Svar på fråga i Kyrkomötet 2002:5 från Sven-Olof Karlsson om kyrkor som mordbränns

Kyrkomötet Svar på fråga 2002:5

Svar från Kyrkostyrelsen

Att kyrkor brinner upp är alltid förödande och innebär att ovärderliga kulturskatter förstörs. Oavsett om branden är anlagd eller inte väcker det starka känslor hos många människor när en kyrka brinner. I genomsnitt i landet brinner en kyrka om året, men det finns inget i dag som säger att det är en trend att det blir fler kyrkobränder som är anlagda.

Det är framförallt Församlingsförbundet som på nationell nivå arbetar med frågan om brandsäkerhet i våra kyrkor tillsammans med Svenska kyrkans försäkringsbolag och Riksantikvarieämbetet. Våra kyrkor och kyrkornas inventarier representerar stora kulturhistoriska värden förutom att de är väsentliga för ett levande gudstjänstliv. Kyrkostyrelsen menar att det är viktigt för församlingarna att ha ett gott försäkringsskydd, men också att det är utomordentligt viktigt att församlingarna investerar i relevanta förebyggande åtgärder som t.ex. brandlarm och inbrottslarm. Här har församlingarna ett stort ansvar. Därför är det med en viss tillfredsställelse som Kyrkostyrelsen konstaterar att det finns möjlighet för församlingarna att få kyrkoantikvarisk ersättning också för sådana åtgärder.

Men framförallt är detta en utbildningsfråga och Församlingsförbundet och Riksantikvarieämbetet samverkar i utbildningar som genomförs i alla stiften. Och inte minst tas dessa frågor upp inom ramen för projektet Öppen kyrka.

Vi vet att svenska folket har en nära relation till kyrkobyggnaderna. Det är viktigt att vi så långt det är möjligt säkerställer att kyrkorummet är tillgängligt. Inom projektet Öppen kyrka har det därför ingått som en naturlig del att erbjuda utbildningar även kring säkerhetsfrågor så att inte strävan att erbjuda tillgång till kyrkorummet ska innebära ett hot mot kyrkorummet i sig.

Kyrkostyrelsen har inte tagit del av någon information som innebär att myndigheterna ser mellan fingrarna när det gäller anlagda bränder i våra kyrkor och Kyrkostyrelsen har därför inte funnit någon anledning att uppvakta myndigheterna i en sådan fråga.

Församlingarnas möjlighet att få tips och råd i dessa frågor är många, från Församlingsförbundet, Riksantikvarieämbetet och också ifrån företag som specialiserat sig på dessa säkerhetsfrågor. Och som ett tips till Sven-Olof Karlsson kan jag hänvisa till Riksantikvarieämbetets informationsbroschyr Att skydda kyrkan mot stöld och brand. Den har skickats ut till alla församlingar i Svenska kyrkan.

Britas Lennart Eriksson