I detta betänkande behandlas Kyrkostyrelsens skrivelse 2003:8 Vissa ändringar i utjämningssystemet samt 3 motioner som väckts med anledning av skrivelsen. I skrivelsen föreslås ändringar i kyrkoordningen angående hanteringen av den särskilda utjämningsavgiften och stiftsbidragen samt att utjämningssystemets begravningsplatskomponent utgår och att utjämningssystemets glesbygdsbidrag i fortsättningen utbetalas till stiften.

Utskottet har berett Kyrkorättsutskottet tillfälle att yttra sig över KsSkr 2003:8.

Utskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag och första punkten i motion 2003:87 och föreslår avslag till andra och tredje punkten i motion 2003:87 och till motionerna 2003:23 och 2003:89.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande av Gösta Äng.

Utskottet har haft tillfälle att ställa frågor till tf. generalsekreteraren Lars Friedner, ekonomichefen Helén Ottosson-Lovén och controllern Gunnar Nygren .

Utskottets förslag till kyrkomötesbeslut

Kyrkomötet beslutar att

1. anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i fråga om 44 kap. 4, 5, 8, 10-13 och 16 §§ kyrkoordningen.

2. avslå motion 2003:23.

3. tillstyrka 2003:87 punkt 1.

4. avslå motion 2003:87 punkt 2.

5. avslå motion 2003:87 punkt 3.

6. avslå motion 2003:89.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

Kyrkostyrelsens skrivelse 2003:8 Vissa ändringar i utjämningssystemet

Kyrkomötet beslutar att anta Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i fråga om 44 kap. 4, 5, 8, 10-13 och 16 §§ kyrkoordningen.

Motionerna

Motion 2003:23 av Sigvard Olsson m. fl. om Kyrkoavgift på stiftsnivå

Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda vilka konsekvenserna blir om kyrkoavgiften beslutas på stiftsnivå.

Motion 2003:87 av Gösta Äng m. fl. om Särskilda utjämningsavgiften

1. Kyrkomötet beslutar att ge bifall till Kyrkostyrelsens förslag att hela avkastningen från prästlönetillgångarna skall behållas inom stiften.

2. Kyrkomötet beslutar att hela avkastningen av prästlönetillgångarna skall återgå till stiftens församlingar enligt deras andelstal och att de ojämnheter som då kan uppstå, eftersom andelstalen är så olika, skall utjämnas inom utjämningssystemet.

3. Kyrkomötet beslutar att strukturbidrag till församlingarna skall utgå som tidigare efter ansökan hos stiften.

Motion 2003:89 av Tomas Forsner om Utjämning av begravningsavgiften

Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta upp frågan med regeringen och andra statliga myndigheter om att utreda ett separat utjämningssystem av begravningsavgiften mellan begravningshuvudmännen.

Andra utskott

Kyrkorättsutskottet har beretts möjlighet att yttra sig över KsSkr 2003:8. Yttrandet (Kr 2003:3y) har fogats till betänkandet som bilaga 1. Kyrkorättsutskottet har inget att erinra mot Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningen.

Utskottet

Bakgrund

1. Särskild utjämningsavgift

Skrivelsen

Den av Kyrkostyrelsen år 2001 initierade utvärderingen av utjämningssystemet, Solidariteten kring den rikstäckande verksamheten (Svenska kyrkans utredningar 2003:1), ligger till grund för den aktuella skrivelsen. Utvärderingen kom fram till att det nuvarande systemet har hög legitimitet inom kyrkan. Därför föreslår Kyrkostyrelsen ingen allmän översyn av utjämningssystemet utan bara mindre ändringar i kyrkoordningen, främst för att avskaffa onödiga penningöverföringar.

Den särskilda utjämningsavgiften har diskuterats vid Kyrkomötet år 2000, 2001 och 2002 med anledning av flera motioner samt, år 2002, av Kyrkostyrelsens skrivelse Särskild utjämningsavgift (KsSkr 2002:6). Skrivelsen handlade om de beräkningsgrunder som Kyrkofondens styrelse beslutat. Motionerna tog upp beräkningsgrunden, Kyrkofondens styrelses rätt att bestämma beräkningsgrunden samt önskemål om att andelsägarna skulle få rätt till mer än hälften av prästlönetillgångarnas avkastning. Ekonomi- och egendomsutskottet ansåg att en utvärdering var nödvändig innan några ändringar kunde beslutas (EE 2000:5, EE 2001:3 och EE 2002:1). Utskottet har i sina överväganden återkommande efterlyst skyndsamma åtgärder med syfte att förbättra samarbetsklimatet mellan Kyrkofondens styrelse, Kyrkostyrelsen och stiftens egendomsnämnder.

