Svenska kyrkans hemsida

Kyrkomötet
Skrivelser
Motioner
Betänkanden
Frågor

Beslut
 


Förslag till ändringar i kyrkoordningen

Kyrkomötet beslutar i fråga om kyrkoordningen att 54 kap. 2, 4, 14-16 §§ skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 kap.

2 § I kyrkans församlingsvårdande verksamhet gäller förbud mot att röja uppgifter om en enskilds personliga förhållanden. Förbudet gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men.

Inom kyrkans familjerådgivning gäller förbud mot att röja uppgifter som en enskild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med rådgivningen.

Av socialtjänstlagen (2001:453), skollagen (1985:1100), lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område framgår att förbud mot att röja uppgifter också gäller i vissa verksamheter.

4 § Inom kyrkans personaladministration gäller förbud mot att röja uppgifter om en anställds eller förtroendevalds personliga förhållanden. Förbudet gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men. Förbudet gäller dock inte uppgifter om lön, förmåner och andra anställningsvillkor.

4 § Inom kyrkans personaladministration gäller förbud mot att röja uppgifter om en anställds eller förtroendevalds personliga förhållanden. Förbudet gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men. Förbudet gäller dock inte uppgifter om lön, förmåner och andra anställningsvillkor.

Vid rekrytering av personal gäller förbud mot att röja uppgifter om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till psykologisk undersökning eller liknande om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att personen i fråga eller någon närstående lider men.

14 § Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket och 2-13 §§ till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilda personen själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av honom eller henne.

14 § Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket, 2 § första stycket och 3-13 §§ till skydd för enskild gäller inte i förhållande till den enskilda personen själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av honom eller henne.

15 § Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket och 2-13 §§ hindrar inte att uppgiften lämnas till

1. kyrkans organisation för revision, tillsyn och överprövning,

2. en myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av en lag eller har beslutats med stöd av en lag, eller

3. en arbetstagarorganisation, om uppgifts- eller informationsplikten följer av en lag eller ett kollektivavtal.

15 § Förbud mot att röja uppgifter enligt 1 § andra stycket, 2 § första stycket och 3-13 §§ hindrar inte att uppgiften lämnas till

1. kyrkans organisation för revision, tillsyn och överprövning,

2. en myndighet, om uppgiftsskyldigheten följer av en lag eller har beslutats med stöd av en lag, eller

3. en arbetstagarorganisation, om uppgifts- eller informationsplikten följer av en lag eller ett kollektivavtal.

16 § Utöver vad som gäller enligt 15 § får uppgifter som omfattas av förbud enligt 1 § andra stycket och 2-13 §§ lämnas till

1. polis- och åklagarmyndighet, om uppgiften behövs i en anmälan om brott,

2. socialtjänsten, om uppgiften innebär att man känner till att en person som är under 18 år misshandlas i hemmet eller om ett ingripande till personens skydd av någon annan anledning behövs,

3. hälso- och sjukvårdsmyndighet eller socialtjänsten, om uppgiften avser ett allvarligt och fortgående missbruk eller en allvarlig sjukdom och det är nödvändigt att röja uppgiften för att inte den enskilda personens liv eller hälsa skall sättas i allvarlig fara.

16 § Utöver vad som gäller enligt 15 § får uppgifter som omfattas av förbud enligt 1 § andra stycket, 2 § första stycket och 3-13 §§ lämnas till

1. polis- och åklagarmyndighet, om uppgiften behövs i en anmälan om brott,

2. socialtjänsten, om uppgiften innebär att man känner till att en person som är under 18 år misshandlas i hemmet eller om ett ingripande till personens skydd av någon annan anledning behövs, och

3. hälso- och sjukvårdsmyndighet eller socialtjänsten, om uppgiften avser ett allvarligt och fortgående missbruk eller en allvarlig sjukdom och det är nödvändigt att röja uppgiften för att inte den enskilda personens liv eller hälsa skall sättas i allvarlig fara.

____________________________________

Dessa bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2004.

Kyrkomötet beslutar vidare

dels att 2 kap. 10-11 §§, 3 kap. 8, 22, 30, 40, 53 och 55 §§, 4 kap. 22, 23, 25-26, 30, 32 och 37 §§, 5 kap. 5 §, 7 kap. 4-5, 13 och 15 §§, 8 kap. 8, 13-14 och 27 §§, 9 kap. 1, 2, 5, 7-8 och 18 §§, 12 kap. 13 §, 14 kap. 2 §, 15 kap. 1-4 §§, 16 kap. 2 §, 25 kap. 2 §, 30 kap. 2 §, 32 kap. 9 §, 33 kap. 2 och 4-9 §§, 34 kap. 7 §, 38 kap. 61 §, 39 kap. 3-4 §§, 42 kap. 9 §, 43 kap. 2 §, 44 kap. 18-19 §§, 46 kap. 2 § samt 57 kap. 8 § skall ha följande lydelse

dels att inledningen till fjärde avdelningen skall ha följande lydelse,

dels att 9 kap. 2a § skall betecknas 9. kap. 2 b § och ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 57 kap. 2 § skall ha följande lydelse,

dels att det i kyrkoordningen skall införas två nya paragrafer, 4 kap. 22a § och 12 kap. 13a § av följande lydelse.

2 kap.

10 § Pastoratsnämnden är ett gemensamt organ för församlingarna i ett flerförsamlingspastorat som ingår i en flerpastoratssamfällighet.

Närmare bestämmelser om pastoratsnämnden finns i 4 kap. 32-36 §§.

Närmare bestämmelser om pastoratsnämnden finns i 4 kap. 33-37 §§.

