Till utskottet har överlämnats två motioner som föreslår Kyrkomötet att besluta om alternativa ordningar till barndop. Utskottet föreslår att motionerna avslås.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2003:51 av Nils-Arne Rehnström.

2. avslå motion 2003:78 av Eva Nyman.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2003:51 av Nils-Arne Rehnström, Kan "barnvälsignelse" i stället för dop vara rätt i en sekulariserad tid?

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda om det inte i vissa situationer där föräldrar inte kan dela den kristna tron med församlingen kunna erbjuda, som ett steg på väg mot dopet, en välsignelsehandling, samt driva på utarbetandet av lämpligt material för dopsamtal och dopundervisning till föräldrar som inte vet eller tror något.

Motion 2003:78 av Eva Nyman, Tacksägelse för ett barn

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda möjligheterna att införa ordningar motsvarade de i anglikanska kyrkan förekommande Thanksgiving for the Gift of a Child samt Thanksgiving after Adoption i den svenska kyrkohandboken som är under utarbetande.

Läronämnden.

Läronämnden har yttrat sig över motionerna 2003:51 och 2003:78 (Ln 2003:21y). Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Dop i Svenska kyrkans ordning

I Kyrkoordningens 19 kapitel Dop sägs i inledningstexten:

och i paragraftexten:

I Kyrkoordningens 31 kapitel Uppdraget som präst regleras i 12 § vad som kan ligga till grund för att en präst förklaras obehörig att utöva kyrkans vigningsuppdrag. Den första punkten är att uppenbar olämplighet föreligger om prästen "har brutit de löften som han eller hon har givit vid vigningen". Ett löfte som avges vid prästvigning är att följa vår kyrkas ordning.

Vid Kyrkomötet 2002 ställdes en fråga, F 2002:4, från Sven-Olof Karlsson om dop i Svenska kyrkan. Bland delfrågorna kan särskilt nämnas:

· Äger präst (i det relaterade fallet kyrkoherde) rätt att vägra döpa barn? Utgör de argument som anförs av kyrkoherden i artikeln och som redovisats ovan grund för att vägra döpa barn?

· Är det enligt Svenska kyrkans uppfattning skäl att vägra döpa barn om föräldrarna "inte aktivt vill delta i församlingens liv"?

Curt Forsbring, som svarade för Kyrkostyrelsen, tydliggjorde inledningsvis att kyrkans uppfattning om dopet är klar:

Forsbring konstaterade också att när det gäller en enskild prästs handlande har domkapitlet ansvaret för att pröva hur prästen fullgör sitt uppdrag.

En fråga om alternativa formuleringar till ritual för dopgudstjänst i förslaget till ny kyrkohandbok ställdes och besvarades vid Kyrkomötet 2000. Det handlade då om möjligheten att välja mellan olika ord i befrielsebönen i dopritualet.

Church of England

Church of England har i sin kyrkohandbok, Common Worship, en avdelning med rubriken Thanksgiving for the Gift of a Child, tacksägelse för gåvan av ett barn på svenska. I den pastorala instruktionen, som inleder varje avdelning, sägs bland annat att denna gudstjänst är inte detsamma som dop (ibland också kallat kristnande), vilket är det sakrament som initierar medlemskapet i kyrkan, Kristi kropp. Där finns också en uppmaning: Om du är intresserad av att upptäcka mer om den kristna tron, eller lära dig mer som en förberedelse för dopet, så be en präst om att få fira denna gudstjänst.

Thanksgiving for the Gift of a Child är tänkt att firas vid ett antal tillfällen:

1. vid ett privat firande av ett barns födelse eller adoption, i hemmet eller i kyrkan med enbart familj och nära vänner närvarande,

2. vid ett firande av flera barns födelse eller adoption av flera barn, till exempel i kyrkan på en söndag eftermiddag.

3. vid ett firande av födelse eller adoption av flera barn som en del av den ordinarie söndagsgudstjänsten.

Ordningen är utformad för att möta behoven hos

1. föräldrar som ser detta som en förberedelse inför dopet

2. föräldrar som inte vill döpa sina barn genast

3. andra, som inte frågar efter dop, men som uppmärksammar att något skett för vilket de vill tacka Gud.

Baptism Integrity - en rörelse inom Church of England

Inom Church of England finns sedan 1987 en rörelse som kallas Baptism Integrity, vilken säger sig bygga vidare på arbetet inom Baptismal Reform Movement från 1940-talet. Rörelsen arbetar för att reformera gällande ordning och praktik i fråga om barndop inom Church of England. Rörelsen har fyra målsättningar:

· att få ett slut på ordningen med urskillningslösa barndop

· att peka på att dopet är ett sakrament instiftat av Kristus för dem som blir medlemmar av den synliga kyrkan

· i en anda av lojalitet med traditionerna inom Church of England söka att klargöra de villkor som hör samman med ordningen för dopet enligt kyrkolagen inom Church of England i ljuset av en sann teologisk förståelse av det ansvar som hör samman med denna ordning

· att inom Church of England främja rättmätig debatt och granskning av de bibliska, teologiska, pastorala och evangeliska aspekterna av kristen initiation.

