Kyrkostyrelsens överväganden och förslag

Främjandefunktionen

Svenska kyrkan i utlandet skall även i fortsättningen ses som en nationell angelägenhet. Detta kommer till uttryck i att främjandefunktionen hör till den nationella nivån och uppdras åt en nämnd för SKUT utsedd av Kyrkomötet. Nämnden skall ha nio ledamöter. Den biskop som har tillsynsansvaret för utlandsförsamlingarna skall vara självskriven ledamot av nämnden. Den personal som sänds ut av nämnden för SKUT skall vara anställd på nationell nivå. Kansli för SKUT är kyrkokansliet i Uppsala.

Detta förslag överensstämmer, utom i fråga om namnet på styrorganet och ordförandeskapet i detta, med SKUT-utredningens och har fått brett stöd i remissopinionen.

I anslutning till såväl SKUT-utredningen som tidigare utredningar i frågan har det från många håll uttrycks en oro för att en stiftsanknytning i alla delar av utlandsförsamlingarna skulle medföra en risk att utlandsarbetet inte längre ansågs vara som en riksangelägenhet. Kyrkostyrelsen menar att Svenska kyrkan i utlandet är en nationell angelägenhet, något som även kommit till uttryck i kyrkoordningens föreskrift att Kyrkomötet eller något organ som Kyrkomötet utser skall ansvara för verksamheten bland svenskar i utlandet. Svenska kyrkan i utlandet skall därför ledas från nationell nivå och dess nämnd utses av Kyrkomötet som även fastställer instruktion för nämndens arbete.

För att markera att Svenska kyrkan i utlandet är en del av den nationella nivåns samlade ansvar används även fortsättningsvis begreppet nämnd som beteckning. Förhållandet är enligt Kyrkostyrelsens mening jämförbart med den nämnd för internationell mission och diakoni som tillträder under 2002. Att det finns ett organ av nämndkaraktär på den nationella nivån som bär namnet styrelse - Kyrkofondens styrelse - har närmast historiska skäl och utgör ingen anledning att frångå den benämning som gällt alltsedan Svenska kyrkans samlade organisation på riksplanet tillkom.

Att Svenska kyrkan i utlandet är en del av den nationella nivåns samlade ansvar innebär att kyrkokansliet i Uppsala är kansli för SKUT.

En huvuduppgift för nämnden skall vara att främja utvecklingen av församlingslivet i utlandsförsamlingarna på motsvarade sätt som en stiftsstyrelse har denna uppgift i Sverige. Hit hör att med lyhördhet för församlingarnas önskemål och behov ta de initiativ som erfordras, ansvara för fortbildning och annan personalutveckling och att med ledning av de inriktningsmål och budgetramar som Kyrkomötet fastställer leda och utveckla verksamheten. Främjandeuppdraget framhävs genom en ny bestämmelse i kyrkoordningen.

Nämnden skall ha nio ledamöter. Den biskop som utses att vara biskop för utlandsförsamlingarna skall vara självskriven ledamot av nämnden. Kyrkomötet utser nämndens ordförande. SKUT-utredningen har föreslagit att den biskop som ges tillsynsansvaret skall vara självskriven ordförande. På denna punkt föreslår emellertid Kyrkostyrelsen samma ordning som gäller beträffande övriga nämnder på nationell nivå att Kyrkomötet utser ordförande. Samtidigt innebär Kyrkostyrelsens förslag en likhet med vad som gäller för Nämnden för internationell mission och diakoni, där det föreskrivs att en biskop skall vara ledamot i nämnden men att Kyrkomötet utser nämndens ordförande bland ledamöterna.

Nämnd för SKUT i detta nya sammanhang blir de som vid 2002 års kyrkomötes första session valts till nämnden för SKUT enligt nuvarande ordning. När förslagen i denna skrivelse beslutas under den andra sessionen tillträder nämnden för SKUT, i betydelsen det nya regelverkets nämnd, omedelbart och övertar ansvaret för verksamhetsområdet. Införandebestämmelserna bör ge uttryck för detta.

Med detta förslag är också sagt att Kyrkostyrelsen inte nu är beredd att gå vidare med de tankar på ett särskilt utlandsstift som funnits i flera utredningar. Svenska kyrkan har hittills inte haft något icke-territoriellt stift. Utlandsstift finns i andra kyrkor med vilka Svenska kyrkan har nära förbindelser, t.ex. Church of England. Det handlar där dock om en verksamhet av väsentligt större omfattning än SKUT och till stor del med rötter i kolonialtidevarvets behov. Som SKUT-utredningen visat skulle det i flera avseenden bli ett "ofullständigt" stift. Det skulle exempelvis knappast vara aktuellt med antagning och prästvigning för utlandsstiftet.

