Gudstjänstutskottets betänkande 2002:1 Den svenska evangelieboken

Kyrkomötet G 2002:1

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar gudstjänstutskottet Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 Den svenska evangelieboken samt 37 motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

I skrivelsen presenteras ett förslag till ny utgåva av Den svenska evangelieboken som innebär att bibeltexterna hämtas från Bibel 2000, att det till varje sön- och helgdag också anges en psaltarpsalm samt vissa förändringar vad gäller sön- och helgdagars namn och ämnesrubriker, texturval och böneformuleringar.

Utskottet föreslår i sin tur vissa förändringar vad gäller sön- och helgdagars namn och ämnesrubriker enligt bilaga 2, andra episteltexter för långfredagen enligt bilaga 3, vissa förändringar vad gäller Dagens bön enligt bilaga 4 samt ett tillägg till förordet avseende Dagens bön. Utskottet föreslår Kyrkomötet att i övrigt anta Kyrkostyrelsens förslag till Den svenska evangelieboken samt att anta i bilaga 1 angivna ändringar i 28 kap. 1 § kyrkoordningen. Till betänkandet finns två reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till Kyrkomötets beslut

Gudstjänstutskottet föreslår Kyrkomötet

1. beträffande beslut om ny evangeliebok

att avslå motion 2002:121 och motion 2002:124,

2. beträffande kyrkoårets struktur

att avslå motion 2002:115 och motion 2002:116,

3. beträffande sön- och helgdagarnas namn

att med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del och med bifall till motion 2002:119 och med avslag på motionerna 2002:117 punkt 1, 2002:118, 2002:120, 2002:145, 2002:146, 2002:148 punkt 6, 2002:155, 2002:157 och 2002:169 anta de av utskottet föreslagna namnen för sön- och helgdagarna enligt bilaga 2 i denna del,

4. beträffande sön- och helgdagarnas ämnesrubriker

att med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del och med bifall till motion 2002:137 punkt 1, i den del som avser tema för tjugoandra söndagen efter trefaldighet, och med avslag på motionerna 2002:137, i de övriga delar som avser teman för sön- och helgdagarna, 2002:152 punkt 2, 2002:158, 2002:160 och 2002:165 anta de av utskottet föreslagna ämnesrubrikerna för sön- och helgdagarna enligt bilaga 2 i denna del,

5. beträffande val av bibelöversättning

att med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del och med avslag på motion 2002:138 anta Kyrkostyrelsens förslag angående val av bibelöversättning,

6. beträffande långfredagens episteltexter

att med avslag på Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del anta de av utskottet föreslagna episteltexterna för långfredagen enligt bilaga 3,

7. beträffande apokryferna

att med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del och med avslag på motionerna 2002:123 punkt 6 och 2002:162 anta Kyrkostyrelsens förslag om apokryferna,

8. beträffande bibeltexter i övrigt

att med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del och motionerna 2002:141 i motsvarande del, 2002:143 punkt 2 och 3 i motsvarande del och motion 2002:170 i motsvarande del samt med avslag på motionerna 2002:117 punkt 2, 2002:123 punkt 1-5, 2002:133, 2002:134, 2002:137 i de delar som avser sön- och helgdagarnas bibeltexter, 2002:141 i övriga delar, 2002:143 punkt 2 och 3 i övriga delar, 2002:144, 2002:148 punkt 1-4, 2002:152 punkt 5, 2002:156, 2002:159, 2002:161 och 2002:170 i övriga delar, anta Kyrkostyrelsens förslag till övriga bibeltexter,

9. beträffande namnet Dagens bön

att med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del och med avslag på motion 2002:136 punkt 2 anta Kyrkostyrelsens förslag till namnet Dagens bön,

10. beträffande Dagens bön i evangelieboken

att med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del och med bifall till motionerna 2002:135, med tillägget att bönen inleds O Gud, 2002:152 punkt 1, avseende tionde söndagen efter trefaldighet, tjugoförsta söndagen efter trefaldighet och Jungfru Marie bebådelsedag, 2002:167, avseende Kristi förklaring dag och alla helgons dag, 2002:168, avseende annandag påsk, Kristi himmelsfärds dag, sextonde söndagen efter trefaldighet, tjugonde söndagen efter trefaldighet och tacksägelsedagen och med anledning av motionerna 2002:152 punkt 1, avseende påskdagen och tolfte söndagen efter trefaldighet, 2002:168, avseende skärtorsdagen, pingstdagen, andra söndagen efter trefaldighet, Kristi förklarings dag och tolfte söndagen efter trefaldighet och med avslag på motionerna 2002:132, 2002:136 punkt 1,3 och 4, 2002:143 punkt 1, 2002:148 punkt 5, 2002:152 punkt 1, avseende tredje söndagen efter trefaldighet, 2002:167, avseende Heliga trefaldighets dag, jungfru Marie bebådelsedag, den helige Johannes döparens dag och den helige Mikaels dag, 2002:168, avseende sjätte söndagen efter trefaldighet och den helige Johannes döparens dag, anta utskottets förslag till Dagens bön enligt bilaga 4,

att besluta att förordet i Den svenska evangelieboken avslutas: "Vid särskilda tillfällen kan den präst som leder gudstjänsten ersätta någon av de i evangelieboken angivna bönerna med en annan bön. Bönen formuleras med anknytning till dagens tema.",

11. beträffande Kyrkmässa

att med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del och med avslag på motionerna 2002:152 punkt 3 och 4 och 2002:167 i motsvarande del anta Kyrkostyrelsens förslag om kyrkmässa,

12. beträffande evangeliebokens namn

att med bifall till Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del och med avslag på motion 2002:166 anta namnet Den svenska evangelieboken,

13. beträffande evangelieboken i övrigt

att med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i övriga delar vad avser Den svenska evangelieboken anta Den svenska evangelieboken, att användas i Svenska kyrkans gudstjänster från och med den första söndagen i advent 2003,

14. beträffande ändring i 28 kap. kyrkoordningen

att med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:4 i denna del anta ändringar i 28 kap. kyrkoordningen enligt utskottets förslag i bilaga 1.

Redogörelse för ärendet

Skrivelsen

Till utskottet har överlämnats Kyrkostyrelsens skrivelse (KsSkr 2002:4) Den svenska evangelieboken. Genom denna lägger Kyrkostyrelsen fram förslag till en ny utgåva av Den svenska evangelieboken med bibelläsningar och böner för kyrkoårets samtliga sön- och helgdagar. Huvudskälet till den översyn som ligger bakom förslaget är att de gammaltestamentliga texterna nu hämtas ur Bibel 2000. Även vissa andra förändringar, av vilka flera tidigare aktualiserats i Kyrkomötet, har gjorts inom ramen för översynen. Dessutom finns förslag om vissa ändringar i kyrkoåret. Den nya evangelieboken föreslås tas i bruk påskdagen 2003.

