Överväganden och förslag

1 Allmänna överväganden

Clearing av kyrkliga handlingar mellan församlingar har sin upprinnelse i att kyrkotillhörigheten avser Svenska kyrkan och inte enbart en specifik församling. Genom den frivilliga clearingens utveckling, som idag omfattar nära hälften av de som tillhör Svenska kyrkan beträffande dop och vigsel, samt den fr.o.m. år 2000 obligatoriska begravningsclearingen, finns det en förväntan att kyrkliga handlingar skall ske kostnadsfritt för de som tillhör kyrkan oavsett var man befinner sig.

Begränsningsregeln i fråga om avgift för dop som infördes utan samordning med ett obligatoriskt clearingsystem vid relationsändringen, har medfört att det råder oklarhet om vad som gäller för dop. Frågeställningen har varit om församlingen inte får ta ut någon avgift alls eller får man ta ut en avgift från hemförsamlingen. I fråga om övriga kyrkliga handlingar har kyrkotillhöriga i mer än hälften av landets församlingar rätt att få dessa utan kostnad var som helst i landet, vilket bl.a. uppmärksammats i Läronämndens yttrande (Ln 2001:3y) över motioner till Kyrkomötet 2001 om församlingstillhörighet och om clearingtaxor för kyrkliga handlingar.

Läronämnden konstaterade att kyrkoordningen tydligt anger, att den som tillhör en lokal församling samtidigt tillhör trossamfundet Svenska kyrkan och därför har hemortsrätt även i andra församlingar, som hon/han vistas i eller på annat sätt har anknytning till. Eventuella kostnader för detta bör kunna regleras genom ett clearingsystem, vilket Läronämnden anförde i Ln 2000:3:

Genom dopet upptages den som döps i Svenska kyrkan. För många människor är tillhörigheten till Svenska kyrkan i första hand en tillhörighet till samfundet som sådant, i andra hand en tillhörighet till den församling där man är bosatt. I inledningstexten till kyrkoordningens sjätte avdelning berörs detta: "Den som tillhör Svenska kyrkan och är bosatt i Sverige tillhör någon av kyrkans församlingar, vanligen den territoriella församlingen inom vars område personen är folkbokförd."

Svenska kyrkan är öppen för alla dem som vill tillhöra den. Det är tydligt att det finns en skillnad mellan denna grundläggande uppfattning som är en viktig del av Svenska kyrkans syn på sig själv som folkkyrka och de bestämmelser som motiverar avgifter för kyrkliga handlingar på annan ort än inom den egna territorialförsamlingen. De pastorala svårigheter som uppstår i sådana fall skadar kyrkans trovärdighet. Det uppfattas som stötande att kyrkoavgiften inte anses täcka sådana kostnader.

Läronämnden menade att ett utbyggt clearingsystem för kyrkliga handlingar ligger i linje med den angivna synen på kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan.

Kyrkostyrelsen ansluter sig till det som Läronämnden har anfört. De kyrkliga handlingarna kan inte tillhandahållas av någon annan än just en annan församling i Svenska kyrkan. Härav följer att vid varje tillfälle som en församling utför en sådan tjänst för en som tillhör en annan församling är det någon annan församling som inte behöver utföra denna tjänst och som därmed inte får någon kostnad. Mot denna bakgrund är det angeläget att kyrkoordningen får ett regelsystem som säkerställer att kostnader för kyrkliga handlingar kan regleras mellan församlingarna.

2 Clearing av dop

Kyrkostyrelsen föreslår att en obligatorisk clearing införes.

Eftersom dop är den kyrkliga handling genom vilken den som döps upptas i Svenska kyrkan bör det inte finnas något i kyrkoordningen som försvårar att dop genomförs.

Tidigare har anförts att pastorala och ekonomiska skäl talade mot att införa en obligatorisk clearing. På grundval av den av Svenska kyrkans församlingsförbund gjorda utredningen och de remissvar som inkommit över denna, finns det klara skäl att omvärdera dessa argument. De pastorala konsekvenserna har uppfattats som negativa endast i några enstaka fall. Man är medveten om att rutinerna för uppföljning av barn som döps i annan församling är viktiga. Det är positivt att de kyrkotillhöriga kan få dopet utfört i vilken församling som helst utan att de skall drabbas av kostnader. Clearingen föreslås omfatta samtliga dop såväl de som ingår i en ordinarie gudstjänst i församlingen som vid dop i annan fristående gudstjänst. Kostnaden för församlingen när man beaktar arbetet som ingår förutom vid själva gudstjänsten blir ungefär densamma i båda fallen. För den församling där dopet skall äga rum är det viktigt att de ekonomiska aspekterna är klargjorda. Det bör därför fastställas vad som skall ingå i clearingavgiften, dvs. någon sorts miniminivå. Detta görs lämpligen av Kyrkostyrelsen när den bestämmer clearingbeloppet.

3 Clearing av vigsel

Kyrkostyrelsen föreslår att en obligatorisk clearing införs.

Med vigseln bekräftar brudparet inför församlingen och samhället att man ingår äktenskap. Det finns olika skäl till att man väljer en kyrka i en annan församling än den man tillhör. Därför är det viktigt att vigseln kan äga rum där brudparet önskar.

Det har i tidigare överväganden anförts att pastorala och ekonomiska skäl talade mot att införa obligatorisk clearing vid vigsel. Utifrån den av Svenska kyrkans församlingsförbund gjorda utredningen och inkomna remissvar över densamma ser man att bilden förändrats. De pastorala argumenten blir alltmer betydelsefulla men utifrån ett annat perspektiv. Den som tillhör kyrkan vill behålla banden med "sin" församling där man döptes eller konfirmerades. Detta gäller ofta en av kontrahenterna men i relation till "kyrkan" blir man nu två. För dessa många kyrkomedlemmar är det viktigare att tillhöra Svenska kyrkan än en specifik församling. Om obligatorisk clearing av vigsel införs, ökar friheten att välja kyrka för vigseln vilket torde upplevas som positivt av de kyrkotillhöriga. Det bör även fastställas vad som ingår i clearingavgiften, dvs. någon sorts miniminivå. Detta görs lämpligen av Kyrkostyrelsen när den bestämmer clearingbeloppet.

4 Konfirmationsersättning

Kyrkostyrelsen föreslår att ett system med begreppet konfirmationsersättning införs och fungerar som ett system på samma sätt som den obligatoriska clearingen för dop och vigsel. Eftersom konfirmationsundervisningen syftar till att ge ett visst "utbildningsresultat" och att det finns olika sätt att uppnå detta används inte begreppet clearing.

Skälet till att en person väljer att konfirmeras kan vara väldigt skiftande. Ungdomar vill ofta konfirmeras tillsammans med sina skolkamrater, vilket kan påverka vilken församling man väljer. Det är i samtliga fall angeläget att inte ekonomiska eller andra skäl hindrar konfirmationen.

I utredningen uttalas att det kan finnas en osäkerhet om hur församlingen skall förhålla sig till ett förslag om obligatorisk clearing av konfirmation. Detta beror på att konfirmationen genomförs på så många olika sätt. Det kan vara konfirmation av traditionell art eller konfirmation med större inslag av läger och olika typer av resor.

I församlingarna genomförs ofta konfirmationen i kombination med andra aktiviteter. Därför torde den enskilda församlingen och kanske även i vissa fall konfirmanden eller dennes föräldrar komma att få bidra med en egeninsats. Det är dock i grunden klart reglerat att vid konfirmation i hemförsamlingen får någon avgift inte tas ut.

Någon clearing av kostnaderna för en viss miniminivå på samma sätt som gäller för dop och vigsel torde vara svår att genomföra. Man kan däremot beräkna en skälig ersättningsnivå. De nivåer som nämnts i remissvaren (1 000-1 500 kronor) förefaller vara rimliga.

I några remissvar har även stiftens roll som anordnare av konfirmationsläger, liksom andra organisationer t.ex. stiftsgårdar som är stiftelser, tagits upp. Dessa anordnar av biskopen i respektive stift godkänd konfirmation. I dessa fall föreslås dock inte någon obligatorisk rätt till ersättning föreligga utan denna har i förslaget begränsats till att avse församlingar. Skälet till detta är att clearingsystemet bygger på omfördelning av kostnader som församlingar är ansvariga för. Eftersom hemförsamlingen vid konfirmation där stift eller annan organisation anordnar konfirmationen inte har någon kostnad är det dock angeläget att det inte blir de enskilda som får stå för hela kostnaden. Det är därför rimligt att hemförsamlingen frivilligt bidrar med samma belopp som det som fastställts av Kyrkostyrelsen för den obligatoriska konfirmationsersättningen mellan församlingar.