I skrivelsen redovisas gällande bestämmelse om översättning av gudstjänstböcker för Svenska kyrkan. Vidare ges en närmare beskrivning av översättningsarbetet från svenska till finska med dels den aronitiska välsignelsen och dels den svenska evangelieboken i sin helhet. Slutligen ges en beskrivning av översättningsarbetet av de kyrkliga handlingarna till teckenspråk. Gudstjänstutskottet beslutade att föreslå Kyrkomötet att bifalla Kyrkostyrelsens skrivelse.

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. bifalla Kyrkostyrelsens skrivelse 2003:6 punkten 1.

2. bifalla Kyrkostyrelsens skrivelse 2003:6 punkten 2.

3. bifalla Kyrkostyrelsens skrivelse 2003:6 punkten 3.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

Kyrkostyrelsens skrivelse 2003:6

1. Kyrkomötet beslutar att från och med första söndagen i advent 2003 får i Svenska kyrkans gudstjänster på finska användas här framlagda ordalydelse av den aronitiska välsignelsen på finska vilken ersätter tidigare form av välsignelsen i Den svenska kyrkohandboken på finska.

2. Kyrkomötet beslutar att från och med första söndagen i advent 2003 får i Svenska kyrkan användas den här framlagda översättningen till finska av Den svenska evangelieboken, antagen av 2002 års kyrkomöte.

3. Kyrkomötet beslutar att från och med första söndagen i advent 2003 får i Svenska kyrkan användas här framlagda kyrkliga handlingar på teckenspråk.

Läronämnden

I läronämndens yttrande 2003:16y berörs skrivelsen. Yttrandet bifogas som bilaga 1.

Utskottet

Bakgrund

Aronitiska välsignelsen

1993 års kyrkomöte antog den nu gällande finska versionen av den svenska kyrkohandboken. 2002 års kyrkomöte godkände för användning i Svenska kyrkan Den svenska psalmboken på finska, Ruotsin kirkon Virsikirja, vilken innehåller evangelieboken, utdrag ur kyrkohandboken och några böner. År 2000 fick Finlands evangelisk lutherska kyrka en ny kyrkohandbok i vilken man ändrade den gamla ordalydelsen i välsignelsen "valistakoon" för svenskans "lysa" till "kirkastakoon". Kyrkostyrelsen vill här ta tillfället i akt och införa den nya ordalydelsen av Herrens välsignelse i Den svenska kyrkohandboken på finska.

När 1986 års svenska kyrkohandbok översattes till finska har översättningsarbetet följt vissa principer varav en av dessa lyder:

Ordändringen som ligger till grund för den aktuella skrivelsen ligger i linje med denna princip. Följer man denna nu blir ordalydelsen i välsignelsen densamma i den finska kyrkans handbok som i vår svenska psalmbok översatt till finska.

Den svenska evangelieboken på finska

Enligt kyrkoordningen är Svenska kyrkans gudstjänstböcker Bibeln, Den svenska kyrkohandboken, Den svenska psalmboken, Den svenska evangelieboken och En liten bönbok (18 kap. 1 § kyrkoordningen). Kyrkomötet beslutar vilka översättningar till andra språk av Svenska kyrkans gudstjänstböcker som får användas i Svenska kyrkan (8 §).

Det har funnits ett uttalat behov av att Svenska kyrkans böcker skulle översättas till finska särskilt med tanke på deltagandet i gudstjänstlivet. Med anledning av den skrivelse som Centralstyrelsen skrev till Kyrkomötet 1987, om att översättningar av de kyrkliga böckerna skulle kunna komma till stånd, beslutades det att tillsvidare skulle 1937 års psalmbok och 1942 års kyrkohandbok i finsk översättning få användas i Svenska kyrkans gudstjänster. Arbetet kunde inte slutföras innan den nya finska bibelöversättningen stod färdig 1992. Den evangeliebok på finska som nu används är en översättning av 1983 års evangeliebok som godkändes av Kyrkomötet för att tas i bruk 1993. (SKFS 1993:4). Sedan kyrkomötet 2002 godkänt Den svenska evangelieboken, intensifierades översättningsarbetet med den svenska evangelieboken till finska.