Kyrkostyrelsen föreslår i skrivelsen Kyrkomötet att besluta

att anta i bilaga 1 till skrivelsen framlagt förslag till Den svenska evangelieboken att användas i Svenska kyrkans gudstjänster från och med påskdagen 2003.

att anta i bilaga 2 till skrivelsen framlagt förslag om ändring i 28 kap. kyrkoordningen.

Motioner

I motion 2002:115 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att ändra i 28 kap. 1 § kyrkoordningen avseende den helige Mikaels dag:

Nuvarande lydelse den söndag som infaller under tiden den 29 september-5 oktober

Föreslagen lydelse den sista söndagen i september

I motion 2002:116 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att ändra i 28 kap. 1 § kyrkoordningen avseende jungfru Marie bebådelsedag:

Nuvarande lydelse den söndag som infaller under tiden den 22-28 mars. (Om denna söndag är palmsöndagen eller påskdagen flyttas jungfru Marie bebådelsedag till söndagen närmast före palmsöndagen)

Föreslagen lydelse 25 mars dock senast dagen innan palmsöndagen

I motion 2002:117 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att också kalla femte söndagen i fastan för passionssöndagen.

att ändra texten i evangelieboken under Passionsgudstjänster till: "Vid upp till sex tillfällen under passionstiden kan Jesu Kristi lidandes historia...."

I motion 2002:118 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att ändra i 28 kap. 1 § kyrkoordningen avseende kyndelsmässodagen:

Nuvarande lydelse jungfru Marie kyrkogångsdag eller kyndelsmässodagen

Föreslagen lydelse Herrens frambärande i templet eller kyndelsmässodagen

I motion 2002:119 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att ändra i 28 kap. 1 § kyrkoordningen avseende söndagen efter midsommardagen:

Förslagets nuvarande lydelse söndagen efter midsommardagen eller den helige Johannes döparens dag	Nytt förslag till lydelse den helige Johannes döparens dag
söndagen efter midsommardagen	dagen efter midsommardagen

I motion 2002:120 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att ändra i 28 kap. 1 § kyrkoordningen avseende domssöndagen (och söndagen före domssöndagen):

Nuvarande lydelse domssöndagen

Föreslagen lydelse Kristus Konungens dag

I motion 2002:121 av Jan-Anders Ekelund och Berit Simonsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att beslut om ny evangeliebok inte fattas på årets kyrkomöte.

2. att sända ut den avgående Kyrkostyrelsens förslag till evangeliebok på ny remissomgång.

3. att nya evangelieboken inte skall börja användas förrän den nya kyrkohandboken och den nya bönboken är klara.

I motion 2002:123 av Alve Svensson m.fl. föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att episteltexten söndagen efter jul 2 årg. skall vara 2 Tim 3:14-16.

2. att evangelietexten söndagen efter jul 3 årg. skall vara Matt 18:1-6.

3. att gammaltestamentlig läsning första söndagen i fastan 3 årg. skall vara 1 Mos 3:1-15.

4. att episteltexten femte söndagen i påsktiden 3 årg. skall vara Gal 5:16-24.

5. att följande texter skall finnas med tjugonde söndagen efter trefaldighet någon av årgångarna: 1 Mos 2:18-25, Ef 5:21-25, Mark 10:2-9.

6. att samtliga texter ur de apokryfiska skrifterna skall bytas ut mot texterna enl. förteckning i KsSkr 2002:4 Den svenska evangelieboken sid. 15.

I motion 2002:124 av Britta Olinder m.fl. föreslås att Kyrkomötet beslutar

att beslut om Den svenska evangelieboken skjuts upp till nästkommande år.

I motion 2002:132 av Bertil Olsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att det andra alternativet till dagens bön på annandag påsk får följande lydelse:

"Herre Jesus Kristus

som vandrar vid vår sida.

Gör våra hjärtan brinnande

och öppna våra ögon

så att vi känner igen dig.

Tack för att du möter oss

i skriftens ord och vid nattvardsbordet.

Låt oss glada berätta för andra

att du lever.

Amen."

I motion 2002:133 av Bertil Olsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att den andra årgångens gammaltestamentliga läsning på fjärde söndagen i advent skall vara Första Mosebok 3:14-15.

I motion 2002:134 av Bertil Olsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att den första årgångens gammaltestamentliga läsning på apostladagen skall vara Första Mosebok 12:1-4.

I motion 2002:135 av Bertil Olsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att det första alternativet till dagens bön på sexagesima får följande lydelse:

"Gud,

du som har givit oss ditt levande ord, Jesus Kristus,

ge oss nåd att sätta vår förtröstan

och vårt hopp till honom.

Genom din Son

Jesus Kristus, vår Herre.

Amen."

I motion 2002:136 av Fredrik Sidenvall och Joakim Svensson föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att föra in kollektbönerna från 1983 års evangeliebok i den nya evangelieboken.

2. att bibehålla begreppet kollektbön.

3. att i det fall söndagar får radikalt nya teman i den nya evangelieboken, utforma kollektbönerna för dessa utifrån de riktlinjer som anförts i denna motion.

4. att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att utforma och fastställa dessa nya kollektböner.

I motion 2002:137 av Fredrik Sidenvall och Joakim Svensson föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att KsSkr 2002:04 antas endast med följande förändringar:

- att temat och texterna i EB 83 behålls 2 sönd i advent.

- att juldagen som psaltarpsalm får Psalt. 45 som tydligare hyllar Kristus.

- att annandag juls 3:e årg. GT text skall vara 2 Krön 24:18-21, som är en tydligare martyrtext.

- att sönd e. jul som Ep 2:a årg. har 2 Tim 3:14-17, då det som där sägs om Skriftens inspiration är av största betydelse för den bibelsyn som vår Kyrkas bekännelse ger uttryck för.

- att sönd e jul 3:e årg. Ev skall vara Matt 18:1-6, så att barnen kan värnas av de allvarsord som finns i den sista versen.

- att nyårsdagens 3:e årg. Ev skall vara Joh. 14:13-14 som är närmare kopplat till temat än den perikop som är föreslagen, som ju svårligen förstås utan sammanhanget med Joh. 3:1 ff.

- att sönd. e. nyårsdagen 1:a årg. GT skall vara Jesaja 6:1-8, 2:a årg GT 2 Kung 19:14-19 och Ep skall vara Upp. 21:1-6 för tydliggöra Guds konkret lokala uppenbarelse och den heliga platsen.

- att 5 e. trett 1:a årg. GT skall vara Jer. 17:9-10 som är viktigt för den bibliska, lutherska antropologin och att 3:e årg. Ev skall vara Mark 4:26-29 som verkligen tar upp det nya temat.

- att sexagesimas Psaltarpsalm bör vara Ps 46 med dess starka koppling till Reformationen.

- att septuagesimas 1:a årg. Ep skall vara Rom 6:19-23 som har ett starkare förkunnande drag än det föreslagna.

- att 5 sönd i Fastan som Ep 2:a årg. skall ha Hebr. 9:11-15, där det för försoningen så viktiga blodet omnämnes. Den föreslagna texten ur Apg. 4 finns till stor del redan med på heliga trefaldighets dag.

