januari 2000 bokfört till cirka 1,4 miljarder kronor, vid den fortsatta värdesäkringen ersätts av ett lägre belopp som eliminerar den s.k. börsbubblan.

Vårt förslag är ett tänkt ingångsvärde för kyrkofondens kapital den 1 januari 2000 om 2,5 i stället för bokförda 3,2 miljarder kronor. Differensen motsvarar skillnaden i det för aktierna bokförda värdet hos Kammarkollegiet och trossamfundet Svenska kyrkan. Jämförelsen är tillförlitlig genom att de av kyrkofonden ägda aktierna i avvaktan på den annalkande överföringen till trossamfundet Svenska kyrkan förvaltades separat. Det hos Kammarkollegiet bokförda värdet har med det historiska perspektiv vi har i dag visat sig vara det mer realistiska och vårt förslag innebär att detta värde får utgöra utgångspunkten för den framtida värdesäkringen.

2.3 Återbetalda kyrkofondsmedel

Ett speciellt problem är hur de 0,5 miljarder som under 2002 betalats tillbaka till trossamfundet Svenska kyrkan av Svenska kyrkans försäkringsförening skall behandlas. Motivet till återbetalningen är att den inbetalning som tidigare skett varit för stor.

Vi vill peka på tre möjligheter och motiven för dessa:

· Alternativ 1 (hel värdesäkring av beloppet): Det kapital som återbetalats av Svenska kyrkans försäkringsförening har samma karaktär som övrigt kapital som härrör från kyrkofonden och bör värdesäkras på samma sätt som det övriga egna kapitalet.

· Alternativ 2 (ingen värdesäkring av beloppet): I princip borde mot bakgrund av de allmänna principerna även detta kapital värdesäkras fr.o.m. den 1 januari 2000. Den påfrestning som Kyrkostyrelsens ambition att i största möjliga mån värdesäkra det kapital som härrör från kyrkofonden har inneburit har emellertid lett till sådana svårigheter att de från Svenska kyrkans försäkringsförening återbetalade medlen bör tas i anspråk i rambudgeten för Svenska kyrkan på nationell nivå, inklusive utjämningssystemet, under 2004.

· Alternativ 3 (delvis värdesäkring av beloppet): I princip borde mot bakgrund av de allmänna principerna även detta kapital värdesäkras fr.o.m. den 1 januari 2000. Den påfrestning som ambitionen att i största möjliga mån värdesäkra det kapital som härrör från den tidigare kyrkofonden inneburit har emellertid lett till sådana svårigheter att de från Svenska kyrkans försäkringsförening återbetalade medlen delvis bör tas i anspråk i rambudgeten för Svenska kyrkan på nationell nivå under 2004.

I vårt uppdrag har inte ingått att göra en avvägning mellan de tre alternativ som redovisats. En sådan bedömning måste göras av Kyrkostyrelsen utifrån de behov och prioriteringar som föreligger.