Betänkandet behandlar tre motioner som alla på olika sätt berör Den svenska psalmboken. Utskottet föreslår Kyrkomötet att avslå samtliga tre motioner.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. avslå motion 2003:43.

2. avslå motion 2003:57.

3. avslå motion 2003:82 punkten 1.

4. avslå motion 2003:82 punkten 2.

Redogörelse för ärendet

Motionerna

Motion 2003:43 av Börje Henriksson, Psalmtävling

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att arrangera en psalmtävling för att få fram nya sångbara psalmer.

Motion 2003:57 av Erna Arhag, Den svenska psalmboken

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att komplettera ett antal psalmer i den svenska psalmboken med text översatt till engelska och tyska.

Motion 2003:82 av Eva Nyman, Svenska kyrkan och kärleken till fosterlandet

1. Kyrkomötet beslutar att uttala att kärleken till folkets kyrka och till fosterlandet är en positiv och samhällsbyggande kraft.

2. Kyrkomötet beslutar att uttala som sin mening att Johan Alfred Eklunds psalm Fädernas kyrka åter bör förekomma i den svenska psalmboken.

Läronämnden

I läronämndens yttrande 2003:16y berörs motionen 2003:57. Yttrandet bifogas som bilaga 1. I läronämndens yttrande 2003:11y berörs motion 2003:82. Yttrandet bifogas som bilaga 2.

Utskottet

Bakgrund

Vid 1986 års Kyrkomöte antogs vår nuvarande psalmbok och då noterades behovet av ett kontinuerligt förnyelsearbete. I och med Psalmer i 90-talet har några av de brister som påpekats i 1986 års psalmbok åtgärdats och kompletterande material förts in. Under 1997 års kyrkomöte togs frågan upp om att komplettera psalmboken med psalmer särskilt rörande tre områden, nämligen arbetslivet, dopet och ungdomstiden i KMot 1997:2. Utskottet bejakade ett kontinuerligt förnyelsearbete av psalmboken och noterade att detta pågår genom den hymnologiska arbetsgruppen och andra aktörer. Det är viktigt att det finns psalmer som människor kan identifiera sig med.

Kyrkomötet år 2000 behandlade motionen KMot 2000:58 där motionärerna hemställde att Kyrkomötet skulle besluta att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att i samband med revideringen av evangelieboken, bönboken och kyrkohandboken göra ett urval av nya psalmer, som kan finnas med som ett psalmbokstillägg i den nya utgåvan av Den svenska psalmboken. Med motiveringen att motionärernas förslag var alltför tidigt väckt avslogs förslaget av Kyrkomötet.

Frågor kring psalmsångens förnyelse har länge varit föremål för diskussioner i Svenska kyrkans musikråd. Tillsammans med Verbum togs år 2002 boken Sjung kyrka sjung fram. Till denna bok har knutits ett projekt som går ut på att stimulera kyrkomusiker till att leda församlingssång på nya sätt. I projektet ingår även en forskningsdel med en undersökning som handlar om vad och hur det sjungs i våra kyrkor. Vidare arbetas det med att skapa en psalmskrivarskola för unga. Verbum och Nämnden för kyrkolivets utveckling driver ett arbete med att ta fram nya psalmer för ett nytt tillägg, Psalmer i 2000-talet. Innevarande höst har en konferens genomförts där vissångare, poeter och kompositörer fått träffas för att stimulera varandra till att skapa god bruksmusik för kyrkan. Psalmer i 2000-talet beräknas kunna ligga klar till advent 2005.

Flera översättningsprojekt har genomförts de senaste åren. Den svenska psalmboken i sin helhet har översatts till finska och delar av den till lulesamiska, båda ärenden behandlades av 2002 års kyrkomöte (G2002:2). Översättningsarbete har också bedrivits utanför avdelningen för kyrkolivets utvecklings direkta arbetsområde. Många så kallade stampsalmer finns redan på flera språk.

