Motion till Kyrkomötet 2003:85 av Börje Henriksson Direktkoppling vid kyrkoval mellan lokal-, stifts- och riksnivå

Kyrkomötet Mot 2003:85

Förslag till kyrkomötesbeslut

... Läronämnden framfört i sitt yttrande Ln 1995:17:

Svenska kyrkan framträder på lokal nivå som församlingar och pastorat, på regional nivå som stift och på nationell nivå genom organ som företräder Svenska kyrkan som helhet. En precisering behöver göras av de grundläggande uppgifter som åligger varje kyrklig nivå. En viktig bestämning är därvid att stift och församlingar till skillnad från Svenska kyrkan på nationell nivå är pastorala områden. Församlingarna är kyrkans grundläggande enheter, primärt därför att det är där evangelium förkunnas och sakramenten förvaltas. Församlingarna är pastoralt sett förenade i stift, i vilka biskopar och domkapitel har ett särskilt ansvar för lära, tillsyn och enhet medan stiftsstyrelserna har uppgiften att främja församlingslivets utveckling. På nationell nivå har Svenska kyrkan att ta ansvar för sina gemensamma angelägenheter i fråga om information, utbildning, normgivning, samråd och ekumeniska relationer liksom när det gäller att vara kyrkans gemensamma röst och företräda henne inför samhället i stort. Detta principiella synsätt blev vägledande både för lagstiftningsarbetet och för det kyrkliga utredningsarbetet.

I motion 2002:20 understryks nödvändigheten av en teologisk analys med fokus på kyrkosynen som grund för en översyn av det kyrkliga valsystemet. Det finns då också anledning att se samman de teologiska och demokratiska aspekterna. De för kyrkan unika demokratifrågorna behöver belysas i det sammanhanget. Efter en analys utifrån den kyrkosyn som det under 1990-talets reformarbete rått bred samsyn om kan lösningsförslag övervägas utifrån analysen och redovisas för kommande Kyrkomöte.

Läronämnden understryker i sitt yttrande över denna motion att Svenska kyrkan har två pastorala nivåer. Församlingen är den grundläggande enheten, ty där överräcks evangelium i ord och handling. Läronämnden beklagar att den i sitt yttrande Ln 1993:3 inte berörde frågan om huruvida församlingar och stift som pastorala områden skall ha en särställning i valordningen och välkomnar en teologisk analys till grund för en fortsatt översyn av valsystemet.

17. Ytterligare synpunkter på bestämmelserna om direkta val

Enligt den gällande ordningen saknas när det gäller valet till Kyrkomötet och till stiftsfullmäktige bestämmelser som garanterar att den valda på ett tydligt sätt representerar sin valkrets. Det är enligt Stiftsstyrelsens mening olyckligt. Det bör i en kyrka som Svenska kyrkan finnas en tydlig förbindelse mellan den pastorala nivån och den som genom valet får förmånen att företräda nivån. Man bör därför överväga att ändra kyrkoordningens bestämmelser så att valbarheten inskränkts till valkretsen såväl vid val till Kyrkomötet som vid val till stiftsfullmäktige.

Valbarhet

4 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt, fyller 18 år senast på dagen för valet och är folkbokförd i

1. församlingen, om det gäller val till en församling,

2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet,

3. en församling inom stiftet/valkretsen, om det gäller val till stiftet, eller

4. landet/valkretsen, om det gäller val till den nationella nivån.

Den som tillhör en icke-territoriell församling är vid val till församling inte valbar till den församling där han eller hon är folkbokförd utan istället till den icke-territoriella församlingen. Vid val till samfällighet är hon eller han endast valbar till en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår.

Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5-8 §§.