11 § Samfälligheten har det ekonomiska ansvaret för alla församlingens uppgifter enligt 1 och 2 §§. Bestämmelser om församlingens inflytande i budgetarbetet och rätt att disponera vissa anslag finns i 47 kap.

11 § Samfälligheten har det ekonomiska ansvaret för alla församlingens uppgifter enligt 1 och 2 §§. Bestämmelser om församlingens rätt att disponera vissa anslag finns i 4 kap. 31 §. Bestämmelser om församlingens inflytande i budgetarbetet finns i 47 kap. 13 §.

    Samfälligheten är arbetsgivare för alla anställda och har det grundläggande ansvaret för den fasta egendomen inom samfälligheten. Samfälligheten är också huvudman för begravningsverksamheten.

    När man skall anställa någon som skall ha arbetsuppgifter i endast en av församlingarna i en samfällighet, är det den församlingens kyrkoråd som skall göra detta om inte kyrkorådet har gett tillstånd till något annat.

    När man skall anställa någon som skall ha arbetsuppgifter i endast ett av pastoraten i en flerpastoratssamfällighet är det pastoratsnämnden som skall göra detta när en sådan finns och denna inte har gett tillstånd till något annat.

3 kap.

8 § Kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige.

Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal och till minst

- 15 i församlingar med högst 5 000 röstberättigade

- 19 i församlingar med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade,

- 25 i församlingar med över 10 000 röstberättigade.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel dock högst hälften av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal och till minst

- 15 i församlingar med högst 5 000 röstberättigade,

- 19 i församlingar med över 5 000 till och med 10 000 röstberättigade,

- 25 i församlingar med över 10 000 röstberättigade.

Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i församlingen. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

    Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.

22 § Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom eller henne, skall självmant ge det till känna.

    Om det har uppkommit en fråga om jäv mot någon och någon ersättare inte har trätt i hans eller hennes ställe, skall kyrkofullmäktige snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får delta i prövningen av jävsfrågan endast om kyrkofullmäktige inte är beslutföra utan honom eller henne och man inte tillräckligt snabbt kan tillkalla någon annan.

Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med att man överklagar det beslut genom vilket kyrkofullmäktige har avgjort ärendet.

Ett beslut i en jävsfråga får överklagas endast i samband med att man begär beslutsprövning av det beslut genom vilket fullmäktige har avgjort ärendet.

30 § Ett ärende skall bordläggas, om minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna begär det. Det krävs dock att mer än hälften av de närvarande ledamöterna är ense om det för att bordlägga ett val eller ett tidigare bordlagt ärende.

Ett bordlagt ärende skall behandlas på fullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.

Ett bordlagt ärende skall behandlas på kyrkofullmäktiges nästa sammanträde, om fullmäktige inte beslutar något annat.

40 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort vid sammanträdet och vilka ärenden som fullmäktige har handlagt.

40 § Protokollet skall redovisa vilka ledamöter och ersättare som har tjänstgjort vid sammanträdet och vilka ärenden som kyrkofullmäktige har handlagt.

53 § Samfällda kyrkofullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige.

Antalet ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda antal och till minst

15 i samfälligheter med högst 5 000 röstberättigade,

25 i samfälligheter med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade,

35 i samfälligheter med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade och

45 i samfälligheter med över 40 000 röstberättigade.

Antalet ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda antal och till minst

- 15 i samfälligheter med högst 5 000 röstberättigade,

- 25 i samfälligheter med över 5 000 till och med 20 000 röstberättigade,

- 35 i samfälligheter med över 20 000 till och med 40 000 röstberättigade,

- 45 i samfälligheter med över 40 000 röstberättigade.

    Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i samfällda kyrkofullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

    Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32 §.

55 § Om samfällda kyrkofullmäktige beslutar att antalet ledamöter och ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet.

55 § Om samfällda kyrkofullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet.

    Stiftsstyrelsen skall genast underrättas om beslutet.

4 kap.

22 § En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende som rör ledamoten eller ledamotens make, sambo, förälder, barn, syskon, någon annan närstående eller något ledamoten närstående intresse.

    Detsamma gäller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till ledamotens opartiskhet i ärendet.

I fråga om jäv i övrigt tillämpas bestämmelsen i 3 kap. 22 §.

I fråga om jäv i övrigt tillämpas bestämmelsen i 3 kap. 22 §. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla kyrkorådet.

22 a § Bestämmelserna i 22 § gäller även anställda eller andra personer som på kyrkorådets uppdrag handlägger ett ärende.

23 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§. Vidare tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 39-44 §§ när det gäller hur protokollet skall föras, vad det skall innehålla samt hur det skall justeras och hur justeringen skall tillkännages.

23 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§. Vidare tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 39-41, 43 och 44 §§ när det gäller hur protokollet skall föras, vad det skall innehålla samt hur det skall justeras och hur justeringen skall tillkännages.

    Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla kyrkorådet.

25 § För förvaltning och verkställighet får kyrkofullmäktige eller kyrkostämman tillsätta de nämnder som behövs. Ledamöter och ersättare i sådana nämnder väljs av fullmäktige eller stämman till det antal som fullmäktige eller stämman bestämmer. Det skall också finnas en valnämnd. Bestämmelser om valnämnd finns i 38 kap. 2 a §.

    För dessa nämnder tillämpas bestämmelserna om kyrkorådet i 15-20, 22 och 23 §§.

 

För valnämnden gäller även 14 §.

    Kyrkofullmäktige eller kyrkostämman skall anta reglementen med närmare bestämmelser om nämndernas verksamhet.

26 § Kyrkoherden eller den präst som avses i 5 kap. 4 § har rätt att närvara vid en nämnds sammanträden och delta i överläggningarna, men inte i besluten, samt få sin mening antecknad i protokollet (särskild mening).

