Kyrkolivsutskottets betänkande
2002:6
Konfessionell grund- och gymnasieskola
|
Kyrkomötet
Kl 2002:6
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en motion från den allmänna motionstiden rörande möjligheten att starta och driva grundskola och gymnasieskola på Svenska kyrkans värdegrund. Motionärerna vill att Kyrkostyrelsen kraftfullt verkar för att denna möjlighet bibehålls. Utskottet föreslår med anledning av motionen att åt Kyrkostyrelsen uppdras att arbeta för att möjligheten att starta och driva konfessionella fristående skolor skall finnas kvar.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
att med anledning av motion 107 uppdra åt Kyrkostyrelsen att arbeta för att det även i framtiden finns lagliga möjligheter att starta och driva skolor med konfessionell inriktning.
Redogörelse för ärendet
Motionen
I motion 2002:107 föreslår Seth Henriksson och Urban Gibson att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att kraftfullt verka för att möjligheten att starta och driva grundskola och gymnasieskola på Svenska kyrkans värdegrund bibehålls i den lagstiftning som reglerar det svenska skolväsendet.
Utskottet
Bakgrund
Fristående skolor
Jämsides med det offentliga skolväsendet i Sverige finns det så kallade fristående skolor. Kännetecknande för dessa skolor är att de har en annan huvudman än de som anordnas av kommun eller landsting.
Fristående skolor finns på såväl grundskole- som gymnasienivå. Det finns också fristående särskolor, vilka oftast är integrerade vid en fristående grundskola samt fristående gymnasiesärskolor. Fristående förskoleklass kan också bedrivas i anslutning till fristående grundskola eller särskola. De fristående skolorna är öppna för alla, men olika intagningsregler kan förekomma. Oavsett vilken profil eller inriktning den fristående skolan har följs Lpo 94 eller Lpf 94 samt de nationella kursplanerna. I vissa fall har skolorna egna ämnen/kurser med egna kursplaner vilka utgör skolans profil. Ett annat sätt för en fristående skola att profilera sig är att lägga utökad tid i ett eller flera ämnen.
Fristående skolor är riksrekryterande och finansieras genom kommunala bidrag från elevernas hemkommuner. Elevavgifter i form av terminsavgifter förekommer på ett tiotal fristående gymnasieskolor. Fristående grundskolor får dock inte ta ut avgifter av något slag.
Utvecklingen har gått snabbt sedan det nya systemet med kommunala bidrag till fristående skolor infördes år 1992. Som exempel kan nämnas att det läsåret 1991/92 fanns ca 90 fristående grundskolor och att det tio år senare mer än femdubblats. Läsåret 2001/2002 fanns inalles 685 fristående skolor varav 488 fristående grundskolor, 149 fristående gymnasieskolor, 30 fristående särskolor och 18 fristående gymnasiesärskolor.
Enligt Skollagen kan fristående skolor ha konfessionell inriktning. Undervisning i den egna trosläran får inte ersätta den undervisning som ges inom det offentliga skolväsendet i ämnet religionskunskap. I september 2002 betecknas 65 skolor som konfessionella skolor. Statistik över hur många av dessa som drivs av församlingar, stiftelser och liknande med anknytning till Svenska kyrkan finns inte i nuläget. Höstterminen 2002 startade två fristående skolor (förskola till årskurs 6) i Västerås stift med Västanfors-Västervåla samfällighet och Grytnäs församling som huvudmän.
Av landets alla skolpliktiga elever går cirka 4 procent i en fristående grundskola och cirka 5,6 procent av landets gymnasieelever går i en fristående gymnasieskola.
Enligt Skolverket har en skärpning av tillsynen i allmänhet skett vad avser t.ex. bidrag, lärarkompetens etc. vid konfessionella skolor. Dessutom har under året uttalanden gjorts av tjänstemän angående de konfessionella skolornas allsidighet, värdegrund mm.
Nuvarande Skolverket är på väg att delas upp i en tillsynsmyndighet (Skolverket) som skall ansvara för kursplaner, uppföljning, kvalitetsbedömning och tillståndsgivning, samt en myndighet som skall ansvara för utvecklingen.
Något förslag till förändring av nuvarande bestämmelser föreligger inte.
Lagtext
Skollagen 9 kap.
2 § En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall godkännas, om
1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, ...
En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket ha en konfessionell inriktning.
Kyrkomötets tidigare handläggning
Vid Kyrkomötena 2000 och 2001 behandlades motioner (KMot 2000:22, Kl 2000:5 och KMot 2001:87, Kl 2001:2) om friskolor. I kyrkolivsutskottet hade man år 2000 i sig ingen invändning mot att det drivs friskolor på svenskkyrklig grund. Samtidigt konstaterade utskottet att erfarenheterna visar att det krävs ett starkt lokalt engagemang för att driva en friskola och ansåg att ett startbidrag från den nationella nivån skulle kunna ge en felaktig signal och minska det lokala engagemang som krävs för att driva en friskola. Kyrkomötet biföll kyrkolivsutskottets hemställan att avslå motionen.
Kyrkolivsutskottet uttryckte år 2001 att man var positiv till att frågan om kristna friskolor väckts, då det kan vara en lämplig form för Svenska kyrkan att arbeta med barn och ungdomar. Utskottet betonade dock vikten av församlingarnas aktiva engagemang i redan befintliga skolor. Vidare underströk man att det krävs ett lokalt engagemang för att starta och driva en friskola. Kyrkomötet beslutade ge kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört.
Idétorg barn
Idétorg barn (www.svenskakykan.se/idetorgbarn) är ett projekt som sedan hösten 2001 drivs av Kyrkokansliet och stiften i samarbete. Det är tänkt att fungera som en inspirationskälla till församlingens arbete med barn och unga. Webbsidan omfattar i ett första skede åldersgruppen 0-6 år, men kommer senare att utvecklas så att den även omfattar åldrarna 7-12 år. På denna webbsida finns det information om hur man kan starta en kristen förskola och om hur andra som startat egna förskolor har gått till väga. Det finns också länkar till andra hemsidor där det bland annat går att hämta mer information om att starta fristående skolor. Dessutom finns förslag till och exempel på församlingens engagemang i kommunala skolor.
Debattläget
Under sommaren 2002 har en pressdebatt förts om konfessionella skolor och deras berättigande. Härvid har bland annat bidragen till de religiösa skolorna ifrågasatts.
Överväganden
Utskottet anser att det är angeläget att möjligheten att starta och driva konfessionella skolor finns kvar i vårt samhälle. Enligt vad utskottet erfarit föreligger inte för närvarande några förslag till förändringar. Utskottet delar dock motionärernas oro med anledning av sommarens pressdebatt om konfessionella skolors berättigande och vill därför uppdra åt Kyrkostyrelsen att verka för att dessa lagliga möjligheter skall finnas kvar även i framtiden.
Utskottet vill även understryka vikten av att gällande bestämmelser i skollagen följs.
Uppsala den 19 september 2002
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Göran Åberg
Närvarande: Göran Åberg, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Margareta Carlenius, Rolf Forslin, Bo E Nilsson, Margareta Holmberg, Johan Lothigius, Inger Björkroth, Monika Sandström, Birgitta Josefson-Hultgren, Per-Henrik Bodin, Joakim Svensson, Torsten Josephsson, Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark och biskop Biörn Fjärstedt har deltagit i utskottets överläggning.
