Vad är det för förbättring, skillnad, mot nuvarande system? Den särskilda utjämningsavgiften skall gå tillbaka till stiften och det är bra. Men Kyrkostyrelsen föreslår då att stifts- och strukturbidrag minskar i samma omfattning. Alltså ingen skillnad för stiften mot nuvarande system.

Sen föreslår Kyrkostyrelsen i skrivelsen 2003:8 att "stiften utan styrning från den nationella nivån fritt får förfoga över nämnda medel och att bestämmelserna i 44 kap. 5 §, som avser Kyrkofondens styrelses befogenheter att fastställa den särskilda utjämningsavgiften, upphäves".

Det står också i överväganden och förslag att "Det stift som så finner lämpligt kan givetvis avstå från en del av denna avkastning, som i så fall tillfaller andelsägarna i enlighet med deras andelstal".

Dessa tre meningar med förslag verkar vara framsynta och vettiga. Men så slutar Kyrkostyrelsens skrivelse med: "Givetvis kvarstår - även vid en ordning då den särskilda utjämningsavgiften kvittas mot stifts- och strukturbidrag - att den nationella nivåns organ i vissa situationer kan komma att pröva stiftens beslut om avkastningen från prästlönetillgångarnas. Detta sker ..." osv. Alltså, här tar Kyrkostyrelsen tillbaka förslaget om beslutsfattandet om prästlönetillgångarnas avkastningar. I och med detta tillägg visar Kyrkostyrelsen fortfarande ett stort misstroende mot stiften och dess egendomsnämnder.

· Sammantaget blir det väl alltså ingen skillnad mot nuvarande system att kyrkofonden skall styra stiftens avkastningar från prästlönetillgångarna?

· Kan stiftens egendomsnämnder efter 2003 års kyrkomöte vara säkra på att kyrkofonden inte som tidigare, regelvidrigt enligt många erfarna revisorer och jurister, går in i av stiftsfullmäktige redan fattade beslut om prästlönetillgångarnas utdelningar och beskattar egendomsnämnderna för osålda, för högt värderade aktier, som avkastning?

Gösta Äng