 

Bestämmelserna i första stycket gäller inte valnämnden.

30 § Kyrkonämnden skall underrätta församlingarna och pastoraten om frågor av större ekonomisk betydelse. Kyrkonämnden får begära in yttranden och upplysningar från kyrkoråd och pastoratsnämnder, när det behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter.

30 § Kyrkonämnden skall underrätta församlingarna om frågor av större ekonomisk betydelse. Kyrkonämnden får begära in yttranden och upplysningar från kyrkoråd och pastoratsnämnder, när det behövs för att nämnden skall kunna fullgöra sina uppgifter.

32 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på kyrkonämnden och övriga nämnder i samfälligheten:

- 14 och 15 §§ om mandatperiodens längd m.m.,

- 16 § första stycket och 17 § om ordförandeskapet,

- 18 § om när sammanträdena skall hållas,

- 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

- 20 § om beslutförhet,

- 22 § om jäv,

- 23 § om ärendenas avgörande och protokoll,

- 25 § om tillsättning av nämnder, och

- 26 § om närvarorätt vid sammanträden m.m.

Då skall följande gälla:

1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligheten och dess samfällda kyrkofullmäktige.

2. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.

32 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på kyrkonämnden och övriga nämnder i samfälligheten:

- 14 § om mandatperiodens längd,

- 15 § om fyllnadsval,

- 16 § första stycket och 17 § om ordförandeskapet,

- 18 § om när sammanträdena skall hållas,

- 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

- 20 § om beslutförhet,

- 22 och 22 a §§ om jäv,

- 23 § om ärendenas avgörande och protokoll,

- 25 § om tillsättning av nämnder, och

- 26 § om närvarorätt vid sammanträden m.m.

Då skall följande gälla:

1. Bestämmelserna om församling och kyrkofullmäktige skall avse samfälligheten och dess samfällda kyrkofullmäktige.

2. Bestämmelserna om mandatperiodens längd gäller kyrkonämnden och valnämnden.

3. Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på samfällighetens anslagstavla.

37 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på pastoratsnämnden:

- 14 och 15 §§ om mandatperiodens längd m.m.,

- 17 § om tillfällig ordförande,

- 18 § om när sammanträdena skall hållas

- 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

- 20 § om beslutförhet,

- 22 § om jäv, och

- 23 § om ärendenas avgörande och protokoll.

37 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på pastoratsnämnden:

- 14 § om mandatperiodens längd

- 15 § om fyllnadsval,

- 17 § om tillfällig ordförande,

- 18 § om när sammanträdena skall hållas,

- 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

- 20 § om beslutförhet,

- 22 och 22 a §§ om jäv, och

- 23 § om ärendenas avgörande och protokoll.

    Kungörelser och tillkännagivanden skall anslås på pastoratets anslagstavla.

5 kap.

5 § I en flerpastoratssamfällighet skall kyrkoherdarna i samfälligheten genom omröstning välja en bland dem att vara ledamot i kyrkonämnden och en annan att vara hans eller hennes ersättare. Förordnandet skall avse den tid för vilken de övriga ledamöterna i kyrkonämnden har valts.

Om två eller flera får lika många röster skall den som har varit kyrkoherde längst tid ha utslagsröst.

Om två eller flera får lika många röster fattas beslutet genom lottning.

    Samfällda kyrkofullmäktige skall underrättas om förordnandet.

7 kap.

4 § Stiftsfullmäktige fastställer antalet ledamöter i fullmäktige. Antalet skall bestämmas till ett udda tal och till minst 41.

4 § Stiftsfullmäktige fastställer antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige. Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda tal och till minst 41.

    Antalet ersättare skall utgöra en viss andel, dock högst hälften, av det antal platser som varje nomineringsgrupp får i stiftsfullmäktige. Om det då uppkommer ett decimaltal, avrundas detta till närmast högre hela tal. Det skall alltid utses minst två ersättare från varje nomineringsgrupp som har något mandat.

Med röstberättigad avses en person som har tagits upp i gällande röstlängd enligt 38 kap. 32§.

 

5 § Om fullmäktige beslutar att antalet ledamöter skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet.

5 § Om stiftsfullmäktige beslutar att antalet ledamöter eller ersättare skall ändras, skall beslutet om det nya antalet fattas senast den 1 februari under valåret och tillämpas vid det kommande valet

13 § Stiftsfullmäktige väljer ledamöter, förutom biskopen, och ersättare, förutom domprosten, i stiftsstyrelsen. Antalet bestämmer fullmäktige. Antalet valda ledamöter får dock inte vara mindre än åtta.

    Antalet ersättare skall vara minst hälften av antalet ledamöter.

 

Ledamöterna och ersättarna skall väljas för fyra år, räknat från och med den 1 januari året efter valåret.

15 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på stiftsstyrelsen och stiftets nämnder:

- 4 kap. 14 och 15 §§ om mandatperiodens längd m.m.,

- 4 kap. 17 § första stycket om tillfällig ordförande,

- 4 kap. 18 § om när sammanträdena skall hållas,

- 4 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

- 4 kap. 20 § om beslutförhet,

- 4 kap. 22 § om jäv,

- 4 kap. 23 § om ärendenas avgörande och protokoll,

- 4 kap. 25 § om tillsättning av nämnder, och

- 4 kap. 26 § om närvarorätt vid sammanträden.