- att skärtorsdagens Matteus-serie som epistel skall ha 1 Kor 11:20-32, så att inte de för själens hälsa så viktiga varningarna för ovärdig nattvardsgång faller bort.

- att 3 sönd i påsk som Ep 1 årg. får 1 Pet 2:21-25 så att det salt som finns i 21 inte undanhålles församlingarna.

- att 3 sönd i påsktiden som Ep 3:e årg. får Apg. 20:28-31 som ju fanns med i EB -83.

- att bönsöndagen 3:e årg. bibelhåller 2 Mos 17:8-12 som en dramatisk och kristotypisk berättelse om förbönens makt och att 2:a årg. bibehåller Luk 11:1-10 där ju Jesus själv lär oss att bedja Herrens bön.

- att 5 sönd i påsktiden som Ep 3:e årg. får Gal. 5:16-26 i enlighet med evangeliboksgruppens förslag. De varnande orden i de sista verserna kan verka väckande och skall i gudstjänsten förenas med en radikal evangelieförkunnelse.

- att pingstdagens Ev 1:a årg. skall utgöras av Joh. 14:23-29 så att förslagets uppenbara intentioner att ta bort allvaret i Guds ord inte förverkligas.

- att annandag pingst bibehåller Joh 3:16-21 som 1:a årg. Ev som en central- och missionstext.

- att heliga trefaldighets dag som Ev 3:e årg. bibehåller Joh. 15 som en ouvertyr till hela trefaldighetstidens tema om växande och frukt.

- att 2 sönd e tref. som 1:a årg. GT behåller 5 Mos 7:6-8 då den förslagna texten ur Sakarja passar mycket bättre kommande söndag.

- att 3 sönd e tref som 3:e årg GT skall ha Sakarja 3:1-7 som är en viktigt bakgrund till liknelsen om den förlorade sonen.

- att 4 sönd e tref får behålla sitt tema "Fria eller fälla" i EB -83 som mycket bättre stämmer med texterna också i det nya förslaget.

- att 5 sönd e tref. behåller 3:e årg. Ep 1 Kor 12:12-26 som är en mer inklusiv text för alla slags kallelser i lärjungaskapet.

- att 8 sönd e tref. 3:e årg. Ep skall behålla hela perikopen Rom 8:12-17.

- att 10 sönd e tref behåller sitt allvarliga och väckande tema och de texter som finns i EB -83. Temat om nådens gåvor finns liksom många andra viktiga bibliska budskap integrerat i texter kyrkoåret runt. Det har ju också visat sig i kyrkans historia att det blir olyckligt när intresset för de karismatiska nådegåvorna tar överhand och isoleras från helheten. Den viktigaste texten om den Helige Andes gåvor, de sju gåvorna, som åsyftas i t.ex. i Luthers förklaring till 3:e artikeln är ju Jesaja 11 som ingår i julnattens läsningar. I övrigt är septuagesima en lämplig söndag att ta upp nådens gåvor.

- att 11 sönd e tref. som tema får "Tro och gärningar" som låter långt mindre lagiskt än förslagets "I ord och handling".

- att 12 sönd e tref. behålla sina texter enl. EB -83, där särskilt Joh 8:31-36 är en karaktärstext.

- att 14 sönd e tref. som 3:e årg. GT behåller Jesaja 62:6-7, som framhåller att enheten i Guds folk måste värnas genom vakt mot falska läror.

- att 17 sönd e tref. behåller temat "Gud eller världen" för att främja att polariseringen i tillvaron mellan Gud och fördärvsmakterna inte blir bortglömd.

- att 20 sönd e tref. får behålla temat "Våra hem" och 1:a årg. får behålla texterna från EB -83, så att äktenskapet framhävs också i en tid då det undergrävs i kyrka och samhälle.

- att 21 sönd e tref. som Ep 1:a årg. har Rom 13:1-10 som fångar in den bibliska helheten i synen på samhälle, lag och rätt.

- att 22 sönd e tref. får behålla sitt centrala tema Frälsningen och att 1:a årg. GT och Ev enligt EB -83 och 2:a årg. GT och Ev enl. EB -83 behålls denna söndag för att främja en väckande förkunnelse som kan föra fram till omvändelse och frälsning.

- att 24 sönd e tref. behåller texterna enligt EB -83.

- att midsommardagen behåller sitt tema "Skapelse och frälsning" liksom texterna från EB -83 för att inte ytterliga försvaga det evangeliska budskapet denna dag.

2. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att fatta de konsekvensbeslut som ovanstående att-satser kan ge anledning till.

I motion 2002:138 av Fredrik Sidenvall och Joakim Svensson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att Svenska folkbibeln godkänns för läsning av evangeliebokens texter vid huvudgudstjänster i Svenska kyrkan enligt 18 kap. 2 § kyrkoordningen.

I motion 2002:141 av Tomas Forsner föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att fastställa följande textserier för tredje söndagen i advent:

1 årg. Ev	Matt 11:2-19
2 årg. Ev	Joh1:6-8, 19-28

2. att fastställa följande textserier för påskdagen:

Matteus-serien Ev

Matt 28:1-15

3. att fastställa följande textserier för midsommardagen:

1 årg.	GT	1 Mos:1:1-13
	Ep	Apg 14:15-17
	Ev	Matt 6:25-30
2 årg.	GT	1 Mos 9:8-17
	Ep	Apg 17:22-31
	Ev	Joh 1:1-5
3 årg.	GT	1 Mos 3:17-19
	Ep	Rom 8:20-22
	Ev	Mark 6:30-44

4. att ovanstående följdförslag tas under övervägande.

I motion 2002:143 av Nils Gårder föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att dagens bön i första serien för tjugonde söndagen efter trefaldighet utformas som i 1983 års evangeliebok.

2. att texterna tjugonde söndagen efter trefaldighet skall vara följande:

	Gammaltestamentlig	Epistel	Evangelium
år I	1 Mos 1:27-31	Ef 5:21, 25-33	Mark 10:2-9
år II	Rut 1:6-19	Heb 13:2-3	Mark 10:13-16
år III	1 Mos 18:1-8	2 Tim 1:3-5	Mark 3:31-35
Psaltarpsalm	Ps 68:5-7

3. att som följdändringar ersätta texterna på söndagen efter jul och heliga trefaldighets dag enligt följande:

söndagen efter jul evangelium år II	Mark 10:13-16	Ersätts av	Matt 10: 40-42
heliga trefaldighets dag, GT-text år III	1 Mos 18:1-8	ersätts av	Jes 42:10-12

I motion 2002:144 av Hans-Olof Andrén föreslås att Kyrkomötet beslutar

att uppdra åt Kyrkostyrelsen att förse de bibliska namnen i Den svenska evangelieboken med betoningsanvisning i form av accenttecken.

I motion 2002:145 av Hans-Olof Andrén föreslås att Kyrkomötet beslutar

att Den svenska evangeliebokens benämning på sjunde söndagen efter trefaldighet är Kristi förvandlings dag.

