Bilaga 1. Svenska kyrkans nationella nivå
Verksamhetsområde Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen
Årsrapport 2001
Verksamhetsområdet omfattar följande huvudprogram:
· Huvudprogram Verksamhetsområdesgemensamt för Kyrkomötet (gemensamma intäkter, viss finans- och likviditetsförvaltning samt andel av kansli)
· Huvudprogram Kyrkomötesarrangemanget
· Huvudprogram Nämnder och revision. Med nämnder avses här Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans överklagandenämnd
· Huvudprogram Kyrkostyrelsen. I detta huvudprogram redovisas, förutom Kyrkostyrelsens kostnader och förfogandemedel även rikskollekterna i Svenska kyrkan
Verksamhetsområdets mål
Inriktningsmål
· Arbetet inom verksamhetsområdet syftar till att öka Svenska kyrkans samlade förmåga att förkunna och levandegöra evangelium i ord och handling.
Verksamhet och måluppfyllelse
Kyrkomötet har sammanträtt den 15-18 maj och den 18-21 september i Uppsala och behandlat tio skrivelser från Kyrkostyrelsen och 108 motioner från ledamöterna. Kyrkomötets beslut har resulterat i 33 skrivelser till Kyrkostyrelsen samt två uppdrag till Kyrkomötets presidium. Kyrkostyrelsen har fattat de första besluten i oktober 2001 med anledning av Kyrkomötets skrivelser (se vidare skrivelsen KsSkr 2002:3).
De av Kyrkomötet valda revisorerna har under året slutfört revisionen av 2000 års verksamhet på Svenska kyrkans nationella nivå inklusive specialgranskningar av data och verksamhetsstyrning samt förberett revisionen av 2001. Revisorerna har också överlagt med Kyrkostyrelsen. Därvid har bl.a. Kyrkostyrelsens övergripande ansvar för den nationella nivåns arbete klarlagts.
Ansvarsnämnden för biskopar har haft tre sammanträden och handlagt nio ärenden. Detta motsvarar 2000 års ärendemängd. Valprövningsnämnden har haft sex sammanträden och handlagt 55 överklaganden av 2001 års kyrkoval. Rimligen innebär detta en verksamhetstopp som inte återkommer förrän i anslutning till nästa kyrkoval. Det kan konstateras att antalet överklaganden av kyrkovalet har varit avsevärt fler än vid förra kyrkovalet, då det fanns 15 överklaganden. Överklagandenämnden har haft 14 sammanträden och avgjort 52 ärenden. Mycket talar för att ärendemängden är i stigande fas.
Utöver sina sammanträden har Kyrkostyrelsen haft överläggningar med Biskopsmötet, Kyrkomötets presidium, Kyrkofondens styrelse, Svenska kyrkans församlingsförbund, Jämställdhetsombudsmannen och företrädare för Ansgarsliden samt genomfört budgetrådslag med samtliga styrelser, nämnder och råd på den nationella nivån. I november har domkapitelsöverläggningar arrangerats.
Förvaltningsdelegationen har haft sex sammanträden. Tendensen med allt färre ärenden har stått sig under året och Kyrkostyrelsen har i december för sin del beslutat att upplösa delegationen.
Effektmål
· Samtliga nivåer inom Svenska kyrkan bejakar Kyrkomötets auktoritet som Svenska kyrkans högsta beslutande organ.
Kyrkomötets främsta uppgift är att fastställa kyrkoordning. En inventering med samtliga domkapitel i november 2001 visar att kyrkoordningen följs i stift och församlingar.
· Från år 2001 äger Kyrkomötets ärenden hög prioritet i arbetet i beslutsorganen på nationell nivå och i Kyrkokansliet.
Målet är uppnått genom att fastare rutiner tillämpas.
· Beslutande organ på nationell nivå bejakar Kyrkostyrelsens auktoritet som Svenska kyrkans högsta verkställande organ.
Den syn på Kyrkostyrelsens roll och ansvar som ligger i detta mål har ännu ej helt implementerats. Bland annat har Kyrkostyrelsens övergripande ansvar för hela den nationella nivåns verksamhet i exempelvis revisionsavseende ifrågasatts inom nämnder och även i Kyrkomötet, vilket kan vara naturligt då det skiljer sig från tidigare kommunal praxis.
· Kyrkostyrelsens arbete präglas av god och långsiktig planering, snabb, kunnig och tillförlitlig handläggning, effektiv sammanträdesadministration, kontinuerlig uppföljning och ändamålsenlig samordning med de övriga organ med vilka styrelsen samverkar.
Målet är inte uppnått i alla delar. Rutinerna för uppföljning behöver ses över så att ärendebalansen stäms av tätare och återrapporteringen från verksamhetsområdena till Kyrkostyrelsen därmed förbättras.
· Styrelser, nämnder och råd på Svenska kyrkans nationella nivå planerar utifrån en övergripande årscykel för de gemensamma processerna.
Målet är uppfyllt. En årscykel har utvecklats som alla styrorgan följer.
· Från år 2001 menar Kyrkomötet att samstämmigheten mellan mål, verksamhet och resurser i den kyrkliga riksorganisationen förstärks.
Målet har inte uppnåtts och 2001 års kyrkomöte har påpekat brister i dessa avseenden. Genom förbättrat arbete med målstyrning inför mål- och ramarbetet och tydligare återredovisning i förhållande till uppsatta mål sker ett successivt arbete för att uppnå målet.
· År 2001 planeras, genomförs och utvärderas verksamheterna enligt ett gemensamt och integrerad arbetssätt i hela Kyrkokansliet.
