Svenska kyrkans hemsida

Kyrkomötet
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Frågor

Beslut

Sök
 


Motion till Kyrkomötet
2003:74
av Carl Korch och Mats Hagelin
Samtalsdokument islam-kristendom

Kyrkomötet

Mot 2003:74

Mot 2003:74

Förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att framta ett religionsteologiskt dokument som utgångsmaterial för det ömsesidiga samtal mellan Svenska kyrkan och de olika inriktningarna av islam som finns i Sverige.

Motivering

Antalet organiserade trosutövande muslimer i Sverige är idag omkring 85 000.

Svenska kyrkan, dess anställda och förtroendevalda på alla nivåer, skulle enklare än idag föra samtal med företrädare för islam om det fanns ett av Kyrkomötet fastställt religionsteologiskt dokument. Vår tanke är ett dokument av samma art som Kyrkostyrelsens skrivelse 2001:5 Guds vägar - judendom och kristendom.

Kyrkomötets Ekumenikutskott säger i sin skrivelse 2001:1 "... Denna ansats inom dialogen med judendomen behöver också följas av teologisk reflektion över förhållandet till andra religioner, särskilt islam..."

Svenska kyrkan har tidigare behandlat frågeställningen om utgångspunkter för religionsmöte och dialog (Läronämndens yttrande 1989:60 som refererar till SKM:s styrelsemöte 1987-11-25, § 160). Nästa gång frågan behandlades var i OMot 1995:546, Läronämndens yttrande 1995:508 och Ekumenikutskottets betänkande 1995:502. Ombudsmötet 1995 beslöt att bifalla:

1. Att ombudsmötet med anledning av OMot 1995:546, yrkande 1, begär av stiftelsestyrelsen att den initierar ett projekt som skapar fungerande former för kunskapsutveckling kring mötet mellan kristna och muslimer i Sverige.

2. Att ombudsmötet begär av stiftelsestyrelsen att den vidtar åtgärder som främjar utvecklingen av en Svenska kyrkans religionsteologi.

Ombudsmötets beslut verkställdes vid styrelsemötet för SFRV 1995-12-14 10/95, § 115. Svenska kyrkans islam-projekt 1996-1998 avgav sin skriftliga utvärdering för Svenska kyrkans församlingsnämnd, 3/99, 1999-05-07, § 50.

Från utvärderingen av Svenska kyrkans islam-projekt 1996-1998 noterar vi följande:

(...) Från muslimskt håll fanns då önskemål om en dialog- och samverkansgrupp på central nivå med företrädare från islam och Svenska kyrkan och officiella kontakter med de muslimska organisationerna. (...)

Styrgruppens ordförande

... hade önskat ett mer levande intresse från läronämnden - att de gjort mer av de tankar på ett religionsteologiskt dokument som de talar om i yttrandet till ombudsmötet 1995. Projektet hade inte rått med fler arbetsuppgifter, men det hade varit bra om fler utanför projektet hade intresserat sig.

... Jag kan jämföra med Kyrkan och Judendomen, där många präster är eldsjälar som är ganska ensamma och behöver feedback. Det är också viktigt att fortsätta arbetet med religionsteologin, att få ett dokument motsvarande det om kyrkan och judendomen...

Projektledaren

2. Vad har, ur din synpunkt, varit det viktigaste resultatet av islamprojektet?

För det första, att vi har lyckats nå ¾ av prästerskapet. Vi har alltså åstadkommit en viss kunskapshöjning.

För det andra enkäten, där vi påvisade att Svenska kyrkan har haft med muslimer i sin verksamhet de två senaste decennierna i en omfattning som ingen haft en aning om, och där vi också fick klart för oss behovet av utbildning.

För det tredje gav det Svenska kyrkan en oförtjänt bra ställning nationellt och internationellt, att vi arbetar på ett neutralt sätt med möte med muslimer.

För det fjärde har projektet underlättat för dem som arbetar med konvertit frågor i stiften, ...

6. Anser du att islamprojektet borde förlängas/permanentas? Vad är i så fall de viktigaste uppgifterna för projektet? Vad ser du de största behoven?

... en referensgrupp med representanter för biskoparna, politiker, fältarbetare, som dryftar frågorna och hjälps åt att prioritera...

Vid Svenska kyrkans församlingsnämnd, 5/99, 1999-11-09, § 78, föredrog projektledaren sin rapport till Församlingsnämnden, Aktuellt inom islamprojektet. Från den rapporten noterar vi:

7. Religionsmöte, - dialog.

Under projektperioden har samarbete ägt rum med Dialoggruppen Judar Kristna Muslimer (där den kristna gruppen är utsedd av SKR). (...)

Församlingsnämnden stödde arbetsutskottets uppfattning om att det är angeläget att islamfrågorna bearbetas vidare, (...)

Islamprojektet avslutades helt 1999-12-31.

Till Kyrkomötet 2000 skrevs två motioner om utgångspunkter för religionsmöte och dialog KMot 2000:57 och 2000:76. Kyrkomötet Kl 2000:11 behandlade de två motionerna:

Religionsteologi

(...) Vid Sigtunastiftelsen har ett religionsteologiprojekt påbörjats där arbetet främst är inriktat på att få fram ett teologiskt välunderbyggt dokument, där en möjlig kristen religionsteologi med ekumenisk relevans skall formuleras. Initiativet till projektet kommer från Sigtunastiftelsen men det är helt klart en förhoppning att dokumentet så småningom skall kunna få officiell status i Svenska kyrkan och att arbetet skall kunna vara till nytta för hela kyrkan. I processen mot ett färdigt religionsteologiskt dokument arbetar tre grupper: 1. en grupp av reflekterande praktiker i församlingar med många religioner, 2. en grupp med f.d. missionärer som arbetat i delar av världen där religionsmöten är vanliga, 3. en grupp akademiska teologer som arbetat med religionsteologi.

I religionsteologiprojektet deltar handläggare från Kyrkokansliet, präster i församlingstjänst, präster anställda vid universitet och högskolor samt några stiftsadjunkter. Om Kyrkomötet och/eller Kyrkostyrelsen så önskar, är ansvariga för religionsteologiprojektet beredda att överlämna det arbete som gjorts till Svenska kyrkan. Från Sigtunastiftelsens och projektets sida finns uttryckta önskemål om att dokumenten officiellt skall tas emot av Svenska kyrkan

Ln 2000:9 kommenterar KMot 2000:57 och KMot 2000:76, Budgetutskottet yttrade sig i 2000:2y över KMot 2000:57.

2001 utkom Tro och Tanke 2001:3, Samtal om religionsteologi. Det skall genast sägas att detta förslag inte har någon som helst officiell ställning i Svenska kyrkan. Tro och Tanke 2001:3 har legat till grund för de religionsteologiska samtal som förs och har förts kontinuerligt vid Sigtunastiftelsen. Nu i höst 2003 är ärkebiskopen inbjuden till samtal gällande relationen till islam tillsammans med de ortodoxa kyrkorna i Sverige. Senare under året kommer Borgå-gemenskapen att diskutera förhållandet till islam.

(Bakgrundmaterial har lämnats som bilaga till utskottet.)

Växjö och Simrishamn den 12 juli 2003

Carl Korch Mats Hagelin

Previous PageAlla motionerNext Page


TillbakaUpp