I motion 2002:146 av Hans-Olof Andrén föreslås att Kyrkomötet beslutar

att Den svenska evangeliebokens alternativa benämning på kyndelsmässodagen är jungfru Marie tempelgångsdag.

I motion 2002:148 av Ola Isacsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att redigera evangeliebokens psaltarpsalmer så att de lämpar sig för växelläsning i gudstjänsten.

2. att läsningarna ur evangelierna anges som obligatoriska i gudstjänster på askonsdag, skärtorsdag och påsknatt, medan böner och övriga läsningar anges som förslag.

3. att Matteus-seriens epistel på skärtorsdagen utgörs av Hebr 10:12-18 och Johannes-seriens epistel på skärtorsdagen utgörs av 1 Kor 11:20-25.

4. att bibelläsningar för långfredagens kvällsgudstjänst placeras i evangelieboken före påsknatten, samt att dessa läsningar kompletteras två fakultativa läsningar: Jes 53:8-12, 1 Petr 3:18-22.

5. att långfredagens kvällsgudstjänst får följande två alternativ för dagens bön och att dessa i evangelieboken anges som förslag:

Gud,

du som råder över liv och död

förbarma dig över oss och led oss till tro

på Jesus Kristus, vår frälsare

så att vi efter fullbordad vandring

får del i de rättfärdigas uppståndelse.

Genom din Son

Jesus Kristus, vår Herre.

Himmelske Fader,

tack för att allt är fullbordat.

Vi tackar dig för att kampen är över.

Vi tackar dig för friden och stillheten.

Vi tackar dig för de händer,

som kärleksfullt lade Jesus i graven.

Vi tackar dig för att du

genom din Sons död övervann döden.

Tack för hoppet

som nu lyser över våra gravar.

Hör oss för din Sons Jesu Kristi skull.

6. att avvisa Kyrkostyrelsens namnförslag "söndagen före pingst" och att denna söndag istället benämns "sjunde söndagen i påsktiden".

I motion 2002:152 av Anders Roos föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att föreslagna ändringar görs i dagens bön för följande söndagar, nämligen påskdagen, 3, 10, 12 och 21 söndagarna i trefaldighet samt jungfru Marie bebådelsedag.

2. att rubriken på annandag påsk ändras till "Möten med den Uppståndne".

3. att texter och böner för kyrkmässa införs i enlighet med evangelieboksgruppens förslag.

4. att rubriken för kyrkmässan blir "Guds hus".

5. att läsning vid passionsgudstjänster, långfredagsgudstjänst och påskdagens gudstjänster kan följa en sammanställning av evangelisternas berättelser när sådan föreligger utifrån nu gällande bibelöversättning.

I motion 2002:155 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att ändra namnen första söndagen efter trefaldighet osv. till det bättre och enklare 21 söndagen osv. enligt ovan (beskrivet i motionen, innebär en anpassning till veckonumreringen).

I motion 2002:156 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att ta med texterna Jes 5:1-7 och 1 Mos 12:1-4 i evangelieboken.

2 att flytta 2 årg. GT-text på fastlagssöndagen till askonsdagen.

3. att förkorta Ep första söndagen i advent 1 årg. från Rom 13:11-14 till Rom 13:11-13a.

4. att ersätta GT påsknatten med 1 Mos 1:1-5, 26-31, 2 Mos 14:15-15:1a, Jes 4:1-6, Jes. 54:5-14 och_ Hes 36:25-28 och episteltexterna med Rom 6:3-11.

I motion 2002:157 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att sjätte söndagen efter påsk skall få namnet sjunde söndagen i påsktiden.

I motion 2002:158 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att temat för trettondedag jul skall vara "Herrens härlighet" och andra söndagen efter trettondedagen "Jesus uppenbarar Guds härlighet".

I motion 2002:159 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att byta ut vissa av texterna på fastlagssöndagen, så att denna söndag (utöver "fastesöndagen") även kan firas som "fastlagssöndag".

I motion 2002:160 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att även ha ett bibelcitat för varje sön- och helgdag.

I motion 2002:161 av Per Ingvarsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

att avsnittet passionsgudstjänster placeras direkt efter palmsöndagens texter.

I motion 2002:162 av Ola Isacsson föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att uppdra åt Kyrkostyrelsen att inför introduktionen av ny evangeliebok påskdagen 2003 utarbeta en skrift som djupare motiverar och reflekterar över apokryfernas ställning i Svenska kyrkans gudstjänstliv, med anledning av att läsningar ur apokryferna ingår i evangelieboken.

2. att den i punkt 1 föreslagna skriften utges av Svenska kyrkan och görs så billig att den utan större kostnad kan köpas in av församlingarna och delas ut till intresserade samt att den finns tillgänglig på Svenska kyrkans webbplats på Internet.

3. att Kyrkostyrelsen i det fortsatta arbetet med kyrkohandboken får uppdraget att ägna särskild uppmärksamhet kring frågan om apokryfernas ställning i gudstjänsten, såvida läsningar ur apokryferna används i handboken.

I motion 2002:165 av Lars Ekblad föreslås att Kyrkomötet beslutar

att den kommande evangelieboken inte skall innehålla ämnesrubriker till kyrkoårets söndagar och helgdagar.

I motion 2002:166 av Lars Ekblad föreslås att Kyrkomötet beslutar

att evangeliebokens framtida namn skall vara Evangeliebok för Svenska kyrkan.

I motion 2002:167 av Lars Ekblad föreslås att Kyrkomötet beslutar

1. att den rikare formen av avslutning av dagens bön/kollektbönen används på heliga trefaldighets dag, Kristi förklarings dag, jungfru Marie bebådelsedag, söndagen efter midsommardagen/den helige Johannes döparens dag, den helige Mikaels dag, alla helgons dag samt vid kyrkmässa, förutsatt att böner och texter för denna festdag behålls i den kommande evangelieboken, samt

2. att formen för den avslutande delen av bönen förslagsvis kan vara:

- På heliga trefaldighets dag: "Genom Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig, Fader, och den heliga Anden, en Gud, från evighet till evighet."

- På Kristi förklarings dag: "Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet."

- På jungfru Marie bebådelsedag: "Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet."

- På söndagen efter midsommardagen/den helige Johannes döparens dag: "Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet."

- På den helige Mikaels dag: "Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet."

- På alla helgons dag: "Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet."

- Vid kyrkmässa: "Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet."

I motion 2002:168 av Lars Ekblad föreslås att Kyrkomötet beslutar

att bönerna i den föreslagna nya serien av dagens bön/kollektbön som angetts ovan (i motionen) ändras och kompletteras enligt följande:

- skärtorsdagen: "... och sänd oss att tjäna som du har tjänat. Du som lever och råder i evighet."

- annandag påsk: "... att du lever. Din är äran i evighet."

- Kristi himmelsfärds dag: "... att vittna om honom, Jesus Kristus, vår Herre."