2002 års kyrkomöte uppdrog åt Kyrkostyrelsen att se över reglerna för den särskilda utjämningsavgiften i samband med översynen av utjämningssystemet. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen (SKU 2003:1, s. 196) angående den särskilda utjämningsavgiften:

Kyrkostyrelsen föreslår i skrivelsen bland annat att 44 kap. 5 § kyrkoordningen skall upphöra att gälla. Paragrafen lyder:

Kyrkostyrelsen menar att kontrollbehovet över egendomsförvaltningens effektivitet är tillgodosett genom att stiftsfullmäktige fastställer årsredovisningen för prästlönetillgångarna. Styrelsen räknar med att meningsskiljaktigheter som förekommit mellan vissa stift och den nationella nivån nu kan avföras, då stiftet avgör avkastningen. Trots det konstaterar styrelsen att meningsskiljaktigheter kan uppstå när beslut fattas om stiftsbidragens storlek.

De övriga förslagen till ändringar i kyrkoordningen, att den särskilda utjämningsavgiften stannar hos stiftet och att nuvarande stifts- och strukturbidrag sammanslås till ett stiftsbidrag som kvittas mot den särskilda utjämningsavgiften, syftar till att minska penningflöden och till att ge stiften rätt att fritt förfoga över medlen från den särskilda utjämningsavgiften och stiftsbidragen.

Motion 2003:87

Motionen innehåller tre förslag. Det första är ett stöd för Kyrkostyrelsens förslag att den särskilda utjämningsavgiften skall stanna inom stiftet. Det andra är inledningsvis identiskt med Gösta Ängs m.fl. motion 2002:46 och går i samma riktning som motion 2000:35 också den av Gösta Äng m.fl. Nu föreslås dessutom att de ojämnheter som uppstår på grund av att andelstalen är olika skall utjämnas inom utjämningssystemet. För det tredje föreslås i motionen att strukturbidrag till församlingarna skall utgå som tidigare efter ansökan hos stiften.

2. Begravningsplats- och glesbygdskomponenterna

Skrivelsen

En av utjämningssystemets komponenter avser begravningsplatser (44 kap. 8§ kyrkoordningen). Komponenten överför resurser från de församlingar som har fler invånare per begravningsplats än riksgenomsnittet till dem med färre invånare än riksgenomsnittet. Genom sin konstruktion flyttar således begravningsplatskomponenten medel från tätort till glesbygd. Begravningsplatskomponenten är en ofta kritiserad del av utjämningssystemet (se exempelvis Mot 2002:22 och SKU 2003:1 s. 124 ff, 180 ff). Kritiken utgår från tanken att begravningsverksamheten finansieras genom begravningsavgiften och att det därför är bäddat för missuppfattningar att ha en inomkyrklig utjämning i denna del.

Kyrkostyrelsen föreslår i föreliggande skrivelse att begravningsplatskomponenten i utjämningssystemet bör avvecklas med anledning av kritiken. En avveckling av denna komponent utan åtgärd på annat håll skulle leda till stora ekonomiska konsekvenser för glesbygdens församlingar och samfälligheter. Kyrkostyrelsen anger därför att de inte är "beredda att nu föreslå en förändring i utjämningssystemets effekter av denna storleksordning. Den överföring av medel mellan tätorter och glesbygd som begravningsplatskomponenten innebär anser vi därför skall kvarstå men göras i annan form. Vi tänker då i första hand på att kyrkounderhållskomponenten kan användas för en större omfördelning av medel än idag" (KsSkr 2003:8). Kyrkostyrelsen avser mot bakgrund av detta att i mål och rambudgeten för år 2005 föreslå Kyrkomötet att behålla en oförändrad nivå för utjämning, varvid de belopp som utjämnas i princip kvarstår oförändrade.

