Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att initiera en kraftsamling kring konfirmandverksamheten i Svenska kyrkan med utgångspunkt i de förslag som anförs i motionen.

Motivering

Utvecklingen av konfirmandverksamheten i Svenska kyrkan och sedvänjans förankring i befolkningsmajoriteten är en ödesfråga för Svenska kyrkans överlevnad som folkkyrka. Svenska kyrkan måste mot den bakgrunden göra en långsiktig resurskrävande, heltäckande och kraftfull satsning på detta område.

Motionen fokuserar på tre områden där behovet av särskilda satsningar synes vara stort:

· Kvalitetssäkring av konfirmandverksamheten i församlingarna

· Behovet av en effektiv informationsstrategi

· Behovet av extra resurser i konfirmandverksamheten

De som arbetar med konfirmandverksamhet i Svenska kyrkan har ett mycket gott stöd i de riktlinjer som utformats och antagits av församlingsnämnden och biskopsmötet. Dessvärre fungerar inte konfirmandverksamheten som den borde på många håll och redskapen för att komma till rätta med bristerna är alltför ineffektiva med hänsyn till verksamhetens betydelse.

Riktlinjerna togs fram för ca 10 år sedan vilket gör det naturligt att göra en översyn av den övergripande nationella strategin på området. Exempelvis är avsnittet om psykologi i behov av revidering vilket bör få till följd att synen på den lämpligaste åldern för konfirmation bör bli mer flexibel. Ifrågasättande och revolt är inget som är specifikt för 13-15-åringar. Sådana faser i en ung människas liv kan både gå omärkligt förbi såväl som inträffa före eller efter den i riktlinjerna förutsedda åldern. Vid en internationell jämförelse har vi i Sverige en ovanligt hög ålder för konfirmationsverksamheten. Det bör i Svenska kyrkans församlingar vara möjligt att erbjuda konfirmation ända ner mot tolvårsåldern utan att det skall krävas särskilt tillstånd för detta.

I riktlinjerna formuleras många centrala syften med verksamheten, såsom att ge konfirmanden:

1. hjälp att se de allmänmänskliga livsfrågorna i ljuset av kyrkans liv och tro

2. hjälp att tyda livet på dopets grund

3. möjlighet att i ett sammanhang som präglas av trygghet och förtroende lyfta personliga och existentiella livsfrågor och problem

4. möjlighet att få ge uttryck för personlig tro och tvivel

5. upplevelser av gudstjänstgemenskap och andakt

6. tid och redskap för att ta ställning till och att påverkas av kyrkans budskap.

Föreställningen om hur dessa syften skall säkras i församlingarnas konfirmandverksamhet lyser till stor del med sin frånvaro. Om vi menar allvar med att konfirmandverksamheten är en ödesfråga för Svenska kyrkan måste vi våga ta tag i kvalitetskontrollen. Hur ser församlingarnas planeringsredskap ut? Hur utvärderas verksamheten? Vilka möjligheter ser man att utveckla och höja kvaliteten i verksamheten och hur ser man på resursfrågorna?

Konfirmationens innebörd har under lång tid genomgått tämligen stora förändringar. I en modern folkkyrka är det naturligt att bejaka och uppmuntra en viss variation i den betydelse konfirmandverksamheten ges i olika delar och traditionskretsar i vårt land. När ett erbjudande om konfirmation skall kommuniceras till föräldrar och de tilltänkta konfirmanderna måste det dock vara tydligt vilken innebörd de som ansvarar för erbjudandet står för och vill förmedla. Det bör också framgå med vilka redskap man avser att förverkliga den avsedda innebörden i erbjudandet.

Konfirmationen måste handla om något som syftar till en bekräftelse som är grundad på dopet till Jesus Kristus. Detta kan dock gestaltas på många olika sätt vilket också framgår av den nu gällande riktlinjerna. Det handlar om olika variationer som kan ha sin tyngdpunkter i olika inslag:

1. Överlämnandet av Herrens bön och trosbekännelsen

2. Den personliga bekännelsen

3. Förbönen, handpåläggningen och smörjelsen

4. Gemenskapen i den lokala församlingen och i Kristi kropp i världen

5. Kunskap, insikt, förståelse avseende centrala ting i Bibeln, Psalmboken och kristen tro

6. Evangelisation

7. Sändningen

8. Delaktigheten i och förståelsen för gudstjänsten och de rituella aspekterna

9. Vuxenblivandet och ansvarstagandets etiska och moraliska dimensioner.

Formen för dessa inslag kan variera men kan också utvecklas till viktiga traditioner i församlingen och folkgemenskapen. I utformningen av konfirmandverksamheten är musik, drama, texttolkning och kommunikation viktiga komponenter.

För att möjliggöra attraktionskraft i erbjudandet om konfirmandverksamhet och för att motverka missuppfattningar och besvikelser måste församlingens erbjudande vara tydligt när det gäller de redskap som kommer att användas i verksamheten och hur profileringen av verksamheten kommer att gestaltas. I dag är det ofta svårt att orientera sig om innebörden i de erbjudanden som de tilltänkta konfirmanderna nås av.

En viktig aspekt som bör synliggöras har att göra med skillnaderna mellan flickors och pojkars olika preferenser och benägenhet att delta i konfirmationsverksamhet. Det finns mycket som talar för att dessa skillnader förstärks av en sen introduktion av konfirmationen i de ungas liv. En annan viktig utmaning att ta tag i är konfirmandverksamhetens samband med församlingens övriga barn- och ungdomsverksamhet. Utan ett i övrigt livaktigt barn- och ungdomsarbete i församlingen blir uppgiften att bygga en stabil och välintegrerad konfirmandverksamhet i församlingen mycket svår.

För att hjälpa församlingarna till en kraftfull, tydlig och attraktiv satsning på konfirmandverksamheten bör Svenska kyrkan bygga upp ett nationellt centrum för konfirmandverksamheten som innefattar bland annat följande komponenter.

· Erbjudanden om resursförstärkning i form av kompetensutveckling och riktade bidrag när församlingar i dokumenterade utvärderingar och planer kan visa att det finns potential och vilja till utveckling i deras konfirmandverksamhet.

· Utmärkelser. stipendier och marknadsföring av dokumenterat goda resultat.

· Webbportal för konfirmander och konfirmandföräldrar innefattande tydliga och profilerade erbjudanden, frågor och svar samt chatt-möjligheter kring tros- och livsåskådningsfrågor.

· Utformning av kurserbjudande i kristen tro och kristet liv inom ramen för grundskolans och gymnasieskolans kursplaner.

· Databas med förslag till kursplaner, pedagogiska metoder och tips samt information om konfirmationsstatistik i landets olika församlingar med uppgifter om bland annat andelen pojkar och flickor som konfirmeras.

· Obligatorisk, snabb och kostnadsfri hjälp från stiften med utveckling av lokalt förankrad profil för konfirmandverksamheten i församlingen.

Träslövsläge, Frillesås, Uppsala och Alingsås den 15 juli 2003

Karl-Gunnar Svensson Marianne Kronbäck Seth Henricsson

Torsten Josephsson