- pingstdagen: "Genom Jesus Kristus vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, nu och alltid och i evighet."

- andra söndagen efter trefaldighet: "... i ditt rike. Du som lever och verkar i evighet."

- sjätte söndagen efter trefaldighet: "... kommer närmare dig. Din är äran i dag och alla dagar, intill evighet."

- Kristi förklarings dag: "... bekänna hans heliga namn, Jesus Kristus, vår Herre."

- tolfte söndagen efter trefaldighet: "Du som lever och verkar, i dag och alla dagar, intill evighet."

- sextonde söndagen efter trefaldighet: "... det liv som aldrig dör. Genom Jesus Kristus, vår Herre/Frälsare."

- tjugonde söndagen efter trefaldighet: "... ett tecken för ditt rike. Din är äran i evighet."

- söndagen efter midsommardagen - den helige Johannes döparens dag: "... efter honom som kommer, Jesus Kristus, vår Herre."

- tacksägelsedagen: "... din största gåva, Jesus Kristus, som omsluter allt med välsignelse. Din är äran, i evighet."

I motion 2002:169 av Lars Ekblad föreslås att Kyrkomötet beslutar

att den sjunde söndagen i påsktiden i en kommande evangeliebok benämns "sjunde söndagen i påsktiden".

I motion 2002:170 av Lars Ekblad föreslås att Kyrkomötet beslutar

att följande bibeltexter skall användas på 20 söndagen efter trefaldighet:

1 årgången	GT	1 Mos 1:27-31, alt. Rut 1:6-19
	Ep	Ef 5:21, 25-33
	Ev	Mark 10:2-9
2 årgången	GT	Rut 2:8-12
	Ep	Apg 9:36-43
	Ev	Mark 3:31-35
3 årgången	GT	Tobit 10:7b-13
	Ep	2 Tim 1:3-5
	Ev	Matt 13:53-57

Läronämnden

I enlighet med föreskrifterna i 3 kap. 2 § Kyrkomötets arbetsordning har Kyrkostyrelsens förslag före beslutet om skrivelsen varit föremål för en preliminär behandling i Läronämnden. Läronämnden lämnade därvid en rad synpunkter inför Kyrkostyrelsens avslutande beredningsarbete.

Sedan skrivelsen avgivits har Läronämnden på nytt behandlat den samt de med anledning av skrivelsen väckta motionerna. Läronämndens yttrande, Ln 2002:1y, bifogas som bilaga 5.

Andra utskott

Kyrkorättsutskottet har beretts möjlighet att yttra sig med anledning av förslaget till förändring i kyrkoordningen. Kyrkorättsutskottets yttrande, Kr 2002:2y, bifogas som bilaga 6.

Utskottet

Allmän bakgrund

Den nuvarande evangelieboken

Svenska kyrkans nuvarande evangeliebok antogs av Kyrkomötet 1983 och togs i bruk första söndagen i advent samma år. Den var resultatet av arbetet inom 1968 års kyrkohandbokskommitté och innebar en förändring framför allt i fråga om antalet bibeltexter. Sedan 1983 innehåller evangelieboken för varje sön- och helgdag tre textläsningar i varje årgång: gammaltestamentlig text, epistel och evangelium. Dessutom infördes två kollektböner för varje sön- och helgdag.

1983 års evangeliebok (EB 83) är ekumeniskt förankrad och används helt eller delvis av flera kyrkor och samfund, främst inom den del av Sveriges Kristna Råd som utgörs av den frikyrkliga familjen.

Evangelieboksfrågor i Kyrkomötet efter 1983

Vid 1985 års kyrkomöte behandlades frågor om förhållandet mellan bibelöversättning och lydelsen i kyrkans gudstjänstböcker, främst med anledning av en diskussion om lydelsen av vissa ställen i NT 81. Vidare gjordes en justering i en ingress till en av läsningarna i EB 83.

Genom beslut i 1987 års kyrkomöte fick Heliga trefaldighets dag tilläggsnamnet Missionsdagen.

1988 års kyrkomöte menade att en översyn av texturval och perikopindelning för evangeliebokens gammaltestamentliga läsningar borde ske när den nya översättningen av Gamla testamentet föreligger. Samma kyrkomöte antog en kyrklig kungörelse om kyrkoårets uppbyggnad.

1989 års kyrkomöte menade att det fanns skäl att överväga införandet av en alternativ serie gammaltestamentliga texter enbart tagna ur Psaltaren. En sådan borde utarbetas när en översyn av evangelieboken sker.

Frågan om de gammaltestamentliga texterna och behovet av fler psaltartexter återkom vid Kyrkomötet 1990. Centralstyrelsen fick då ett utredningsuppdrag rörande kyrkans böcker som bland annat innehöll att en översyn borde ske av evangeliebokens gammaltestamentliga texter utifrån principen att fler texter ur Psaltaren lyfts in och några av de historiska texterna utgår. Kyrkomötet framhöll även att en översyn av epistel- och evangelieläsningarna behöver göras.

1992 års kyrkomöte behandlade, med anledning av upphävandet av 1686 års kyrkolag, ett ärende om Svenska kyrkans grundläggande dokument och slog fast att Den svenska evangelieboken hör till Svenska kyrkans gudstjänstböcker och är uttryck för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Bestämmelsen har i dag sin motsvarighet i 18 kap. 1 § kyrkoordningen.

Vid 1993 års kyrkomöte behandlades frågor om inklusivt språk och Kyrkomötet uttalade att detta är något som bör gälla alla de kyrkliga böckerna. Centralstyrelsen fick i uppdrag att fortsätta det teologiska arbetet med inklusivt språk med sikte på kommande kyrkohandboksrevision.

Vid 1994 års kyrkomöte behandlades en motion om återförande av de äldre evangelie- och högtidsbönerna i evangelieboken. Kyrkomötet uttalade att det fanns ett behov av kyrkoårsanknutna böner, men något uppdrag med bäring på evangelieboken gavs inte.

1997 års kyrkomöte poängterade vikten av att "den arbetsgrupp som skall göra en översyn av evangeliebokens perikopindelning tydligt redovisar de principer som ligger till grund för arbetet så att det står klart vilka teologiska, exegetiska, hermeneutiska och pedagogiska principer som här har spelat in". Kyrkomötet gav också sina synpunkter på de mer redaktionella delarna (psalmförslag m.m.), som är ett stöd för andaktslivet men inte bör vara en del av Kyrkomötets beslut om evangeliebok.

Vid frågestunden under 1998 års kyrkomöte ställdes en fråga om förhållandet mellan bibelöversättning och evangeliebokens texter när det gäller maskulint dominerat språk. Av Centralstyrelsens svar framgick att det bör vara möjligt att i gudstjänstens textläsningar välja det mest inklusiva språkbruket när olika översättningar av bibeltexten är möjliga.

Även vid kyrkomötena åren 1986, 1991, 1995 och 1999 har frågor om evangelieboken behandlats till följd av motioner. Dessa har dock avslagits. Det kan noteras att flera av dem har rört de gammaltestamentliga texternas ställning.

