Ändringar i bestämmelserna om avgift och clearing

1 Bakgrund

I kyrkoordningen finns bestämmelser om clearing av kyrkliga handlingar. Med detta menas att de tjänster en kyrkotillhörig har rätt till utan särskild avgift i sin hemförsamling, skall vara avgiftsfria även om de utförs av en annan församling. Församlingen där den kyrkliga handlingen äger rum får ta ut en avgift av hemförsamlingen för de kyrkliga handlingarna. Hemförsamlingen skall vara skyldig att betala denna församling enligt en generell och fastställd taxa.

Innan relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan fanns en frivillig begravningsclearing. För begravningsverksamheten gäller fr.o.m. 1 januari 2000 en statlig obligatorisk begravningsclearing. Regler om denna återfinns i begravningsslagen där det anges att alla huvudmän - såväl kommunala som kyrkliga - omfattas av begravningsclearingen. Tidigare ingick också begravningsgudstjänsten i den frivilliga begravningsclearingen. Från och med år 2000 är reglerna för denna införda i kyrkoordningen. Det innebär att clearing av begravningsgudstjänster är obligatorisk men inte är en del av begravningsverksamheten.

För dop och vigsel samt konfirmation har genom motioner i Kyrkomötet fråga väckts om att införa en obligatorisk clearing. Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att till Kyrkomötet återkomma med utredning och förslag innefattande en grundlig genomlysning när det gäller avgifter och clearing mellan församlingarna i samband med kyrkliga handlingar.

2 Gällande bestämmelser

Enligt kyrkoordningen gäller att någon avgift inte får tas ut för dop. För vigsel får en avgift tas ut om vigseln sker i någon annan församling än den någon av kontrahenterna tillhör.

För konfirmation får en avgift tas ut om denna sker i någon annan församling än hemförsamlingen.

För begravning gäller den i begravningslagen reglerade obligatoriska begravningsclearingen för begravningsverksamheten och en obligatorisk kyrklig clearing för begravningsgudstjänsten.

Förutom det som regleras inom kyrkoordningens ram har sedan länge funnits ett frivilligt clearingsystem som omfattar dop och vigsel. Detta system, som utvecklats successivt, omfattade i december 2001 ca 3,2 miljoner av totalt ca 7,3 miljoner kyrkotillhöriga. Huvudparten (ca 2,75 miljoner) omfattas av clearing av såväl dop som vigsel medan ett mindre antal (ca 400 000) omfattas av clearing av dop och ett ännu mindre antal (ca 50 000) omfattas enbart av clearing av vigsel.

3 Kyrkomötets tidigare behandling av frågan

Frågan om obligatorisk clearing har efter kyrkoordningens tillkomst aktualiserats vid Kyrkomötet år 2000 och 2001. I tre motioner till Kyrkomötet 2000 framställdes önskemål om införande av obligatorisk clearing avseende dop och vigsel. Ekonomi- och egendomsutskottet anförde med anledning av motionerna följande (EE 2002:4):

Utskottet anser att det är för tidigt att förändra bestämmelserna i kyrkoordningens 42 kap. Avgifter och uppbörd. Starka skäl talar dock för en framtida ordning där dopgudstjänsten ingår i ett clearingsystem mellan församlingarna. För den enskilde saknar dock frågan betydelse genom att 42 kap. 6 § anger att dopet skall tillhandahållas avgiftsfritt. När det gäller andra kyrkliga handlingar konstaterar utskottet att det kan finnas väsentliga pastorala, praktiska och kostnadsmässiga frågeställningar som man bör ta hänsyn till inför överväganden om en revidering av regelverket. Detta talar för att Kyrkostyrelsen ges uppdrag att göra en grundlig genomlysning när det gäller avgifter och clearing mellan församlingarna i samband med kyrkliga handlingar. Kyrkostyrelsen bör återkomma i dessa frågor till Kyrkomötet under nästa mandatperiod.

På utskottets hemställan uppdrog Kyrkomötet åt Kyrkostyrelsen att till Kyrkomötet återkomma med utredning och förslag i enlighet med vad utskottet anfört.