Tillsynsfunktionen

Utlandsförsamlingarna infogas i tillsynshänseende i Svenska kyrkans reguljära episkopala struktur. Det sker genom att utlandsförsamlingarna förs till ett befintligt stift, dess biskop och domkapitel. Visby stift har i nuläget resurser för att svara för tillsynsuppgiften och är i dagsläget det enda stift som har det. Biskopen i Visby föreslås därför bli biskop för utlandsförsamlingarna. Domkapitlet i Visby får med hänsyn till de vidgade uppgifterna nio ledamöter mot i övriga stift sju. Av de två nya ledamöterna skall en vara präst eller diakon som är eller varit anställd i utlandskyrkan och en skall utses av Kyrkomötet. Präster och diakoner som är verksamma i utlandsförsamlingarna står i tillsynshänseende under domkapitlet i Visby. De präster och diakoner som arbetar med SKUT:s frågor i kyrkokansliet i Uppsala omfattas även fortsättningsvis av domkapitlets i Uppsala tillsynsansvar. Lösningen är en lösning i nuläget och skall utvärderas.

Detta förslag överensstämmer i princip med SKUT-utredningens och har ett brett stöd i remissvaren. Visby stift bejakar förslaget.

Förslaget har två sidor. Den ena består i att tillsynsfunktionen löses genom att utlandsförsamlingarna inordnas i Svenska kyrkans reguljära episkopala struktur. Det sker genom att dessa knyts till ett av Svenska kyrkans stift.

Den andra sidan, valet av Visby stift, är en praktisk lösning. Det finns i nuläget inget annat stift som har möjlighet att ta på sig uppgiften och mot bakgrund av den ekonomiska situationen för den nationella nivån är kopplingen till Visby stift mest kostnadseffektiv. Kyrkostyrelsen har med sitt förslag inte tagit ställning till hur stiftskopplingen skall se ut i en framtid.

Biskopen i Visby övertar med denna lösning ärkebiskopens nuvarande uppdrag att vara visitator för utlandsförsamlingarna.

Den i flera utredningar diskuterade lösningen med att tillsynsansvaret även fortsättningsvis läggs på ärkebiskopen är enligt Kyrkostyrelsens mening inte tänkbar, särskilt inte efter relationsändringen till staten då ärkebiskopen fått ytterligare uppgifter på nationell nivå. Bland dessa finns uppdraget att företräda Svenska kyrkan i en rad internationella sammanhang som inte ger utrymme för att samlat och systematiskt ägna sig åt tillsynen av utlandsförsamlingarna. Att låta tillsynsuppgiften principiellt ligga kvar på ärkebiskopen men, som oftast nu, lösa den praktiskt med delegation till andra biskopar är också otillfredsställande. Genom SKUT-utredningen har tydligt framkommit att de svenska församlingarna utomlands, i lika hög grad som församlingarna inom landets gränser, vill ha kontinuitet i visitationsverksamheten så att samma biskop återkommande har kontakten med församlingen. Därutöver önskar de utsända vigda medarbetarna anknytning till en biskop. Kyrkostyrelsen har förståelse för dessa synpunkter.

Tillsynsuppdraget utövas av biskopen tillsammans med domkapitlet. SKUT-utredningen har på denna punkt föreslagit att ett särskilt domkapitel inrättas i Visby stift för utlandsförsamlingarna. I Visby stift skulle alltså finnas två domkapitel, ett för församlingarna på Gotland, ett för församlingarna i utlandet. Med respekt för att många ärenden rörande utlandsförsamlingarna kan ha speciell karaktär anser Kyrkostyrelsen i likhet med många remissinstanser att detta är en dubblering som dessutom leder till en fördyring. Uppgiften bör därför läggas på det ordinarie domkapitlet i Visby stift som skall ha nio ledamöter i stället för som i övriga stift (med undantag av Uppsala stift) sju. Den ena nya ledamoten skall vara präst eller diakon som är eller varit anställd i utlandskyrkan, vald av utlandskyrkans präster och diakoner. Den andra nya ledamoten skall väljas av Kyrkomötet. Vid beredningen av utlandsärenden till domkapitlet kan kyrkokansliet i Uppsala vid behov biträda med erforderlig sakkunskap. Därmed torde sammantaget uppnås vad SKUT-utredningen med sitt förslag eftersträvat: förstärkt kompetens när det gäller utlandsförsamlingarnas förhållanden.

Tillsynsuppgiften och främjandeansvaret hålls ihop genom att biskopen är ordförande i domkapitlet och självskriven ledamot i nämnden för SKUT. Detta är viktigt då tillsyns- och främjandeuppgifterna naturligt går i varandra och delvis är två sidor av samma episkopala uppdrag, något som klargjorts av nivåutredningen i samband med kyrkoordningsarbetet.