Evangelieboksgruppen

I slutet av 1996 beslutade Svenska kyrkans församlingsnämnd att förbereda den översyn av evangelieboken som Kyrkomötet enligt ovan förutsatt skulle ske när Bibelkommissionens arbete var färdigt. Då det även var fråga om översyn av kyrkohandboken och om revision av En liten bönbok, menade Centralstyrelsen att arbetet borde ske samordnat. Centralstyrelsen fastställde i mars 1997 direktiv för hela arbetet med översyn och revision av Svenska kyrkans gudstjänstböcker.

I direktiven konstaterade Centralstyrelsen att motiven för en översyn av Den svenska evangelieboken främst var den nya helbibelns publicering, översyn av texturvalet ur Gamla testamentet, översyn av episteltexternas perikopindelning samt behovet av en ny alternativ serie kollektböner. Huvuduppdraget angavs vara att byta ut ett antal historiska texter i de gammaltestamentliga textserierna mot psaltartexter samt att justera perikopindelningen för episteltexterna. Vidare skulle de båda kollektbönsserierna ses över. Här nämndes främst en översyn utifrån aspekten inklusivt språk. Den kollektbönsserie (den första) som står den klassiska traditionen närmast skulle dock bearbetas varsamt.

Till 1998 års kyrkomöte redovisade evangelieboksgruppen i bilaga till Kyrkostyrelsens skrivelse CsSkr 1998:5 inriktningen på det under 1997 inledda arbetet. Inga invändningar restes mot redovisningen.

Evangelieboksgruppen lade fram sitt förslag i mars 2000 (Svenska kyrkans utredningar 2000:4-5). Kyrkostyrelsen sände ut förslaget på remiss. Remissutfallet redovisas i sammandrag i Kyrkostyrelsens skrivelse. Sammanfattningsvis har förslaget tagits emot väl även om viss bearbetning har efterfrågats, särskilt i fråga om bönematerialet.

Kyrkostyrelsen har låtit det remitterade förslaget ligga till grund för sitt slutliga förslag med de förändringar som styrelsen ansett att remissutfallet föranleder. För Kyrkostyrelsens förslag och motiveringar hänvisas till skrivelsen.

Beslut om ny evangeliebok

Bakgrund

Kyrkomötet har sedan 1988 på olika sätt behandlat frågan om en översyn av evangelieboken. När förslagen till evangeliebok, bönbok och handbok hade presenterats och remissbehandlats kunde Kyrkostyrelsen konstatera att det med hänsyn till resultatet av remissbehandlingen inte längre var möjligt att fullfölja arbetet enligt den tidigare planeringen, vilken innebar att de tre gudstjänstböckerna skulle föras fram till beslut i samma kyrkomöte. Kyrkostyrelsen beslöt i stället att det fortsatta arbetet med de tre förslagen skulle ske i olika faser, där evangelieboken skulle behandlas först eftersom det förslaget blivit mest positivt mottaget av remissinstanserna.

TD Sven Hillert konstaterar i sin remissamanställning angående Den svenska evangelieboken att remissvaren "vittnar om den stora bredd som finns inom Svenska kyrkan". Han skriver också:

Remissvaren tyder inte på att en ny utredning (och en ny remiss) skulle leda till mer entydigt stöd för ett kommande förslag. Var förslaget än lägger sig måste man räkna med kritik från båda håll - det är den bild av verkligheten som tonar fram i remissmaterialet. Att den stora majoriteten ändå är så positiv på de allra flesta punkter i detta förslag är därför värt att begrundas.

Med detta som utgångspunkt har Kyrkostyrelsen bearbetat evangelieboksgruppens förslag och genomfört de förändringar som en samlad bedömning av remissvaren har ansetts föranleda.

Mot Kyrkostyrelsens förslag att Kyrkomötet skall besluta att anta Den svenska evangelieboken att användas från och med påskdagen 2003 vänder sig motionärerna i två motioner:

Jan-Anders Ekelund och Berit Simonsson presenterar i motion 2002:121 två huvudskäl till varför ett sådant beslut inte bör tas innevarande år: Dels menar motionärerna att så stora förändringar har förts in i kyrkostyrelsens förslag att detta borde sändas på en ny remissomgång. Dels innebär införandet av nya kyrkliga böcker så stora kostnader att den nya evangelieboken bör införas samtidigt med en ny kyrkohandbok och en ny bönbok.

I motion 2002:124 framför Britta Olinder m.fl. några synpunkter på förslaget till en ny utgåva av Den svenska evangelieboken och pekar på behovet av längre tid för genomgång av det nya förslaget. Med hänvisning till att bönboken och kyrkohandboken inte är färdiga menar motionärerna att det inte spelar så stor roll om beslutet om evangelieboken skjuts upp till nästkommande år.

Läronämnden uttrycker sin tillfredsställelse över Kyrkostyrelsens förslag till ny utgåva av Den svenska evangelieboken och avslutar sitt yttrande med konstaterandet: "Sammanfattningsvis menar Läronämnden att förslaget till ny evangeliebok kan antas."

Överväganden

Utskottet konstaterar inledningsvis att det förslag som Kyrkostyrelsen presenterar i skrivelsen är väl genomarbetat genom remissförfarandet och den fortsatta bearbetningen på grundval av de synpunkter som remissinstanserna framfört. Utskottet menar att det ekonomiska argument för att vänta med beslutet om ny evangeliebok, som framförs i motion 2002:121, inte väger lika tungt som behovet av att nu komma till ett första beslut i det omfattande arbetet med översyn av de kyrkliga böckerna. Svenska kyrkan har också ett ansvar i relation till andra samfund, som funnits med som samarbetspartners i arbetet och som väntar på Kyrkomötets beslut. Utskottet föreslår att Kyrkomötet avslår motion 2002:121 och motion 2002:124.

Kyrkomötets beslut angående söndagarnas namn och placeringar under året har betydelse inte enbart i den kyrkliga kontexten utan är av intresse i många olika sammanhang. Söndagarnas namn är bland annat en vital del i de flesta almanackor. Ett beslut som innebär förändringar i detta avseende får praktiska konsekvenser för många intressenter. Utskottet menar därför att finns anledning att flytta fram tidpunkten för användandet av en ny evangeliebok till den första söndagen i advent 2003.

Gudstjänstutskottet föreslår således Kyrkomötet besluta att anta det av Kyrkostyrelsen förelagda förslaget, med de ändringar som utskottet föreslår, att användas i Svenska kyrkans gudstjänster från och med den första söndagen i advent 2003.

Kyrkoåret

Bakgrund

Kyrkostyrelsen föreslår inga förändringar av kyrkoårets struktur. Söndagarna mellan påsk och pingst föreslås kallas söndagar i påsktiden, men den sista av dessa bör enligt Kyrkostyrelsen kallas söndagen före pingst. Midsommardagen föreslås ägnas helt åt skapelsetemat medan Johannes döparens födelse firas dagen efter. Genom den därmed nyinförda söndagen efter midsommardagen eller den helige Johannes döparens dag försvinner en trefaldighetssöndag. Ett par helgdagar med dubbelnamn föreslås benämnas med det mest kända namnet först: Annandag jul eller den helige Stefanos dag samt Kyndelsmässodagen eller Jungfru Marie kyrkogångsdag.