Kyrkostyrelsen föreslår även att glesbygdskomponenten skall utgå ur utjämningssystemet. Komponenten bestäms idag enligt schabloniserade faktorer som befolkningstäthet, energiindex och tidigare utgående kallortstillägg till de anställda. I utredningen Solidaritet kring den rikstäckande verksamheten (SKU 2003:1) ifrågasätts beräkningsgrunden för glesbygdskomponenten. Kyrkostyrelsen menar att "de lokala behoven av glesbygdsbidrag bättre kan bedömas stiftsvis. De belopp som idag utgår som glesbygdsbidrag bör fortsättningsvis tillföras berörda stift som utökade stiftsbidrag. Dessa stift har sedan att fördela de extra medlen som bidrag till de församlingar och samfälligheter inom stiftet som har behov av sådana bidrag."

Motion 2003:89

Med anledning av Kyrkostyrelsen förslag om att begravningsplatskomponenten skall utgå ur utjämningssystemet har Tomas Forsner väckt frågan om behovet av ett separat utjämningssystem inom begravningsverksamheten (Mot 2003:89). Forsner föreslår att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att ta upp frågan med regeringen och andra statliga myndigheter om att utreda ett separat utjämningssystem av begravningsavgiften mellan begravningshuvudmännen. Forsner menar bland annat att det finns en risk att höga begravningsavgifter indirekt leder till utträden ur Svenska kyrkan.

3. Kyrkoavgift på stiftsnivå

Motion 2003:23 föreslår en utredning angående konsekvenserna av att kyrkoavgiften skulle beslutas på stiftsnivå. Motionärerna hänvisar till utredningen Solidaritet kring den rikstäckande verksamheten (SKU 2003:1), där utredaren menar att "endast en för hela riket gemensam avgiftssats kommer att lösa de omfördelnings- och utjämningsbehov som nu föreligger".

Enligt lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan 7 § skall den som tillhör Svenska kyrkan betala lokal och regional kyrkoavgift. Enligt 8 § beslutar församlingen om lokal kyrkoavgift.

Vid 2000 års kyrkomöte ställde Gösta Äng en fråga till Kyrkostyrelsen om styrelsen hade några planer på att föreslå samma storlek på kyrkoavgiften för alla församlingsbor i hela landet. Vid Kyrkomötet år 2001 fanns två motioner angående kyrkoavgiften, den ena föreslog en översyn, den andra tog upp kyrkoavgiften för personer som enbart betalar statlig skatt. Eftersom Kyrkomötet då inte ville göra ändringar i kyrkoordningen avslogs motionerna (EE 2001:5). Året efter fanns sju motioner angående kyrkoavgiften. Motionerna tog upp behov av översyn av kyrkoavgiften, förslag att införa golv och tak för kyrkoavgiften, återbetalning vid utträde, övre gräns för kyrkoavgiften och SKUT-församlingars möjlighet att få del av de delvis utlandsboendes avgift (EE 2002:6). Utskottet föreslog att Kyrkostyrelsen skulle få i uppdrag att utreda frågeställningar kring kyrkoavgiften. Kyrkomötet beslutade enligt förslaget. I Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2003:3 Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets ärenden framgår att Kyrkostyrelsen uppdragit åt kansliet att genomföra en utredning om bl.a. maximibelopp för kyrkoavgift. Enligt uppdraget skulle utredningen redovisas till Kyrkostyrelsen senast i augusti 2003.

Överväganden

Särskild utjämningsavgift

Utskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag till ändringar i kyrkoordningens 44 kap. 4, 12-13 och 16 §§ samt upphävande av kyrkoordningen 44 kap. 5 §. Förslaget ger stiften större frihet i berörda ekonomiska frågor och skapar förutsättningar för mindre irritation mellan den nationella nivån och stiftens egendomsnämnder. Utskottet ser den kvarstående möjligheten för den nationella nivåns organ att ha en från stiftens beslut avvikande bedömning angående avkastningen av prästlönetillgångarna som ett uttryck för den rikstäckande solidariteten och samhörigheten inom Svenska kyrkan, och inte som misstro mot stiftens förvaltning av prästlönetillgångarna och deras beslut angående avkastningen från dessa. Likaså tillstyrker utskottet första punkten i motion 2003:87 som ansluter sig till Kyrkostyrelsens förslag.

