Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2003:1
Villkor för prästvigning
|
Kyrkomötet
TU 2003:1
|
Sammanfattning
I betänkandet behandlas motionerna 2003:9 och 2003:81 i vilka föreslås förändringar i kyrkoordningens bestämmelser om villkor för prästvigning såvitt gäller samverkan med andra i kyrkans vigningstjänst oavsett kön. Utskottet föreslår att motionerna avslås. Ett särskilt yttrande har avgivits.
Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut
Kyrkomötet beslutar att
1. avslå motion 2003:9.
2. avslå motion 2003:81, punkt 1.
3. avslå motion 2003:81, punkt 2.
Redogörelse för ärendet
Motionerna
Motion 2003: 9 av Nils-Arne Rehnström Ämbetssynen skall inte vara avgörande för prästvigning
Kyrkomötet beslutar att ge prästkandidater som företräder den gamla ämbetssynen möjlighet att få prästvigas till tjänst i Svenska kyrkan.
Motion 2003: 81 av Eva Nyman Ämbetsfrågan
1. Kyrkomötet beslutar att uttala sig för att inställningen i ämbetsfrågan inte skall vara ensamt avgörande för om prästvigning skall ske.
2. Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen ovanstående till känna och begär av Kyrkostyrelsen förslag till i detta syfte nödvändiga förändringar i kyrkoordningen.
Läronämnden
Läronämnden har yttrat sig över de båda motionerna. Yttrandet Ln 2003:5y är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Utskottet
Bakgrund
Vid 2002 års kyrkomöte behandlade Tillsyns- och uppdragsutskottet motion 2002:15 av Nils-Arne Rehnström om ämbetsfrågan i vilken föreslogs att Kyrkomötet skulle besluta att synen på ämbetsfrågan inte skall vara avgörande för om man får prästvigas eller inte. I betänkandet 2002:3 Vissa frågor rörande kvinnor och män som präster redovisade utskottet följande bakgrund till de nu gällande bestämmelserna i kyrkoordningen.
I 25 kap. 2 § kyrkoordningen anges vissa allmänna villkor för att vigas till något av uppdragen inom kyrkans vigningstjänst.
2 § Till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst får den vigas som
1. är döpt och konfirmerad,
2. tillhör Svenska kyrkan, och
3. har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till uppdrag i kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.
I 30-32 kap. finns ytterligare bestämmelser om vem som kan ges ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst.
I Centralstyrelsens skrivelse till 1999 års kyrkomöte Kyrkoordning för Svenska kyrkan angavs att bestämmelsen i tredje punkten innebar ett förtydligande av den föreskrift som beslutades av 1998 års kyrkomöte som ett villkor för att genomgå prästexamen.(CsSkr 1999:3 sid. 2-200) 1998 års kyrkomöte beslutade en sådan ändring av 2 § kyrkliga kungörelsen (SKFS 1991:15) om prästexamen, att det blev ett krav för att få prövas i prästexamen att ha "förklarat sig beredd att fullt ut tjänstgöra med andra präster i Svenska kyrkans gudstjänster". Det beslutet hade föregåtts av diskussioner vid flera kyrkomöten och byggde på Centralstyrelsens förslag i skrivelsen CsSkr 1998:5 Villkor för prästvigning. Skrivelsen hade utarbetats på uppdrag av 1997 års kyrkomöte. Särskild betydelse i de tidigare diskussionerna hade ett uttalande av 1994 års kyrkomöte som var riktat till alla involverade i antagningsarbetet av blivande präster. Kyrkomötet uttalade att endast de personer som bejakade giltigheten i såväl kvinnors som mäns vigning och sakramentsförvaltningen borde få prästvigas i Svenska kyrkan. (2 KL 1994:3, kskr 1994:11)
I två motioner till 1999 års kyrkomöte, 1999:45 och 1999:126 yrkande 1, föreslogs att punkten 3 i 25 kap. 2 § skulle utgå när kyrkoordningen beslutades. I enlighet med Andra kyrkolagsutskottet förslag i betänkandet 2KL 1999:1 Kyrkoordning för Svenska kyrkan beslutade Kyrkomötet att avslå de båda motionerna. I motiveringen för att sitt förslag hänvisade Andra kyrkolagsutskottet till ett yttrande från Gudstjänstutskottet. Gudstjänstutskottet beklagade i yttrandet att situationen var sådan att en detaljerad reglering verkligen behövdes på denna punkt. Enligt utskottet visade erfarenheten, att det kan uppstå konflikter just när det gäller att i alla uppgifter tjänstgöra med andra som vigts oavsett deras kön. Därför behövdes de föreslagna bestämmelserna i kyrkoordningen. (2KL 1999:1 sid. 2-125 f.)
I sina överväganden i betänkandet 2002:3 framhöll utskottet att förslaget i motion 2002:15 om att ändra de i kyrkoordningen fastställda behörighetsvillkoren för att vigas till präst entydigt måste avvisas. Utskottet såg det som nödvändigt att var och en som betros med och nu går in i uppdraget att vara präst är beredd att i alla uppgifter tjänstgöra med andra i kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön. Mot denna bakgrund föreslog utskottet att Kyrkomötet skulle avslå motionen. Detta blev också Kyrkomötets beslut.
Överväganden
Utskottet har i det föregående redovisat sina överväganden och det beslut Kyrkomötet fattade förra året. Det som då anfördes gäller även de båda motioner som behandlas i detta betänkande. Det saknas skäl att frångå det ställningstagande som då gjordes. Utskottet menar att de båda motionerna därför skall avslås.
Uppsala den 18 september 2003
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Ingrid Emanuelson, Göte Karlsson, Sigvard Raask, Kerstin Linder, Christina Schnackenburg, Sten Elmberg, Anna-Lena Forsdahl, Alf Sigling, Hans-Olof Andrén, Carina Etander Rimborg, Marianne Kronbäck och Åke Blomqvist.
Biskoparna Christina Odenberg och Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
Särskilt yttrande av Marianne Kronbäck
Motion 2003:9 ska avslås av formella skäl och av "tålamodsskäl".
Det formella grundar jag på att att-satsen inte tar hänsyn till att det skulle krävas en ändring i kyrkoordningen. "Tålamodsskälet" grundas på att inom kort påbörjas samtal.
Jag hoppas i framtiden på ställningstagande för arbetsrutiner som skulle göra det möjligt att oberoende av ämbetssyn finna en samexistens i samma kyrka, så att vi med Sv k psalm nr 60 kunde instämma:
En Fader oss förenar,
en herde och en fårahjord
ett dop som alla renar,
ett frälsningens och livets ord.
Läronämndens yttrande
2003:5y
Ämbetssyn och likabehandling av fromhetsriktningar
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats motionerna 2003:9 av Nils-Arne Rehnström, Ämbetssynen skall inte vara avgörande för prästvigning, 2003:80 av Eva Nyman, Likabehandling av fromhetsriktningar inom Svenska kyrkan, och 2003:81 av Eva Nyman, Ämbetsfrågan.
År 2002 yttrade sig Läronämnden om de frågor som nu återigen aktualiseras och hänvisade då till Ln 1997:3. Läromässigt har ingenting nytt tillkommit och Läronämnden kan bara återknyta till de riktlinjer som gavs i yttrandet 1997:
Enligt Svenska kyrkans bekännelse och lära är det kännetecknande för kyrkan att det finns ett ämbete. Detta behövs för att evangeliet skall förkunnas och sakramenten utdelas så att människor får den rättfärdiggörande tron (Augsburgska bekännelsen, artikel V).
Utformningen av ämbetet kan dock skifta och är i den meningen en ordningsfråga. Men bakom beslutet att även kvinnor får vigas till präster i Svenska kyrkan låg ett ställningstagande i fråga om kyrkans bekännelse och lära, nämligen att det är förenligt med den evangelisk-lutherska bekännelsen att införa en sådan ordning. Det är teologiskt och pastoralt grundläggande att kvinnor och män vigs och tjänstgör som ämbetsbärare.
Olika uppfattningar om utformningen av ämbetet ryms inom Svenska kyrkan. Samtidigt är det klart att Svenska kyrkan har endast en gällande ordning. Till denna hör att kvinnor och män kan och får utföra alla de uppgifter som ligger i uppdraget att vara präst. Vigningslöftet innebär ett löfte att följa denna ordning.
Ordningsfrågan blir en bekännelsefråga, om giltigheten i vigning och sakramentsförvaltning görs beroende av prästens person. Svenska kyrkan godtar i fråga om giltigheten inte två uppfattningar som förenliga med sin bekännelse. Det är därför från läromässig synpunkt riktigt att endast de personer som bejakar giltigheten i såväl kvinnors som mäns vigning och sakramentsförvaltning får prästvigas. Det innebär att en prästkandidat skall vara beredd att fullt ut tjänstgöra med andra präster i gudstjänster och andra sammanhang.
Svenska kyrkan vill bevara enheten i sin bekännelse och sitt gudstjänstfirande. Kyrkans enighet på denna vitala punkt är viktig för hennes trovärdighet och mission. Läronämnden vill till dessa slutsatser i tidigare yttranden även framhålla följande: Det som sagts ovan är relevant också för alla präster i tjänst, särskilt för präster i arbetsledande befattningar. För kyrkans enhet är det viktigt att alla ämbetsbärare skall kunna tjänstgöra tillsammans i gudstjänsten och på så sätt manifestera och få näring för den gemensamma bekännelsen. Det står inte den enskilde ämbetsbäraren fritt att själv välja konsekvenser av sin uppfattning för utövandet av ett uppdrag i kyrkan. Kyrkans gemensamma ordning är överordnad ämbetsbäraren.
Läronämnden har alltså redan uttalat att endast den uppfattning som bejakar giltigheten i såväl kvinnors som mäns vigning och sakramentsförvaltning är förenlig med Svenska kyrkans bekännelse. (Ln 2002:7)
Det principiella synsätt som redovisas ovan gäller hela Svenska kyrkan, oberoende av hur stiften och församlingarna är organiserade.
Uppsala den 2 september 2003
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.