Med anledning av dessa förslag föreslår Kyrkostyrelsen vissa ändringar i 28 kap. 1 § kyrkoordningen.

Bland motionerna finns förslag på förändringar i fråga om såväl placering som benämning av sön- och helgdagar vilka samtliga, om de skall genomföras, kräver ändringar i 28 kap. 1 § kyrkoordningen.

Per Ingvarsson föreslår i motion 116 att jungfru Marie bebådelsedag skall firas den 25 mars varje år, med undantag för de år då påsken är tidig. Dessa år firas Marie bebådelsedag lördagen före palmsöndagen. I motion 115 föreslår Per Ingvarsson att den helige Mikaels dag alltid skall firas den sista söndagen i september. Motiveringen för detta är att undvika att Mikaelidagen kommer i skymundan för tacksägelsedagen.

Per Ingvarsson (Mot 2002:118) och Hans-Olof Andrén (Mot 2002:146) föreslår båda att namnet jungfru Marie kyrkogångsdag bör ändras. De redovisar olika skäl för sina förslag, men konstaterar båda att benämningen kyrka inte är riktig i detta sammanhang. Ingvarsson föreslår att dagen skall heta Herrens frambärande i templet eller kyndelsmässodagen medan Andréns förslag till alternativ benämning på kyndelsmässodagen är Jungfru Marie tempelgångsdag.

I motion 117 påtalar Per Ingvarsson att fastan och passionstiden inte är samma sak. För att markera detta tydligare föreslår han att femte söndagen i fastan också skall kallas passionssöndagen.

Mot Kyrkostyrelsens förslag att den sista av söndagarna i påsktiden skall heta söndagen före pingst vänder sig tre motionärer. Ola Isacsson (Mot 2002:148), Per Ingvarsson (Mot 2002:157) och Lars Ekblad (Mot 2002:169) påminner alla om att påsktiden sedan urkristen tid omfattar 50 dagar, och menar att Kyrkostyrelsens förslag innebär ett avsteg från kyrkans tradition såväl teologiskt som ekumeniskt. Motionärerna föreslår att söndagens namn i enlighet med evangelieboksgruppens förslag skall vara sjunde söndagen i påsktiden.

I motion 155 presenterar Per Ingvarsson ett förslag till ny utgångspunkt för benämningen av söndagarna efter trefaldighet. En söndags namn skulle bero av vilken vecka den infaller under, 21 söndagen i vecka 21, 22 söndagen i vecka 22 osv. Förslaget innebär också att söndagarnas inbördes ordning ligger fast och att därmed evangeliebokens avdelning Kyrkoårets övriga helgdagar kan utgå.

Hans-Olof Andrén föreslår i motion 145 att Kristi förklarings dag i stället skall heta Kristi förvandlings dag, eftersom ordet förklaring idag har en annan innebörd än det tidigare haft.

Per Ingvarsson föreslår i motion 120 att namnet domssöndagen skall bytas mot Kristus Konungens dag, eftersom ordet dom i dagens språkbruk enbart är negativt laddat. Söndagen före domssöndagen får då namnet söndagen före Kristus Konungens dag.

Med motiveringen att tydligare markera Johannes döparen föreslår Per Ingvarsson i motion 119 att söndagen efter midsommardagen enbart skall heta den helige Johannes döparens dag. Om detta inte kan genomföras menar Ingvarsson att i stället för söndagen efter midsommardagen skall den kallas dagen efter midsommardagen.

Läronämnden betonar värdet i att bevara kyrkoårets särskilda rytm enligt den allmänkyrkliga ordningen.

Den förändring av teman för midsommardagen och söndagen efter midsommardagen som förslaget innebär, bejakas av Läronämnden som också menar att det är motiverat att, enligt förslaget i motion 119, benämna söndagen efter midsommardagen Den helige Johannes döparens dag.

När det gäller valet av benämningen söndagen före pingst eller sjunde söndagen i påsktiden framhåller Läronämnden att båda alternativen är möjliga ur läromässig synpunkt.

Läronämnden bejakar att domssöndagen också skulle kunna ha namnet Kristus konungens dag. Däremot bör enligt Läronämnden Kristi förklarings dag behålla sitt namn, eftersom begreppet förklaring på ett bättre sätt ger uttryck för lärjungarnas förståelse av Jesu person och hans härlighet.

Överväganden

Utskottet betonar de möjligheter som kyrkoårets särskilda rytm och dramatik för med sig och menar att det i det avseendet inte finns några skäl att föreslå förändringar vad gäller kyrkoårets grundläggande struktur. Svenska kyrkans många både nationella och internationella ekumeniska kontakter utgör ett viktigt argument för att hålla fast vid denna allmänkyrkliga ordning. Utskottet föreslår Kyrkomötet att avslå motionerna 115 och 116.

Utskottet vill peka på de möjligheter som finns i vår kyrkas ordning att utöver de teman som fastställs i kyrkoordning och evangeliebok fira gudstjänst kring specifika ämnen enligt temagudstjänstens ordning. Den europeiska kyrkokonferensens (KEK) generalförsamling i Graz rekommenderade medlemskyrkorna att fira skapelsetemat under perioden första september till början av oktober. Ett sådant firande skulle kunna vara ett tecken på kyrkornas samhörighet. I den ortodoxa traditionen firas skapelsen i början av september medan den katolska kyrkan har Fransiskus' högtidsdag i början av oktober. Tacksägelsedagen i Svenska kyrkans ordning passar väl in i ett sådant gemensamt gudstjänsttema. Ett annat tema som i allt större utsträckning berörs i särskilda gudstjänster är fredsfrågan. Ofta firas dessa gudstjänster den 1 januari som inledning till och begrundan inför ett nytt år.

Utskottet anser att några ändringar, som enligt utskottets förmenande innebär förtydliganden vad gäller söndagarnas namn, kan vara motiverade.

När det gäller söndagen före pingst eller sjunde söndagen i påsktiden har utskottet i likhet med Läronämnden konstaterat att det kan finnas argument för båda dessa namn. Att påsktiden sedan urkristen tid omfattar 50 dagar kan väl motivera namnet sjunde söndagen i påsktiden. Samtidigt finns sedan gammalt en tanke om "pingstens advent" i paritet med advent före jul och påskens advent, som är fastan. För att motverka en försvagning av pingstens karaktär av att vara en av kyrkans stora helger menar utskottet att namnet skall vara söndagen före pingst. Utskottet föreslår alltså att Kyrkomötet avslår motion 148 punkt 6, motion 157 och motion 169.

