Motion till Kyrkomötet 2002:110 av Tomar Forsner om kaftanens roll som officiell prästdräkt

Kyrkomötet Mot 2002:110

Prästkaftanen har under lång tid utgjort den officiella prästdräkten, även om detaljer i utformningen, liksom utseende på den s.k. elvan, har skiftat. Kaftan har även stått modell för den prästdräkt som utformats för kvinnliga präster. På senare år har även hellång prästdräkt börjat användas.

Kaftanen har av många präster ersatts av svart eller mörk kostym, dräkt eller klänning med s.k. frimärksskjorta. Färgerna på frimärksskjortorna har antagit en inofficiell standard som i viss mån följer internationella mönster: lila-röd för biskopar och svart, grå eller blå för präster, medan grön i vårt land blivit diakonernas färg. Trots denna fortgående utveckling påbjuds dock fortfarande kaftan som den egentliga prästdräkten och bidrag kan utgå till inköp av denna.

Kyrkan står på tröskeln till ett nytt årtusende. Vi förvaltar ett grundläggande arv genom vår kristna tro: evangeliet och sakramenten, förkunnelsen och själavård, i kyrkoordningen formulerat som uppgiften att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Kyrkan lever i en föränderlig tid och måste hela tiden fråga sig vad som kan förändras utan att den kristna tron förvanskas.

Kaftanen har en historia, men signalerar i dag enbart en gammal kyrka från en gången tid, och i viss mån den överhets- och myndighetskyrka som den fungerat som under de senaste seklen.

Kaftanens symbolkaraktär för ordet, läran och undervisningen har i stort sett gått förlorad. Kaftanen skiljer i stället på ett övertydligt sätt ut prästen från övriga människor. Den är också ett opraktiskt och dyrt plagg.

Kaftanen är oftast inte heller längre ett liturgiskt plagg. I de flesta församlingar har svarta kappan som används i kombination med kaftan ersatts av alba och röklin m.fl. liturgiska plagg. Dessa liturgiska kläder är till skillnad från kaftanen viktiga att värna om som symbolbärare för den himmelska gudstjänstens skönhet och överflyttandet av perspektivet från att se den enskilde prästen till att se och möta Kristus i gudstjänsten.

De regler/rekommendationer som gäller kaftanen bör ändras så att kaftanen inte längre är obligatorisk utan frivillig, och frimärksskjortan, som också internationellt utgör kännemärke för präst/ pastor också officiellt, bör ersätta kaftanen.

Jag föreslår att Kyrkomötet beslutar

att som sin mening ger biskopsmöte och kyrkostyrelse till känna att kaftanen inte längre bör utgöra ett obligatorium för kommande generationer av präster, utan att det bör utredas om i stället en vårdad klädsel med svart, grå eller blå frimärkskjorta i kombination med för stunden lämplig kostym eller kavaj respektive dräkt eller kjol för framtiden borde kunna utgöra den officiella prästdräkten.

Götene den 16 juli 2002

Tomas Forsner