 |









|
Motion till Kyrkomötet
2003:88
av Gudmund Danielson
Alternativ påföljd till obehörigförklaring
|
Kyrkomötet

Mot 2003:88
|
Kyrkostyrelsens skrivelse 2003:7
Förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att 31 kap. 12 § i kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
Domkapitlet får förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst eller besluta tilldela prästen skriftlig erinran, om prästen
1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen,
2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under bikt eller enskild själavård,
3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten, eller
4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en präst bör ha.
2. Kyrkomötet beslutar att 32 kap. 12 § i kyrkoordningen skall ha följande lydelse:
Domkapitlet får förklara en diakon obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst eller besluta tilldela diakonen skriftlig erinran, om diakonen
1. har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen,
2. har brutit sin tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon har fått veta under själavårdande samtal,
3. på grund av sjukdom eller av annan liknande anledning har förlorat förmågan att rätt utöva vigningstjänsten, eller
4. genom brottslig gärning, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en diakon bör ha.
Motivering
Kyrkostyrelsen föreslår i skrivelsen 2003:7, att en prövotid på tre år skall införas som alternativ påföljd till obehörigförklaring att utöva kyrkans vigningstjänst.
Trots att uttrycket prövotid ger vid handen att något skall prövas under en tid föreslås inte något sådant. Oavsett om den som tilldelats prövotid tagit domkapitlets anmärkning till sig och ändrat sig, skall prövotiden fortsätta. För den präst/diakon som tilldelats prövotid blir detta en belastning, som kan antas komma att påverka både hur vederbörande uppfattas i sin aktuella tjänst och möjligheten att erhålla annan tjänst. Detta förhållande skall enligt förslaget kvarstå i tre år.
Det vore - som flera remissinstanser påpekat - bättre att den alternativa påföljden till obehörigförklaring var skriftlig erinran. Erinran skulle ta upp just det eller de förhållanden som givit anledning till tillsynsärendet, innehålla domkapitlets bedömning av det eller de förhållanden som erinran avser, samt ange de förändringar som domkapitlet anser nödvändiga. Om erinran inte skulle leda till avsedd förändring, blir det naturligtvis aktuellt att ånyo väcka ett tillsynsärende.
Kyrkostyrelsen argumenterar inte uttryckligen emot de remissinstanser som kommit med förslaget om skriftlig erinran. Det kan antas att kyrkostyrelsen anser att ett sådant alternativ skulle kunna sammanblandas med den varning som avses i Kyrkans AB. Genom att använda uttrycket erinran skulle en sådan sammanblandning undvikas. Det kan också noteras att den av kyrkostyrelsen omnämnda lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ger Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd möjlighet att besluta om varning utan att nämnden har arbetsgivarfunktioner.
Strängnäs den 28 juli 2003
Gudmund Danielson   
|

|

|
|
 |
 |