Målet är delvis uppnått. Brister finns i fråga om gemensamt och integrerat synsätt, framför allt i fråga om utvärdering. I det fortsatta arbetet mot detta mål kommer frågan om utvärdering och former för denna att fokuseras.
· Arbetet med att styra den nationella nivåns verksamhet utifrån ett anpassat målarbete har år 2001 avlastat styrelser och nämnder och tydliggjort rollfördelningen mellan styrorgan och verksamheten.
Målet är delvis uppnått. Flera styrorgan har rapporterat att de avlastats detaljfrågor till förmån för de principiella och långsiktiga ärendena. Rollfördelningen mellan styrorgan och kansli kommer att belysas i utbildningen för nya förtroendevalda efter 2002 års kyrkomöte.
· Från år 2001 har kyrkomöte och kyrkostyrelse säkerställt att den ekonomiska förvaltningen sker enligt de etiska principer som anges i kyrkoordningen.
Målet har inte uppnåtts. Kyrkostyrelsen och Kyrkofondens styrelse har haft återkommande samråd i syfte att säkerställa att målet nås, men arbetet har delvis fått stå tillbaka för de resurser som kyrkovalet krävt. Inom Kyrkostyrelsens projekt för etisk kapitalförvaltning pågår nu arbete med en placeringspolicy för Svenska kyrkans nationella nivå.
· De tre särskilda nämnderna, Svenska kyrkans valprövningsnämnd, Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar och Svenska kyrkans överklagandenämnd, får erforderligt stöd för att kunna utveckla sin verksamhet och finna ändamålsenliga former för den.
Målet har på nuvarande verksamhetsnivå uppnåtts vad avser Ansvarsnämnden och Valprövningsnämnden. Beträffande Överklagandenämnden tyder mycket på att sekreterarfunktionen och det administrativa stödet är underdimensionerat. Frågan kommer att ses över.
Ekonomisk resultatanalys
Nettokostnaden för verksamhetsområdet är 6,8 miljoner kronor lägre än budget trots att resultatet från finans- och likviditetsförvaltningen är 5,2 miljoner kronor sämre än budget. Detta beror främst på att Kyrkostyrelsens förfogandemedel inte har behövt utnyttjas i någon större omfattning. Vidare har 2001 års kyrkomötessessioner kunnat genomföras till en kostnad som ligger 1,1 miljoner kronor under budget. Bland annat har tryck- och personalkostnaderna blivit lägre samtidigt som arvodeskostnaderna varit budgeterade i överkant. Även Kyrkostyrelsens kostnader har varit lägre än budget. Avvikelsen utgörs av lägre reskostnader, lägre kostnad för årsredovisning samt personals sjukledighet. Viss förtroendemannautbildning har uppskjutits till den nya mandatperioden. Vakanser i kansliorganisationen har gjort att kanslikostnaden varit 1,2 miljoner kronor under budget.
Rikskollekterna visar en fortsatt fallande tendens.
Väsentliga händelser efter årsskiftet
Då Kyrkomötets nya mandatperiod inte börjar förrän den 1 mars 2002 och planeringen för 2002 års kyrkomöte inte kunnat anstå har det avgående presidiet i januari 2002 fattat de beslut som enligt Kyrkomötets arbetsordning fordras för att ledamöterna skall kunna kallas och planeringen fortgå. Därvid har, som ett led i besparingarna för 2002, Kyrkomötet kortats med två dagar, något som starkt ökar kraven på kyrkokansliets förberedelser av kyrkomötessessionerna och påverkar årets arbete i övrigt.
Som ett led i det fortsatta arbetet med etisk kapitalförvaltning har ett seminarium genomförts i februari med 100-talet deltagare från hela landet.
Ledamöter och ersättare i Kyrkostyrelsen
Ordinarie ledamöter
Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, landstingsrådet Levi Bergström, 1:e vice ordförande, f. riksdagsledamot Stina Eliasson, 2:e vice ordförande, domprost Margarethe Isberg, stiftsdirektor Britas Lennart Eriksson, avdelningschef Birgith Wiklund Molberg, speciallärare Birgitta Ericsson Löfgren, lektor Curt Forsbring, prosten Ulla Carlson, chefredaktör Marianne Kronberg, prosten Sven-E. Kragh, leg. sjuksköterskan Christina Hjertén, advokat Britt Louise Agrell, förvaltningschef Gunvor Hagelberg, kontraktsprosten Bengt Linvall.
Ersättare
Biskop Claes-Bertil Ytterberg, 1:e sekreterare vid samhällsmedicinsk enhet Marianne Upmark, redaktör BoLennart Anbäcken, exploateringsassistent Ann-Christine Andersson, Ystad, kyrkoherde Torgny Larsson, f. kommunalrådet Marianne Rosenkvist (avliden den 4 september 2001), kyrkokamrer Ulla Samuelsson, riksdagsledamoten Nils Fredrik Aurelius, hovrättsfiskal Catharina Månsson, hovrättsrådet Robert Schött, komminister Daniel Tisell, kommunalrådet Gunnar Sibbmark, kyrkoherde Martin Cruce (fr.o.m. den 21 september 2001), riksdagsledamoten Jan-Erik Ågren, kontraktsprosten Anders Reinholdsson, stiftskonsulent Anna Lundblad Mårtensson.
Kyrkostyrelsen har sammanträtt den 25 januari, 1 februari, 28 februari-1 mars, 29 mars, 9 april, 16 och 18 maj, 20 juni, 17-21 september, 24 oktober och den 13 december.
Anders Lindberg
Verksamhetsområdeschef
Resultatrapport Svenska kyrkans nationella nivå, VO: Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen
