Motion till Kyrkomötet 2002:58 av Torgny Larsson m.fl. om biskoparnas ställning i Kyrkomötet

Kyrkomötet Mot 2002:58

Biskoparnas ställning i Kyrkomötet har diskuterats på varje kyrkomöte de senaste åren. Denna motion skall ses som ett försök till lösning av frågan. En bred enighet bör eftersträvas.

Biskoparnas ställning i Kyrkomötet är stark.

· Var och en har de motions-, förslags- och yttranderätt. De är representerade i samtliga utskott.

· Genom Läronämnden har de ett särskilt stort inflytande i alla lärofrågor, i praktiken vetorätt.

· Biskopsmötet har i den nya kyrkoordningen fått en tydligare roll.

· Ärkebiskopen är ordförande i Kyrkostyrelsen, som har ett stort inflytande på Kyrkomötet.

· Opinionsmässigt har biskoparna ett stort inflytande.

Kyrkomötets majoritet har menat att nuvarande ordning fungerar väl och att Kyrkomötet med noggrant iakttagande av Läronämndens yttranden och biskoparnas synpunkter i utskotten har kunnat fatta väl underbyggda beslut. Därigenom har en väl avvägd balans kunnat skapas mellan ämbetsinflytande och demokrati. Det förtjänar påpekas att före 1983 hade biskoparna visserligen rösträtt, men då fanns inte Läronämnden. Motionsrätten miste de vid nämnda tidpunkt, men återfick den några år senare.

En minoritet inom Kyrkomötet har dock menat att biskoparna trots att de inte är valda till Kyrkomötet även skall ha rösträtt då besluten fattas i plenum.

I längden är det inte bra med denna oenighet. En samlande lösning bör eftersträvas. Enighet råder om att biskoparna har och bör ha en stark ställning i Kyrkomötet, men hur värnar vi Svenska kyrkans karaktär av en demokratisk folkkyrka även på den nationella nivån?

Följande frågor bör ställas:

· Vad får det för följder om nuvarande ordning bibehålles? Vad betyder det för biskoparnas ställning?

· Vad får det för konsekvenser om biskoparna får rösträtt i plenum utan att några förändringar görs i övrigt?

· Bör Läronämnden avskaffas? Skall dess rätt att uppskjuta beslut i lärofrågor tas bort? Är det rimligt att vissa personer både har rösträtt i Läronämnden och Kyrkomötet?

· Bör biskoparna få beslutsrätt endast i vissa ärenden? I så fall vilka?

· Ska biskoparna även ha rösträtt i utskotten?

· Biskopsmötets beslut är utåt enhälliga. Hur blir synen på biskoparna om de i varje beslutsfråga måste redovisa sin åsikt?

· Hur betraktas ur representativ folkkyrkosynpunkt att fjorton platser i Kyrkomötet redan är besatta före det egentliga kyrkovalet?

Mot bakgrund av vad som ovan framförts föreslår vi att Kyrkomötet beslutar

att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda biskoparnas ställning i Kyrkomötet i samband med planerad översyn av gällande kyrkoordning.

Kyrkesund, Frostkåge, Kumla, Gustavsberg och Förslöv den 10 juli 2002

Torgny Larsson Levi Bergström Vanja Björsson

Jösta Claeson Börje Henriksson