Översättning av kyrkliga handlingar till teckenspråk

Teckenspråket erkändes som ett eget språk genom riksdagsbeslut år 1981. Vid 1993 års kyrkomöte behandlades motion KMot 1993:25 och åtgärder föreslogs för att en kyrkohandbok på video för Dövkyrkan skulle utarbetas. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag, att hos Centralstyrelsen begära att utdrag ur kyrkohandboken skulle översättas till teckenspråk och ges ut på video.

Under Ombudsmötet 1996 behandlades två motioner i utbildningsutskottet, OMot 1996:510 och OMot 1996:512. Där tydliggjordes barndomsdövas och vuxendövas skilda behov och motionärerna hemställde rekryteringsbefrämjande åtgärder såväl till utbildning som fortbildning inom det teckenspråkiga området. Utskottet hemställde att ombudsmötet med anledning av motionerna 1996:510 och 1996:512 uppdrar åt SFRV:s styrelse att snarast vidta erforderliga åtgärder i enlighet med intentionen i motionerna.

2001 års kyrkomöte behandlade motionen 2001:71 som tog upp Dövkyrkans framtida struktur och möjligheten att låta Dövkyrkan bilda en icke-territoriell församling. I utskottet föreslogs avslag av motionen med en motivering som tydliggjorde språkliga minoriteters rätt till kyrklig verksamhet på sitt eget språk och att den territoriella församlingen bär ansvar för att detta blir möjligt.

Enligt 2002 års kyrkomöte togs beslutet om att Svenska Bibelsällskapets 2001 års översättning av Markusevangeliet till teckenspråk och en inom Svenska kyrkans projekt Visuell gudstjänst framtagen gudstjänstordning på teckenspråk fick användas i Svenska kyrkan. Innan dess har Svenska kyrkans gudstjänstböcker inte funnits tillgängliga på teckenspråk.

Nu kompletteras 2002 års beslut om översättningarna av Markusevangeliet och en gudstjänstordning till teckenspråk med de kyrkliga handlingarna dop, bikt, konfirmation, vigsel och begravning översatta till teckenspråk.

Överväganden

Utskottet har i sin beredning av ärendet hört Toumo Valjus, handläggare för finskspråkigt gudstjänstarbete och delaktig i framtagandet av Den svenska evangelieboken på finska. Valjus gav utskottet en bild av hur översättningsarbetet av Den svenska evangelieboken till finska gått till och en språklig bakgrundsbeskrivning av ordändringsförslaget. Utskottet har även hört Nils-Henrik Nilsson, handläggare för gudstjänstarbete och kyrkans böcker och delaktig i framtagandet av kyrkliga handlingar på teckenspråk. Nilsson berättade om vilka svårigheter ett översättningsarbete från svenska till teckenspråk för med sig och hur och i vilka instanser remissvaren behandlats. Utskottet menar att översättningsarbetet från svenska till såväl finska som teckenspråk är viktigt arbete för vår kyrka. Därför föreslår utskottet Kyrkomötet att bifalla Kyrkostyrelsens skrivelse. Utskottet uppmärksammar motion 2003:16 som i viss mån berör skrivelsen och vill understryka hur viktigt det är att ekonomiska förutsättningar skapas för att kunna rekrytera och utbilda präster och diakoner som har teckenspråket som sitt modersmål. Det är också angeläget att svenskspråkiga präster och diakoner utbildas i teckenspråk.

Uppsala den 19 september 2003

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Britt Andersson, Evy Åberg, Allan Lewin, Gun Andersson, Mats Hagelin, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Inga Alm, Lisbet Båfält, Tomas Lång, Berit Simonsson, Johan Linnman och Christina Holmgren.

Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.

Läronämnden vill beträffande KsSkr 2003:6 hänvisa till sitt tidigare yttrande Ln 2002:2y:

Beträffande Mot 2003:57 anser Läronämnden att det skulle vara av värde att psalmer i Den svenska psalmboken som finns på andra språk och kan sjungas på samma melodier gjordes tillgängliga.

Uppsala den 2 september 2003

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Lennart Koskinen, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Fredrik Lindström, Jesper Svartvik, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Bengt Gustafsson och Ann-Catrin Jarl.