Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att i arbetet med utbildningsreformen tillfoga direktivet om breddning av kyrkomusikerutbildningens innehåll.

Motivering

Ungdomens musikintresse är enormt. Stora delar av befolkningen lägger mycket tid och resurser på musik. Körverksamheten, inklusive den som Svenska kyrkan bedriver, kan karakteriseras som en folkrörelse.

Ändå finns inte intresse nog för att uppfylla rekryteringen till kyrkomusikerutbildningen. Var ligger felet?

En orsak antyds i en insändare i Kyrkans Tidning nr 25/26 2003 med rubriken Störta den musikaliska fundamentalismen. Tre präster i Uppsala domkyrkoförsamling replikerar på ett inlägg i nr 13 av kyrkans tretton ledande kyrkomusiker: både präst och kyrkomusiker "måste behärska både litanian i mässboken och de senaste låtarna i Kyrkans ungas sånghäfte - annars sköter vi inte vårt jobb".

Vi instämmer i åsikten att kyrkomusikerutbildningen måste breddas för att intressera de unga. Som ofta betonats i denna långa följetong - undertecknad med flera har motionerat alltsedan 1980-talet i detta ämne - är det inte fråga om kvalitet eller inte. Det är fråga om kvalitet inom flera olika musikstilar.

Att behärska ungdomens musik och kunna kultivera den är tecken på en hög professionalitet. Man lär sig dessutom tycka om ny musik, när man ser hur den älskas av andra och fungerar evangelisatoriskt bland framför allt unga människor.

Musik är inte minst idag identitetsskapande. Att då definiera ut en människas musiksmak är att definiera ut henne själv.

Det torde inte vara någon överdrift att påstå att musiken i kyrkan spelar en avgörande roll i relationen till de unga och därmed till framtiden. Den är en ödesfråga.

Linköping den 25 juni 2003

Kerstin Bergman Sigvard Olsson