Svenska kyrkan och kärleken till fosterlandet

I motionen KMot 2003:82 föreslås att Kyrkomötet uttalar att kärleken till folkets kyrka och till fosterlandet är en positiv, samhällsbyggande kraft, samt att Kyrkomötet uttalar att Eklunds psalm Fädernas kyrka återinförs i psalmboken. Vid 1986 års Kyrkomöte då förslaget till ny psalmbok togs upp fanns psalmen Fädernas kyrka med i förslaget, men Kyrkomötet beslutade att psalmen skulle uteslutas. Kyrkomötets beredningsutskott menade att psalmen inte gav utryck för en ekumenisk hållning gentemot andra samfund, att den var färgad av en historiesyn och en patriotism som för utskottet kändes främmande, kriget idealiserades på ett sätt som inte svarade mot tidens fredslängtan och fredsarbete och slutligen att psalmen framställde ett livsideal präglat av manlig styrka på ett sätt som var exkluderande för många gudstjänstbesökare. (KB 1986:1)

I sjätte avdelningens inledning till Kyrkoordningen för Svenska kyrkan kan man läsa om hur folkkyrkobegreppet används: "Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka med uppdrag att förmedla evangelium i ord och handling. Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse, för den som hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg."

Överväganden

Utskottet ser inte samma behov som motionären till motionen 2003:43. Glädjande nog komponeras en hel del musik runtom i landet och den psalmskatt som redan idag finns i Svenska kyrkan är stor. Däremot kan utskottet konstatera att människor skulle kunna behöva hjälp att sjunga det som vi redan har. Utskottet vänder sig emot formen, psalmtävling, och menar att eftersom psalmen ska uttrycka Svenska kyrkans tro och lära bör formen vara en annan. AF-stiftelsens stipendier för diktare av nya psalmer berördes också. Utskottet föreslår Kyrkomötet att avslå motionen.

Utskottet ställer sig tveksamt inför att översätta svenska psalmer till andra språk därför att det arbetet först och främst måste vara en angelägenhet för diktare och teologer från andra kyrkor. Men med tanke på att många psalmer redan finns på andra språk och för att vi delar en sångskatt med dessa andra kyrkor ser utskottet fram emot ett eventuellt sammanställningsarbete av dessa. Utskottet föreslår att avslå motionen 2003:57.

Utskottet hänvisar till läronämndens yttrande 2003:11y som är ett viktigt dokument i vår tid och pekar på det teologiska ställningstagande och den markering som det innebär. Utskottet beslutar därför att föreslå avslag för motionen 2003: 82.

Uppsala den 18 september 2003

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Britt Andersson, Carina Hallesten Hansson, Evy Åberg, Allan Lewin, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Inga Alm, Lisbet Båfält, Fredrik Nilsson, Berit Simonsson och Christina Holmgren.

Biskop Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggning.

Läronämnden vill beträffande KsSkr 2003:6 hänvisa till sitt tidigare yttrande Ln 2002:2y:

Beträffande Mot 2003:57 anser Läronämnden att det skulle vara av värde att psalmer i Den svenska psalmboken som finns på andra språk och kan sjungas på samma melodier gjordes tillgängliga.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.

En kyrkosyn som bygger på vår kyrkas tro, bekännelse och lära har principiellt en annan utgångspunkt än folket, nationen och fosterlandet. Inledningsorden till 1999 års kyrkoordning beskriver det på följande sätt:

Utgångspunkten är Svenska kyrkan som en del av Kristi världsvida kyrka.

Bekännelsen till Kristus är en bekännelse till att Gud blev människa och föddes som ett judiskt barn med ett frälsningsuppdrag till alla människor. Från jordens alla väderstreck samlar Gud genom Jesus Kristus en församling. Kyrkan har uppdraget att erbjuda alla människor Guds rikes gemenskap, som inte känner några jordiska gränser.

Detta innebär att vi som kristna har flera olika identiteter. Vi är inte bara kristna individer, medlemmar av en lokal församling och en kyrka, utan även delaktiga i den världsvida kristenheten och hör samman med alla människor, skapade till Guds avbild.

Kyrkan är inte etniskt bestämd och nationerna har ingen konstitutiv betydelse för kyrkans identitet. Kyrkan är Guds folk och Kristi kropp. Med sitt centrum och sin livskälla i Kristus och evangeliet om honom har Svenska kyrkan som en del av den världsvida kyrkan ett uppdrag i Sverige. Det är ett gudomligt tecken att de människor som i Sverige inbjuds att tillhöra Guds folk återspeglar rikedomen i skapelsen och i Kristi världsvida kyrka.

Avgörande för att kyrkan skall ge ett positivt bidrag till samhällsbyggandet är att den i ord och handling återspeglar Guds universella kärlek.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.