Andra punkten i motion 2003:87 skulle innebära stora kostnader för den nationella nivån i förhållande till Kyrkostyrelsens förslag om stiften skulle kompenserar för det intäktsbortfall som uppstår. Det skulle skapa ett nytt problem då detta bortfall skulle behöva ersättas med andra medel till den nationella nivån. Vid en utjämning inom stiftets församlingar enligt förslaget skulle ojämnheter mellan stiften kvarstå. Angående den tredje punkten i motion 2003:87 om fortsatta strukturbidrag menar utskottet att det enligt den föreslagna ordningen är stiftens uppgift att besluta om framtida bidrag till församlingarna. Utskottet föreslår avslag till punkt två och tre i motion 2003:87.

2. Begravnings- och glesbygdskomponenterna

Utskottet delar Kyrkostyrelsens bedömning att utjämningssystemets begravningsplatskomponent bör avvecklas mot bakgrund av den kritik som denna utjämningskomponent har utsatts för. Utskottet vill i detta sammanhang emellertid påpeka att en förutsättning för att avveckla begravningsplatskomponenten är att Kyrkofondens styrelse förändrar de procenttal efter vilka utjämningen skall ske för kvarvarande komponenter i utjämningssystemet så att de belopp som utjämnas mellan de lokala enheterna påverkas i så liten utsträckning som möjligt.

När det gäller glesbygdskomponenten anser utskottet i likhet med Kyrkostyrelsen att de lokala behoven av glesbygdsbidrag bättre kan bestämmas stiftsvis. Glesbygdskomponenten bör således tillföras stiften som utökade stiftsbidrag.

Utskottet tillstyrker mot bakgrund av ovanstående Kyrkostyrelsen förslag att kyrkoordningens 44 kap. 8 och 10-11 §§ skall upphöra att gälla.

Motion 2003:89

Utskottet delar Forsners uppfattning (Mot 2003:89) att det är ett problem för Svenska kyrkan att begravningsavgiften varierar så stort mellan olika församlingar och samfälligheter. Utskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen inom ramen för sitt löpande arbete med att bevaka Svenska kyrkans olika intressen aktivt arbetar med denna fråga. Utskottet finner därför att det för närvarande saknas anledning att särskilt uppdra åt Kyrkostyrelsen att initiera frågan om ett särskilt utjämningssystem för begravningsavgiften mellan begravningshuvudmännen. Motion 2003:89 bör därför avslås.

3. Kyrkoavgift på stiftsnivå

Utskottet anser att motionen tar upp en mycket viktig och aktuell fråga. Den stora spännvidden mellan den lägsta och den högsta kyrkoavgiften inom Svenska kyrkan är ett allvarligt problem som behöver lösas inom en nära framtid. En kyrkoavgift på stiftsnivå kan vara ett alternativ. Trots det vill utskottet inte tillstyrka motionens förslag om en ny utredning i nuläget utan avvaktar utredningen enligt KmSkr 2002:16. Dessutom har två utredningar som berör den aktuella problematiken nyligen presenterats: Solidariteten kring den rikstäckande verksamheten (SKU 2003:1) och Utträden som utmanar. Analys av de processer som leder till utträde ur Svenska kyrkan (SKU 2003:2). En samlad bedömning av dessa bör göras innan nya utredningsuppdrag beslutas.

Uppsala den 19 september 2003

På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar

Reidar Gustafsson

Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson*, Gunilla Johansson**, Bengt Berg, Christina Pregmark Gyberg, Peter Hemminger, Gösta Äng, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström och Åke Bendix.

Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggning.

* Har ej deltagit vid beslut angående motion 2003:23.

** Har enbart deltagit i beslut angående motion 2003:23.

Särskilt yttrande av Gösta Äng

Jag har konstaterat ett visst misstroende mot stiftens egendomsnämnder i Kyrkostyrelsens formulering: "Givetvis kvarstår - även vid en ordning då den särskilda utjämningsavgiften kvittas mot stift- och strukturbidrag - att den nationella nivåns organ i vissa situationer kan komma att ta hänsyn till stiftens beslut om avkastningen från prästlönetillgångarna." (KsSkr 2003:8)

Kyrkorättsutskottet har getts tillfälle att yttra sig över förslag till ändringar i kyrkoordningen enligt KsSkr 2003:8 Vissa ändringar i utjämningssystemet.

Kyrkorättsutskottet har inget att erinra mot förslaget utifrån de aspekter utskottet har att beakta.

Uppsala den 19 september 2003

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Kristina Lejdström, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Gunnar Sibbmark, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson och Ulla Eriksson.