15 § Följande bestämmelser om kyrkorådet i en församling skall tillämpas på stiftsstyrelsen och stiftets nämnder:

- 4 kap. 14 § om mandatperiodens längd,

- 4 kap. 15 § om fyllnadsval,

- 4 kap. 17 § första stycket om tillfällig ordförande,

- 4 kap. 18 § om när sammanträdena skall hållas,

- 4 kap. 19 § om ersättarnas tjänstgöring,

- 4 kap. 20 § om beslutförhet,

- 4 kap. 22 och 22 a §§ om jäv,

- 4 kap. 23 § om ärendenas avgörande och protokoll,

- 4 kap. 25 § om tillsättning av nämnder, och

- 4 kap. 26 § om närvarorätt vid sammanträden.

    Då skall följande gälla:

    1. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige, kyrkoråd och nämnder skall avse stiftsfullmäktige, stiftsstyrelsen och stiftets nämnder.

    2. Bestämmelserna om närvaro- och yttranderätt för kyrkoherden skall avse biskopen och, när han eller hon har förhinder, domprosten.

    3. Kungörelser och tillkännagivande skall anslås på stiftets anslagstavla.

    4. Stiftsstyrelsen och nämnderna får begära upplysningar från kyrkoråden, kyrkonämnderna och pastoratsnämnderna, när det behövs för att stiftsstyrelsen och nämnderna skall kunna fullgöra sina uppgifter.

8 kap.

8 § Svenska kyrkans ansvarnämnd för biskopar skall utifrån bestämmelserna i 25 kap. 2 § pröva behörigheten att biskopsvigas hos dem som erhållit röster i provvalet. Prövningen skall omfatta de kandidater som erhållit fem procent eller mera av rösterna. Om möjligt skall dock minst fem kandidater bli behörigförklarade.

8 § Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar skall utifrån bestämmelserna i 25 kap. 2 § första stycket pröva behörigheten att biskopsvigas hos dem som erhållit röster i provvalet. Prövningen skall omfatta de kandidater som erhållit fem procent eller mera av rösterna. Om möjligt skall dock minst fem kandidater bli behörigförklarade.

    I valet får röster bara avges på dem som Ansvarsnämnden förklarat behöriga att biskopsvigas.

13 § Vid ett biskopsval, som inte avser befattningen som ärkebiskop, har följande personer rösträtt:

1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter

2. de som är anställda som präster i stiftet eller i någon av dess församlingar

3. särskilt utsedda elektorer.

13 § Vid ett biskopsval, som inte avser befattningen som ärkebiskop, har följande personer rösträtt:

1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter,

2. de som är anställda som präster i stiftet eller i någon av dess församlingar, och

3. särskilt utsedda elektorer.

14 § Vid ett val av ärkebiskop har följande personer rösträtt:

1. domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter i samtliga stift

2. de som är anställda som präster i Uppsala stift eller i någon av dess församlingar,

3. särskilt utsedda elektorer för Uppsala stift.

14 § Vid ett val av ärkebiskop har följande personer rösträtt:

1.domkapitlets och stiftsstyrelsens ledamöter i samtliga stift,

2. ledamöterna i Kyrkostyrelsen,

3. de som är anställda som präster i Uppsala stift eller i någon av dess församlingar, och

4. särskilt utsedda elektorer för Uppsala stift.

27 § För att avge sina röster samlas de röstberättigade enligt följande:

1. stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter samlas med stiftsstyrelsens ordförande som valförrättare.

2. övriga röstberättigade inom varje kontrakt samlas med kontraktsprosten som valförrättare.

1. stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter samlas med stiftsstyrelsens ordförande som valförrättare.

2. Kyrkostyrelsens ledamöter deltar tillsammans med stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter i Uppsala stift.

3. övriga röstberättigade inom varje kontrakt samlas med kontraktsprosten som valförrättare.

    Om kontraktsprosten är förhindrad att vara valförrättare utser stiftsstyrelsen en annan av prästerna i kontraktet att fullgöra uppgiften.

9 kap.

1 § Domkapitlet skall bestå av följande ledamöter:

    1. biskopen, som är ordförande,

    2. domprosten, som är vice ordförande,

    3. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon,

    4. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och

    5. tre övriga ledamöter.

Ledamöterna som avses i första stycket 5 får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.

Ledamöterna som avses i första stycket 4 och 5 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon. Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall tillämpas för dessa.

    För biskopen och domprosten som ledamot utses en gemensam ersättare som skall vara präst. För den ledamot som är präst eller diakon utses en ersättare som är präst eller diakon. För den ledamot som är eller har varit ordinarie domare utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav. För de övriga ledamöterna utses tre ersättare.

2 § I Uppsala stift skall domkapitlet bestå av följande ledamöter:

    1. ärkebiskopen, som är ordförande

    2. biskopen i Uppsala stift, som är förste vice ordförande,

    3. domprosten, som är andre vice ordförande

    4. en ledamot som är en i stiftet eller i någon av dess församlingar anställd präst eller diakon,

    5. en ledamot som är eller har varit ordinarie domare, och

    6. fyra övriga ledamöter.

Ledamöterna som avses i första stycket 6 får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon.

Ledamöterna som avses i första stycket 5 och 6 och deras ersättare får inte vara vigda till biskop, präst eller diakon. Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall tillämpas för dessa.

    För ärkebiskopen, biskopen och domprosten som ledamot utses två gemensamma ersättare som skall vara präst. För den ledamot som är präst eller diakon utses en ersättare som är präst eller diakon. För den ledamot som är eller har varit ordinarie domare utses en ersättare som uppfyller samma kvalifikationskrav. För de övriga ledamöterna utses fyra ersättare.

2 a § Ledamoten som är eller har varit ordinarie domare deltar i domkapitlets överläggningar i alla ärenden men har rösträtt endast vid handläggningen av ärenden enligt 5 § andra stycket.

2 b § Ledamoten som är eller har varit ordinarie domare eller den ledamotens ersättare deltar i domkapitlets överläggningar i alla ärenden men har rösträtt endast vid handläggningen av ärenden enligt 5 § andra och tredje styckena.