Konsekvenser för Visby stift

För Visby stift blir konsekvensen att det får två grupper av församlingar, dels församlingarna på Gotland, dels Svenska kyrkans utlandsförsamlingar. Tillsynsfunktionen för båda grupperna utövas av biskopen och domkapitlet i Visby stift. Främjandefunktionen utövas för gotlandsförsamlingarnas del av stiftsstyrelsen i Visby stift. För utlandsförsamlingarna utövas främjandefunktionen av nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.

Förslaget, som sammanfattar konsekvensen av den lösning som förordats ovan, överensstämmer i princip med SKUT-utredningens och har stöd i remissutfallet.

En remissinstans har pekat på att det kan bli ett problem att utlandsförsamlingarna har sin tillsynsfunktion i ett stift men sin främjandefunktion på nationell nivå, dvs. inom skilda juridiska personer. Kyrkostyrelsen anser vid en samlad bedömning inte att detta är något avgörande hinder för den valda lösningen. Grundsynen är att Svenska kyrkan i utlandet är en uppgift för den nationella nivån men att tillsynsfunktionen löses genom ett uppdrag till ett befintligt stift, för närvarande Visby stift.

Genom ett tillägg i kyrkoordningen klargörs att till Visby stift även hör utlandsförsamlingarna och den verksamhet som bedrivs av utlandskyrkan på andra platser.

Utlandsförsamlingarnas och dess prästers deltagande i nu förestående biskopsval i Visby stift

Genom en övergångsbestämmelse i kyrkoordningen blir det möjligt för utlandsförsamlingarna att utöva inflytande på nu förestående biskopsval i Visby stift. Åtta präster anställda i utlandskyrkan ges rösträtt liksom åtta lekmannaelektorer valda av utlandsförsamlingarna. Därutöver deltar ledamöterna i Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. Svenska kyrkan i utlandet deltar därmed med 24 personer i biskopsvalet. Antalet präster, lekmannaelektorer och övriga i biskopsval röstberättigade i Visby stift i övrigt utgör cirka 90. Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet bestämmer efter samråd med stiftsstyrelsen i Visby stift hur valet av elektorer och ersättare för dessa går till. Stiftsstyrelsen, som ansvarar för biskopsvalets genomförande, bestämmer hur elektorerna från utlandsförsamlingarna och nämndens ledamöter får utöva sin rösträtt.

Förslaget är, vad avser deltagande i biskopsvalet utöver nämndledamöternas rösträtt, nytt. SKUT-utredningen har övervägt om präster och lekmän i utlandsförsamlingarna skall delta i biskopsval i Visby stift men stannat för att inte föreslå detta. Utredningen, som utgått från ett deltagande av samtliga präster i utlandsförsamlingarna och motsvarande antal elektorer, har därför inte haft anledning att beröra den praktiska frågan om det nu aktuella förslaget om ett något mer begränsat deltagande i biskopsvalet i stiftet. En tydlig remissopinion förordar emellertid att deltagande i valet regleras på i princip samma sätt som för präster och församlingar i övrigt vid biskopsval i ett stift.

Nuvarande biskopen i Visby stift går i pension den 31 juli 2003. Stiftet har fattat beslut om datum för provval och val av ny biskop men är enligt vad Kyrkostyrelsen erfarit beredd att anpassa tidtabellen för biskopsvalet till vad Kyrkomötet kan komma att besluta om utlandsförsamlingarnas delaktighet i valet. Enligt Kyrkostyrelsens uppfattning bör utlandsförsamlingarna och dess präster få möjlighet att delta i detta biskopsval och det kan anses vara en direkt följd av att utlandsförsamlingarna inordnas i Svenska kyrkans reguljära episkopala struktur. Legitimiteten i tillsynen över utlandsförsamlingarnas verksamhet ökar självklart om dessa haft möjlighet att påverka biskopsvalet.

Kyrkostyrelsen är medveten om att det kan invändas att flera principiellt viktiga frågor om församlingstillhörigheten hos dem som verkar i utlandsförsamlingarna inte är lösta. Ett deltagande i biskopsval fullt ut får därför anstå tills större klarhet skapats kring tillhörighetsfrågorna m.m. Det framlagda förslaget tillgodoser dock det medinflytande som motiveras av vad Kyrkostyrelsen anfört ovan.

Enligt 8 kap. 13 § kyrkoordningen har domkapitlets ledamöter rösträtt vid biskopsval i stiftet. För tydlighetens skull understryker Kyrkostyrelsen att samtliga nio ledamöter i domkapitlet i Visby - så som Kyrkostyrelsen i denna skrivelse föreslår att detta domkapitlet skall vara sammansatt - omfattas av denna bestämmelse.