I två motioner till Kyrkomötet 2001 framställdes vidare önskemål om, i den ena clearing av alla kyrkliga handlingar (KMot 2001:50 av Kerstin Bergman) och i den andra bl.a. att obligatorisk clearing av vigsel skall införas (KMot 2001:99 av Lennart Tildemyr).

4 Frågans fortsatta behandling

Kyrkostyrelsen uppdrog till verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation att i samråd med Svenska kyrkans församlingsförbund göra den utredning Kyrkomötet begärt.

I den utredning som gjorts har syftet varit att belysa de pastorala, praktiska och ekonomiska konsekvenserna för församlingarna om obligatorisk clearing införs för de kyrkliga handlingarna dop, vigsel och konfirmation. Vidare skulle utredningen ge förslag till eventuell ändring i kyrkoordningen i överensstämmelse med uppdraget och i övrigt med vad som kan motiveras med anledning av genomlysningen.

I utredningen har en mindre enkätundersökning gjorts riktad till 96 slumpvis utvalda församlingar och till några församlingar som har populära bröllopskyrkor. Syftet med enkäten var att få svar på de ovan nämnda pastorala, ekonomiska och administrativa frågeställningarna.

Enkäten besvarades av 37 församlingar, dvs. något mer än en tredjedel. Rent allmänt var de församlingar som redan tillämpar den frivilliga clearingen mer benägna att uttrycka stöd för den än övriga som intog en mer avvaktande hållning.

Pastorala och administrativa konsekvenser

Frågan om det administrativa arbetet med clearingen har överlag besvarats på likartat sätt vad gäller clearing av såväl dop och vigsel som konfirmation. Flertalet anger att det inte kommer att bli betungande. Det ges också argument som stöder obligatorisk clearing, företrädesvis av innebörden att kyrkotillhöriga bör ha rätt att kostnadsfritt få de kyrkliga handlingarna av Svenska kyrkan oberoende av i vilken församling de efterfrågas. Det är viktigt att kyrkan uppfattas som densamma var man är i landet och att inte samtal måste inledas med upplysning om vad de olika tjänsterna kostar.

_ Dop: Såväl de pastorala som ekonomiska konsekvenserna uppfattas negativt i 1/3 av svaren, positivt i 1/3 och neutralt i 1/3. I pastoralt hänseende hänvisas främst till svårighet att hålla kontakt med föräldrarna och att anknytningen till hemförsamlingen minskar. Vidare kan arbetsbelastningen bli onödigt hög i omtyckta kyrkor.

_ Vigsel: Såväl de pastorala som ekonomiska konsekvenserna uppfattas som positiva med endast något undantag.

_ Konfirmation: Kommentarerna gällande clearing av konfirmation är mer disparata vad gäller pastorala konsekvenser jämfört med övriga typer av clearing. Det finns en allmän positiv inställning men denna är parad med en viss osäkerhet i ställningstagandet. Skälet härtill kan vara att man är oklar över hur en sådan clearing skulle utformas. Av samma skäl råder viss osäkerhet rörande de ekonomiska konsekvenserna.

5 Kyrkostyrelsens remiss

Den av Svenska kyrkans församlingsförbund gjorda utredningen har remitterats till 26 remissinstanser. Sammanlagt 19 remissvar har kommit in.

_ Dop. När det gäller clearing av dop har samtliga remissorgan ställt sig positiva. Salems församling menar dock att ramverket måste vara tydligt och att det skall finnas med skrivningar om rutiner vid dopuppföljningar. Kalmar kyrkliga samfällighet betonar vikten av att clearingen gäller när dopet utföres som fristående gudstjänst och att detta skrivs in i kyrkoordningen medan Malmö kyrkliga samfällighet menar att clearingavgift skall tas ut även vid dop i samma gudstjänst som församlingens egna barn döps eftersom kontakterna i dessa fall är mer tidskrävande och kräver andra rutiner. Det skulle vidare signalera att samma kontakter, inte minst i form av dopsamtal, förväntas ske med också dessa föräldrar. En remissinstans, Gustav Vasa församling, menar att de pastorala konsekvenserna måste uppmärksammas och att dop helst bör ske i hemförsamlingen. Avgift bör tas ut endast när dopet äger rum som separat dopgudstjänst.