    Ersättarna får delta vid överläggningarna och har därvid rätt att yttra sig.

5 § Domkapitlet är beslutfört när minst sex eller, om samtliga är ense om beslutet, minst fem ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande. Ordföranden eller vice ordföranden måste dock vara närvarande för att domkapitlet skall vara beslutfört.

Vid förhinder för både ordföranden och vice ordföranden är domkapitlet - när fråga är om handläggning av ärenden enligt 57 kap. 8-18 §§ - beslutfört med den ledamot som är eller har varit ordinarie domare som ordförande eller dennes ersättare.

Vid handläggningen av ärenden enligt 31 kap. 11-14 §§, 32 kap. 11-14 §§, 57 kap. 8-18 §§ i andra fall än som anges i andra stycket och 58 kap. skall också den ledamot som är eller har varit ordinarie domare vara närvarande.

Vid förhinder för både ordföranden och vice ordföranden är domkapitlet - när fråga är om handläggning av ärenden enligt 57 kap. 8-18 §§ - beslutfört med den ledamot som är eller har varit ordinarie domare som ordförande eller den ledamotens ersättare.

Vid handläggningen av ärenden enligt 31 kap. 11-14 §§, 32 kap. 11-14 §§, 57 kap. 8-18 §§ i andra fall än som anges i andra stycket och 58 kap. skall också den ledamot som är eller har varit ordinarie domare eller den ledamotens ersättare vara beslutande.

    I en arbetsordning får domkapitlet uppdra åt

    1. ordföranden eller vice ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet avser ett ärende enligt 17 kap., 18 kap. eller 43 kap. 7 § eller innebär att ärendet inte skall prövas i sak,

    2. ordföranden eller vice ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet,

    3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 57 kap. 18 § och 58 kap. 16 §, och

    4. ordföranden, vice ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande.

7 § Om det vid en överläggning i sådana ärenden som anges i 5 § andra stycket framkommer skilda meningar skall en omröstning ske.

7 § Om det vid en överläggning i sådana ärenden som anges i 5 § andra och tredje styckena framkommer skilda meningar skall en omröstning ske.

    Därvid skall vid överläggningar som avser ärenden om behörighet att utöva kyrkans vigningstjänst, reglerna om omröstning i brottmål i allmän domstol tillämpas. Vid överläggningar i övriga ärenden enligt samma stycke skall i stället reglerna om omröstning i tvistemål tillämpas.

    I domkapitlets ärenden i övrigt skall bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§ tillämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.

8 § I fråga om protokoll skall bestämmelserna i 3 kap. 39-43 §§ tillämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.

8 § I fråga om protokoll skall bestämmelserna i 3 kap. 39-41 och 43 §§ tilllämpas. Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla domkapitlet.

18 § Valet får överklagas hos Svenska kyrkans valprövningsnämnd.

Skrivelse med överklagandet skall ha kommit in till stiftsstyrelsen senast tre veckor efter det att valet hölls.

Skrivelse med överklagandet skall ha kommit in till biskopen senast tre veckor efter det att valet hölls.

    Den som var röstberättigad vid valet har rätt att överklaga.

Fjärde avdelningen: Den nationella nivån

Inledning

Svenska kyrkan är ett trossamfund bestämt av sin evangelisk-lutherska bekännelse. På den nationella nivån representeras Svenska kyrkan av organ som står till trossamfundets förfogande.

Svenska kyrkan på nationell nivå tar ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter i fråga om inomkyrklig normgivning, överprövning av beslut, gemensam information, utbildning, samråd samt ekumeniska relationer, internationell diakoni och mission. Till uppgiften hör också att vara kyrkans röst utåt såväl i det svenska samhället som internationellt.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det beslutar om kyrkoordningen. Den lokala och regionala självstyrelsen kommer till uttryck i att kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som faller inom församlingarnas och stiftens ansvarsområden.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Det beslutar om kyrkoordningen. Den lokala och regionala självstyrelsen kommer till uttryck i att Kyrkomötet inte får besluta i sådana enskilda frågor som faller inom församlingarnas och stiftens ansvarsområden.

Kyrkomötet får som det högsta beslutande organet ange vilka andra organ som skall finnas på nationell nivå och vilka uppgifter de skall ha.

12 kap.

13 § I fråga om jäv tillämpas bestämmelserna om kyrkofullmäktige i en församling i 3 kap. 21 och 22 §§ och i fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§.

13 § I fråga om hur man fattar beslut tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 34-37 §§ om kyrkofullmäktige i en församling.

    Vidare tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 39-41 §§ när det gäller hur protokollet skall föras och vad det skall innehålla.

    Bestämmelserna om kyrkofullmäktige skall då gälla Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse eller nämnderna.

 

13 a § I fråga om jäv tillämpas bestämmelserna om kyrkoråd i en församling i 4 kap. 22 §. Bestämmelserna om kyrkoråd skall då gälla Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse eller nämnderna.

Bestämmelserna om jäv gäller även anställda eller andra personer som på Kyrkostyrelsens, Kyrkofondens styrelses eller nämndernas uppdrag handlägger ett ärende.

14 kap.

2 § Ansvarsnämnden skall bestå av följande ledamöter:

    1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare,

    2. en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen,

    3. en ledamot som är präst och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har annan motsvarande erfarenhet, och

    4. en ledamot som är lekman och antingen har varit ledamot av ett domkapitel eller har annan motsvarande erfarenhet.

    För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.

 

Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall gälla för ledamöterna som avses i första stycket 1 och 4 och deras ersättare.

    Sekreterare och föredragande i Ansvarsnämnden är en jurist som utses av nämnden.

    Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara föredragande i Ansvarsnämnden.

15 kap.

1 § Som framgår av 10 kap. 9 § skall Svenska kyrkans valprövningsnämnd pröva överklaganden om val inom Svenska kyrkan.

1 § Som framgår av 10 kap. 9 § skall Svenska kyrkans valprövningsnämnd pröva överklaganden av val inom Svenska kyrkan.

2 § Valprövningsnämnden skall bestå av följande ledamöter:

    1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare och som inte är ledamot eller ersättare i Kyrkomötet, och

    2. sex andra ledamöter.

    För ordföranden skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för ordföranden. För de övriga ledamöterna skall utses personliga ersättare. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.

 

Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall gälla för ledamöterna och ersättarna.

    Sekreterare och föredragande i Valprövningsnämnden är en jurist som utses av nämnden.

    Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara föredragande i Valprövningsnämnden.

3 § Ledamöterna och ersättaren för ordföranden väljs av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under en mandatperiod. Valet gäller till dess att Kyrkomötet har hållit ett nytt val under sin nästa mandatperiod. Om en ledamot eller ersättaren avgår under tjänstgöringstiden, skall ett fyllnadsval hållas för den tid som återstår.

3 § Ledamöterna och ersättarna väljs av Kyrkomötet vid det första sammanträdet under en mandatperiod. Valet gäller till dess att Kyrkomötet hållit ett nytt val under sin nästa mandatperiod. Om en ledamot eller ersättare avgår under tjänstgöringstiden, skall ett fyllnadsval hållas för den tid som återstår.

4 § Valprövningsnämnden är beslutför när ordföranden eller ordförandens ersättare och minst fyra andra ledamöter är närvarande.

4 § Valprövningsnämnden är beslutför när ordföranden eller ordförandens ersättare och minst fyra andra ledamöter eller tjänstgörande ersättare är närvarande.

    I en arbetsordning får nämnden uppdra åt

    1. ordföranden att slutligt avgöra ärenden, när beslutet innebär att ärendet inte skall prövas i sak,

    2. ordföranden att fatta sådana beslut som inte innefattar ett slutligt avgörande av ärendet,

    3. den som var ordförande att fatta beslut om rättelse enligt 58 kap. 16 §, och

    4. ordföranden eller sekreteraren att vidta åtgärder som gäller ett ärendes beredande.

16 kap.

2 § Överklagandenämnden skall bestå av följande ledamöter:

    1. en ordförande som är eller har varit ordinarie domare,

    2. en ledamot som är präst och har avlagt teologie doktorsexamen

    3. en ledamot som är präst och har dokumenterad kunskap och erfarenhet inom det kyrkorättsliga området,

    4. en ledamot som har avlagt juris kandidatexamen eller juristexamen, och

    5. en övrig ledamot.

    Ledamöterna skall ha god kännedom om Svenska kyrkans verksamhet.

    För var och en av ledamöterna skall det finnas en personlig ersättare, som uppfyller de kvalifikationskrav som ställs för respektive ledamot. När ordförandens ersättare träder in som ledamot skall han eller hon vara ordförande.

 

Bestämmelserna för förtroendevalda i 33 kap. om valbarhet, valbarhetshinder och uppdragets upphörande skall gälla för ledamöterna som avses i första stycket 1, 4 och 5 och för deras ersättare.

    Sekreterare och föredragande i Överklagandenämnden är en jurist som utses av nämnden.

    Endast den som har fyllt 18 år, är döpt och tillhör Svenska kyrkan får vara föredragande i Överklagandenämnden.

25 kap.

2 § Till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst får den vigas som

1. är döpt och konfirmerad,

2. tillhör Svenska kyrkan, och

3. har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till uppdrag i kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.

2 § Till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst får den vigas som

1. är döpt och konfirmerad,

2. tillhör Svenska kyrkan, och

3. har förklarat sig beredd att i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön.

    I 30-32 kap. finns ytterligare bestämmelser om vem som kan ges ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst.

30 kap.

2 § Till biskop får bara den vigas som har valts och utnämnts till biskop i ett stift och är prästvigd. Vigningen skall äga rum så snart som möjligt efter att Kyrkostyrelsen har utsett någon till biskop.

2 § Till biskop får bara den vigas som har valts till biskop i ett stift och är prästvigd. Vigningen skall äga rum så snart som möjligt efter att Kyrkostyrelsen har utfärdat bevis om utnämningen till biskop.

32 kap.

9 § Den som är eller har varit behörig att utöva uppdraget som diakon har tystnadsplikt i fråga om sådant som han eller hon därvid har fått veta under själavårdande samtal, om inte personen ifråga medger att uppgiften lämnas ut.

Tystnadsplikten gäller inte om diakonen enligt lag ålagts att uttala sig under ed eller om det föreligger uppgiftsskyldighet enligt 71 § socialtjänstlagen (1980:620).

Tystnadsplikten gäller inte om diakonen enligt lag ålagts att uttala sig under ed eller om det föreligger uppgiftsskyldighet enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

33 kap.

2 § Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i

1. församlingen, om det gäller val till en församling,

2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet,

3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige

4. landet, om det gäller val till Kyrkomötet.

2 § Den som tillhör Svenska kyrkan och fyller 16 år senast på valdagen har rösträtt vid direkta kyrkliga val om han eller hon är folkbokförd i

1. församlingen, om det gäller val till en församling,

2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet,

3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftsfullmäktige, eller

4. landet, om det gäller val till Kyrkomötet.

    Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till församling inte rösträtt till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Den som tillhör en icke-territoriell församling har vid val till samfällda kyrkofullmäktige i en samfällighet endast rösträtt i en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår.