Baptism Integrity bejakar riktigheten i att barn till praktiserande troende kristna döps men också att dopet kan skjutas upp till senare år. På sin hemsida presenterar Baptism Integrity alternativa gudstjänstordningar för de situationer då föräldrarna inte har någon särskild anknytning till kyrkan respektive då föräldrarna är engagerade kristna.

Kyrkotagning

Kyrkotagningen, som en ordning inom Svenska kyrkan, reglerades i 1686 års kyrkolag, kapitel 5 Om barnakvinnors kyrkogång. Kapitlet upphävdes genom en ny lag den 27 februari 1948.

Den svenska kyrkohandboken

Kyrkostyrelsen skriver i KsSkr 2003:3 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets ärenden, angående det fortsatta arbetet med de kyrkliga böckerna, att styrelsen sedan den nya evangelieboken nu är klar går vidare med revideringen av En liten bönbok. Vidare säger Kyrkostyrelsen att av de erfarenheter som vunnits i arbetet med evangelieboken visar det sig vara riktigt att ta en bok i sänder. Ett förnyat arbete med Den svenska kyrkohandboken kommer därför att påbörjas först sedan bönboksarbetet i huvudsak har fullföljts.

Överväganden

I motionerna beskrivs pastorala behov som är kända av präster och församlingar i vår kyrka. Det handlar i huvudsak om tre olika situationer;

· när föräldrarna vill att barnet ska finnas med i kyrkans gemenskap utan att bli döpt, "vårt barn skall få bestämma själv",

· adopterade barn som redan är döpta eller då man inte säkert vet om barnet är döpt eller ej samt

· när barnet är döpt i ett dop i krissituation utan att släktingar och vänner kunnat beredas möjlighet att delta.

Det är nödvändigt att kyrkan ser och bemöter dessa situationer på ett positivt sätt. När det handlar om en välsignelsehandling över ett nyfött barn är det naturligt att i de fall då föräldrarna själva är gudstjänstdeltagare, barnet tas med till nattvardsbordet och där välsignas som brukligt är. Det går också att finna andra former för en sådan välsignelsehandling i en gudstjänst, utan att ett särskilt ritual för detta behöver finnas.

När ett barn är döpt i en krissituation kan en bekräftelse ske i efterhand. För ett barn som redan är döpt i en annan miljö före adoptionen, kan prästen föreslå att man firar en gudstjänst enligt dopritualet, men utesluter vattenösningen. När det inträffar att man inte vet om ett barn är döpt eller ej kan prästen till dopritualets ord "Jag döper dig ..." foga orden "såvitt du inte är döpt", vilket innebär att även om barnet är döpt tidigare betraktas inte detta som ett omdop.

Utskottet konstaterar att i Svenska kyrkans ordning är dopet ett och det kan inte ersättas av någon annan akt. Dopet är Guds gåva till oss, ett nådeserbjudande som vi inte har vare sig rätt eller möjlighet att villkora. I de situationer då det finns en osäkerhet kring dopets plats och betydelse är det avgörande att präster och församlingar kan möta människor och deras önskemål på ett pastoralt ansvarigt sätt. Utskottet menar att det inte är en framkomlig väg att fastställa särskilda ordningar för välsignelse av eller tacksägelse för barn. Sådana skulle kunna bidra till att dopets ställning och innebörd i Svenska kyrkan fördunklas. Ansvaret för att tillgodose önskemål i enskilda situationer ligger hos den lokala församlingen och prästen. Utskottet föreslår att motion 2003:51 och motion 2003:78 avslås.

Uppsala den 18 september 2003

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Britt Andersson, Evy Åberg, Allan Lewin, Gun Andersson, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Inga Alm, Lisbet Båfält, Tomas Lång, Berit Simonsson, Johan Linnman och Christina Holmgren.

Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.

Läronämnden noterar att behovet av livstolkande riter har ökat markant. Många av dessa bör utformas kontextuellt i människors omedelbara livssituation. Av dem som är anställda i pastoral tjänst krävs lyhördhet och förmåga att gestalta meningsskapande uttryck där kyrkans tro och människors existentiella upplevelse tolkas i ritens form. Läronämnden konstaterar att åtskilliga riter och handlingar därför inte kan eller bör formuleras i av kyrkan antagna böcker.

Motionärerna lyfter fram behovet av välsignelsehandlingar för barn. Vid ett barns födelse kan, av skilda skäl och i olika pastorala situationer, uppkomma önskemål om välsignelsehandlingar. Kyrkan bör i dessa situationer med pastoral omsorg möta människors behov. Läronämnden anser dock att någon ordning för dylik välsignelseakt inte skall finnas i Svenska kyrkans handbok då en sådan ordning både teologiskt och pastoralt skulle göra dopets innebörd otydlig.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.