_ Vigsel. Samtliga remissorgan tillstyrker förslaget. Stiftsstyrelsen i Karlstad poängterar vikten av att det klargörs vad som ingår i miniminivån. Kostnader därutöver bör kunna debiteras den enskilde.

_ Konfirmation. Remissorganen tillstyrker förslaget i huvudsak. Stiftsstyrelsen i Lund menar att bestämmelserna bör utformas så att konfirmationsersättning inte bara skall utges till annan församling utan till annan som anordnar godkänd konfirmandundervisning. Vidare bör annan taxa gälla för konfirmander med särskilda behov. Stiftsstyrelsen i Karlstad ser ingen anledning att ge "konfirmationspengen" annan beteckning än vad gäller för dop och vigsel. Man tar också upp frågan om konfirmation på stiftsgårdar och möjligheten att integrera denna del i clearingsystemet. Malmö kyrkliga samfällighet noterar att grunddefinitionen bör vara Riktlinjer för Konfirmandarbetet och att det måste följa kraven däri att kursen skall pågå minst 6 månader med minst 60 tim undervisning á 60 min.

I övrigt har remissorganen anfört vissa allmänna synpunkter.

Stiftsstyrelsen i Lund poängterar vikten av att dessa utsocknes kyrkliga handlingar inte medför att man inte har tid med att arbeta med uppgifter i församlingen. Utifrån detta perspektiv betonas vikten av att det är kyrkoherden som beslutar om den kyrkliga handlingen skall genomföras eller inte eftersom kyrkoherden som arbetsledare har det övergripande ansvaret för att tillgängliga resurser används på bästa sätt. Kyrkorådet får vid behov ställa extra resurser till förfogande. För konfirmandundervisningen till ungdomar med funktionshinder vill stiftsstyrelsen att det införs en särskild taxa eftersom sådana läger kräver större resurser så att församlingarna är beredda att ge en större ersättning än vad taxan anger i dessa fall. Stiftsstyrelsen i Karlstad önskar att utredningen vidgas till att omfatta även stiften.

Svenska kyrkans församlingsförbund har, som ovan nämnts, utfört utredningen på tjänstemannanivå. Förbundet har även varit remissorgan och tillstyrker i huvudsak utredningens förslag.

Man tar även upp frågan att den obligatoriska clearingen av dop skall tillämpas endast när dopet utförs som en fristående gudstjänst. Ett dop som sker direkt i anslutning till ordinarie gudstjänst torde endast föranleda obetydliga merkostnader för församlingen och det är därför naturligt att sådant dop inte skall vara föremål för någon clearing. Man föreslår att detta tydliggörs och klarlägges genom en komplettering av den föreslagna lydelsen i 42 kap. 6 § kyrkoordningen. Vidare anförs att den pastorala konsekvensen i vilken församling som dop- och vigselsamtal skall föras och hur uppföljningen av den kyrkliga handlingen skall ske inte belysts i utredningen. Man tar vidare även upp frågan om konfirmationsundervisning som riktar sig till ungdomar med olika typer av handikapp och menar att denna fråga bör behandlas i den fortsatta beredningen av ärendet. Slutligen noterar man att de konsekvenser den s.k. Borgåöverenskommelsen kan få om obligatorisk clearing införs, inte behandlats i utredningen.

Svenska kyrkans församlingsförbund har berett samtliga stiftsförbund tillfälle att avge yttrande. Av nio inkomna svar är huvuddelen positiva. I ett yttrande framförs dock tveksamheter och i ett yttrande, från Luleå stift, ställer man sig tveksam till hela förslaget eftersom en obligatorisk clearing skulle strida mot den lokala församlingens relation till de kyrkotillhöriga.