4 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i Svenska kyrkan är den som tillhör Svenska kyrkan, är döpt, fyller 18 år senast på dagen för valet och är folkbokförd i

    1. församlingen, om det gäller val till en församling,

    2. en församling som ingår i samfälligheten, om det gäller val till en samfällighet,

    3. en församling inom stiftet, om det gäller val till stiftet, eller

    4. landet, om det gäller val till den nationella nivån.

    Den som tillhör en icke-territoriell församling är vid val till församling inte valbar till den församling där han eller hon är folkbokförd utan i stället till den icke-territoriella församlingen. Vid val till samfällighet är hon eller han endast valbar till en samfällighet där den icke-territoriella församlingen ingår.

Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5-8 §§.

Om valbarhetshinder i vissa fall finns bestämmelser i 5-9 §§.

5 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en församling är inte den som

1. är anställd som biskop,

2. är anställd som kyrkoherde i församlingen,

3. har utsetts att i kyrkoherdens ställe vara ledamot i församlingens kyrkoråd,

4. är anställd hos församlingen eller samfällighet i vilken församlingen ingår och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

5 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en församling är inte den som

1. är anställd som biskop,

2. är anställd som kyrkoherde i församlingen,

3. har utsetts att i kyrkoherdens ställe vara ledamot i församlingens kyrkoråd, eller

4. är anställd hos församlingen eller samfällighet i vilken församlingen ingår och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

6 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en samfällighet är inte

1. den som är anställd som biskop,

2. den kyrkoherde som är ledamot och kyrkoherdens ersättare i samfällighetens kyrkonämnd,

3. den som är anställd hos samfälligheten och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

6 § Valbar till uppdrag som förtroendevald i en samfällighet är inte

1. den som är anställd som biskop,

2. den kyrkoherde som är ledamot och kyrkoherdens ersättare i samfällighetens kyrkonämnd, eller

3. den som är anställd hos samfälligheten och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

7 § Valbar till uppdrag som förtroendevald på stiftsnivå är inte den som

1. har en anställning som biskop,

2. har en anställning som domprost,

3. är stiftsanställd och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

7 § Valbar till uppdrag som förtroendevald på stiftsnivå är inte den som

1. har en anställning som biskop,

2. har en anställning som domprost, eller

3. är stiftsanställd och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

8 § Valbar till uppdrag som ledamot eller ersättare i Kyrkomötet är inte den som

1. har en anställning som biskop,

2. är anställd på nationell nivå och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

8 § Valbar till uppdrag som ledamot eller ersättare i Kyrkomötet är inte den som

1. har en anställning som biskop, eller

2. är anställd på nationell nivå och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

9 § Förutom det som anges i 5-8 §§ gäller följande valbarhetshinder för förtroendeuppdrag. Hindren gäller för alla kyrkligt anställda som har en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid för sin befattning.

1. Den som är anställd i en församling är inte valbar till direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i denna församling. Om församlingen ingår i en samfällighet gäller detta vid val till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i samfälligheten.

1. Den som är anställd i en församling är inte valbar till direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i denna församling. Om församlingen ingår i en samfällighet gäller detta också vid val till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i samfälligheten.

    2. Den som är anställd i en samfällighet är inte valbar till kyrkonämnden eller någon annan nämnd i denna samfällighet. Han eller hon är inte heller valbar till ett direkt eller indirekt valt kyrkoråd eller någon nämnd i en församling som ingår i samfälligheten om anställningen innefattar tjänstgöring i den församlingen.

    3. Den som är stiftsanställd är inte valbar till stiftsstyrelsen eller någon av stiftets nämnder.

    4. Den som är anställd på nationell nivå är inte valbar till Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse eller någon nämnd på nationell nivå.

34 kap.

7 § Behörig att anställas på och inneha en tillsvidareanställning i Svenska kyrkan är den som tillhör

1. Svenska kyrkan, eller

2. en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med.

7 § Behörig att anställas på och inneha en tillsvidareanställning i Svenska kyrkan är den som tillhör

1. Svenska kyrkan, eller

2. en annan evangelisk-luthersk kyrka inom Lutherska världsförbundet eller en kyrka eller ett samfund som Svenska kyrkan genom Kyrkomötet ingått en överenskommelse om särskild ekumenisk samverkan med.

    Det som sägs i första stycket gäller inte sådana anställda som uteslutande eller så gott som uteslutande arbetar inom begravningsverksamheten.

    Vid en viss anställning får göras undantag från bestämmelserna i första stycket om det finns särskilda skäl.

38 kap.

61 § Ersättarna inträder till tjänstgöring vid förhinder för ledamot tillhörande samma nomineringsgrupp i den ordning de har utsetts enligt 60 §.

 

Om nomineringsgruppens samtliga ersättare i en valkrets i samfällda kyrkofullmäktige är förhindrade att inställa sig till tjänstgöring skall den ersättare inträda som har utsetts för nomineringsgruppen i någon annan valkrets, efter den grund som nyss har sagts. Därvid har den ersättare företräde som har utsetts i den valkrets där nomineringsgruppens röstetal är högst.

Bestämmelserna i andra stycket gäller inte om samfällda kyrkofullmäktige har beslutat om inskränkt valbarhet.

39 kap.

3 § Bestämmelserna i 4-18 §§ om möjlighet till proportionellt valsätt gäller val där följande väljer:

1. kyrkofullmäktige

2. direktvalt kyrkoråd

3. kyrkostämma

4. samfällda kyrkofullmäktige

5. stiftsfullmäktige

6. kyrkorådet eller någon nämnd i en församling

7. kyrkonämnden eller någon nämnd i en samfällighet

8. stiftsstyrelsen

9. Kyrkomötet.

3 § Bestämmelserna i 4-18 §§ om möjlighet till proportionellt valsätt gäller val där följande väljer:

1. kyrkofullmäktige,

2. direktvalt kyrkoråd,

3. kyrkostämma,

4. samfällda kyrkofullmäktige,

5. stiftsfullmäktige,

6. kyrkorådet eller någon nämnd i en församling,

7. kyrkonämnden eller någon nämnd i en samfällighet,

8. stiftsstyrelsen, och

9. Kyrkomötet.

4 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter eller elektorer delas med det antal ledamöter som valet avser, ökat med 1.

4 § Ett val skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar den kvot som man får om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1.

    Om kvoten är ett decimaltal skall den avrundas till närmast högre hela tal.

42 kap.

9 § Dödsboet har rätt till begravningsgudstjänst i den församling som den avlidne tillhörde, om inte synnerliga skäl hindrar det. Någon avgift får inte tas ut.

En begravningsgudstjänst får även hållas för den som inte tillhörde Svenska kyrkan, om det finns särskilda skäl och är förenligt med den avlidnes önskemål. Då får en avgift tas ut.

Beslutet om att hålla begravningsgudstjänst fattas av kyrkoherden, som även får uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.

En begravningsgudstjänst får även firas när någon som inte tillhörde Svenska kyrkan har avlidit, om det finns särskilda skäl och är förenligt med den avlidnes önskemål. Då får en avgift tas ut.

Beslutet om att fira begravningsgudstjänst fattas av kyrkoherden, som även får uppdra åt någon annan präst i församlingen att besluta.

43 kap.

2 § Kollekten är en rikskollekt om den skall tas upp i landets alla församlingar, en stiftskollekt om den skall tas upp i alla församlingar inom ett stift och en församlingskollekt om den skall tas upp inom en församling.

När rikskollekt eller stiftskollekt har beslutats för viss dag, skall sådan kollekt tas upp vid huvudgudstjänsten eller, om någon sådan gudstjänst inte hålls den dagen, en annan gudstjänst denna dag.

När rikskollekt eller stiftskollekt har beslutats för viss dag, skall sådan kollekt tas upp vid huvudgudstjänsten eller, om någon sådan gudstjänst inte firas den dagen, en annan gudstjänst denna dag.

44 kap.

18 § Ansökan om kyrkobyggnadsbidrag för det följande året skall göras skriftligen hos stiftsstyrelsen senast den 30 november.

18 § Ansökan om kyrkobyggnadsbidrag skall göras skriftligen hos stiftsstyrelsen senast den 30 november två år före bidragsåret.

    Berörda länsstyrelser skall ges tillfälle att yttra sig över ansökningarna.

19 § Stiften skall senast den 28 februari ansöka om anslag ur kyrkofonden för kostnaderna för kyrkobyggnadsbidrag. Kyrkofondens styrelse skall senast den 15 juni besluta om anslagen. Stiftsstyrelserna skall senast den 10 september besluta om kyrkobyggnadsbidrag till församlingarna. Riksantikvarieämbetet och Kyrkostyrelsen skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningarna från stiften om anslag.

19 § Stiften skall senast den 31 mars ansöka om anslag ur kyrkofonden för kostnaderna för kyrkobyggnadsbidrag. Kyrkofondens styrelse skall senast den 15 juni besluta om anslagen. Stiftsstyrelserna skall senast den 10 september besluta om kyrkobyggnadsbidrag till församlingarna. Riksantikvarieämbetet skall beredas tillfälle att yttra sig över ansökningarna från stiften om anslag.

    Kyrkostyrelsen får utfärda närmare bestämmelser om kyrkobyggnadsbidragen.

46 kap.

2 § Stiften skall förvalta prästlönetillgångarna.

Församlingarna inom stiftet har andelar i prästlönetillgångarna allt efter hur stor del av tillgångarna som kommer från den församlingen. För en församling som ingår i en samfällighet skall det som i detta kapitel sägs om församlingar i stället gälla samfälligheter.

Församlingarna inom stiftet har andelar i avkastningen av prästlönetillgångarna allt efter hur stor del av tillgångarna som kommer från den församlingen. För en församling som ingår i en samfällighet skall det som i detta kapitel sägs om församlingar i stället gälla samfälligheter.

57 kap.

Tillsyn över biskopar och domkapitel

Tillsyn över biskopar

2 § Biskopsmötet skall har tillsyn över biskoparnas verksamhet. I tillsynen ingår råd, stöd och hjälp i frågor som rör kyrkans lära, böcker, sakrament, gudstjänst och övriga handlingar.

8 § Beslut av en församling prövas på begäran av den som tillhör församlingen.

    Beslut av en samfällighet prövas på begäran av en församling som ingår i samfälligheten och på begäran av den som tillhör en sådan församling.

    Beslut av ett stift prövas på begäran av en församling som ligger i stiftet, på begäran av en samfällighet där församlingar som ligger i stiftet ingår och på begäran av den som tillhör en församling som ingår i stiftet

Prövning av beslut enligt första-tredje stycket gäller dock inte

1. om det i lag eller annan författning eller i denna kyrkoordning finns särskilda föreskrifter om överklagande,

2. beslut av rent förberedande eller rent verkställande art, och

3. beslut som har fattats av domkapitlet.

Prövning av beslut enligt första-tredje styckena gäller dock inte

1. om det i lag eller annan författning eller i denna kyrkoordning finns särskilda föreskrifter om överklagande,

2. beslut av rent förberedande eller rent verkställande art, och

3. beslut som har fattats av domkapitlet.

____________________________________

Dessa bestämmelser träder ikraft den 1 januari 2003 med undantag för 15 kap. 3 § som träder ikraft den 25 oktober 2002.

Previous PageNext Page


TillbakaUpp