Angående Kristi förklarings dag ansluter sig utskottet till Läronämndens yttrande och föreslår att Kyrkomötet avslår motion 145. Utskottet menar däremot att såväl Kristi förklarings dag som apostladagen, midfastosöndagen och bönsöndagen är så väl kända namn att dessa inte behöver kompletteras med det namn som sätter in söndagen i trefaldighetstiden respektive fastan eller tiden efter påsk. Utskottet föreslår alltså Kyrkomötet besluta att dessa söndagar får enbart ett namn. Slutligen har utskottet konstaterat att sexagesima eller reformationssöndagen i konsekvens med Helig trefaldighets dag eller missionsdagen och tacksägelsedagen i stället bör heta sexagesima eller reformationsdagen.

Utskottet har noggrant begrundat förslaget i motion 120 om att namnet domssöndagen skall bytas mot Kristus Konungens dag. Erfarenheter finns av att begreppet dom å ena sidan skrämmer många människor, men å andra sidan inbjuder till samtal om att döma, att vara utsatt för andras dom eller att vara dömd till sjukdom, fattigdom etc. Att ge söndagen namnet Kristus Konungens dag kan anses vara att ta ett steg tillbaka i strävan mot ett mer inklusivt språk, samtidigt som det kan förespråkas ur ekumenisk synvinkel då det är ett namn som finns i andra kyrkor. Utskottet föreslår att Kyrkomötet, med avslag på motion 120, bifaller Kyrkostyrelsens förslag i detta avseende.

Förslaget att tydligare markera Johannes döparen genom att söndagen efter midsommardagen får namnet Den helige Johannes döparens dag tillstyrks av utskottet som föreslår att Kyrkomötet bifaller Per Ingvarssons förslag i motion 119.

Utskottet föreslår att Kyrkomötet avslår motionerna 117 om passionssöndag, 118 och 146 om jungfru Marie kyrkogångsdag och 155 om söndagarna efter trefaldighet.

Sön- och helgdagarnas ämnesrubriker

Bakgrund

Evangelieboksgruppen föreslog att karaktär och innehåll för kyrkoårets sön- och helgdagar skulle anges genom ett karakteristiskt bibelcitat. Av skäl som närmare redovisas i skrivelsen föreslår Kyrkostyrelsen att den hittillsvarande traditionen med korta ämnesrubriker bibehålls. Ämnesrubrikerna i 1983 års evangeliebok (EB 83) har bearbetats och i ett fall ersatts, eftersom söndagen fått ett helt nytt innehåll (10 e trefaldighet). Bearbetningen framgår av nedanstående uppställning.

Sön- och helgdag	Ämnesrubrik i EB 83	Kyrkostyrelsens förslag
2 i advent	Riket som kommer	Guds rike är nära
3 i advent	Vägröjaren	Bana väg för Herren
Söndagen efter jul	Guds son och Guds barn	Guds barn
Söndagen efter nyår	I Faderns hus	Ett bönens hus
Trettondedag jul	Herrens härlighet	Världens ljus
2 e trettondedagen	Jesus visar sin härlighet	Livets källa
4 e trettondedagen	Jesu makt att hjälpa	Jesus är vårt hopp
5 e trettondedagen	Ogräset bland vetet	Sådd och skörd
6 e trettondedagen	Guds pågående verk	Gud verkar ännu
3 i fastan	Jesus och ondskan	Kampen mot ondskan
2 e påsk/3 i påsktiden	Herren vår herde	Den gode herden
4 e påsk/5 i påsktiden	Växande i tro	Att växa i tro
6 e påsk/Sönd före pingst	Kristus och Anden	Hjälparen kommer
Pingstdagen	Den helige andes utgjutande	Den heliga Anden
Heliga trefaldighets dag	Fadern, Sonen och Anden	Fadern och Sonen och Anden
4 e trefaldighet	Fria eller fälla	Att inte döma
Apostladagen	Lärjungaskapet	Sänd mig
8 e trefaldighet	Andlig klarsyn	Sanningens ande
9 e trefaldighet	Förvaltare	Goda förvaltare
10 e trefaldighet	Förspillda tillfällen	Nådens gåvor
11 e trefaldighet	Äkta och falsk fromhet	I ord och handling
12 e trefaldighet	Frihet i Kristus	Friheten i Kristus
17 e trefaldighet	Gud eller världen	Rik inför Gud
18 e trefaldighet	Trons lydnad	Trons lyhördhet
20 e trefaldighet	Våra hem	Att leva tillsammans
21 e trefaldighet	Samhällsansvar	Rätt och rättfärdighet
22 e trefaldighet	Frälsningen	Frikännande och liv
J Marie bebådelsedag	Bebådelsen	Guds mäktiga verk
Midsommardagen	Skapelse och frälsning	Skapelsen
Sönd e midsommardagen	-	Johannes döparens födelse
Sönd e alla helgons dag	Vårt eviga hopp	Vårt evighetshopp

Lars Ekblad föreslår i motion 165 att den kommande evangelieboken inte skall innehålla några ämnesrubriker för kyrkoårets sön- och helgdagar. Hans motiveringar är att urvalet av teman och ämnesrubriker lätt blir godtyckligt, att rubriken ofta styr förkunnelsen på ett olyckligt sätt samt att detta är en ordning som inte gällt särskilt länge i Svenska kyrkan.

I motion 137 presenterar Fredrik Sidenvall och Joakim Svensson sådana förändringar i fråga om bibeltexter och teman som de menar är nödvändiga om förslaget till evangeliebok skall antas. När det gäller temata vill motionärerna att rubrikerna i EB 83 skall behållas på andra söndagen i advent, på fjärde, tionde, sjuttonde, tjugonde och tjugoandra söndagarna efter trefaldighet samt på midsommardagen. Motionärerna föreslår också att elfte söndagen efter trefaldighet som tema får Tro och gärningar, då det låter mindre lagiskt än förslagets I ord och handling.

Per Ingvarsson menar i motion 158 att temat för trettondedag jul skall behållas enligt EB 83 och vara Herrens härlighet. Temat för andra söndagen efter trettondedagen föreslår han skall vara Jesus uppenbarar Guds härlighet, för att visa att den hör ihop med trettondedag jul. Per Ingvarsson har också i motion 160 föreslagit att både ämnesrubrik och bibelcitat skall behållas. Bibelcitatet placeras då sist under varje söndag och kan fungera som omkväde till psaltarpsalmen.

I motion 152 punkt 2 föreslår Anders Roos att rubriken på annandag påsk skall ändras till Möten med den uppståndne. Bland annat med hänvisning till den dagliga omvändelsen som en grundtanke i vår lutherska tradition menar han att pluralformen i rubriken bättre speglar kyrkans tro.

Kyrkostyrelsens förslag att välja ämnesrubriker i stället för bibelord får stöd av Läronämnden. Angående rubriken Världens ljus på trettondedag jul påtalar Läronämnden att rubriken dels inte tillvaratar trettondedagens epifaniekaraktär, dels ligger för nära rubriken på kyndelsmässodagen, Uppenbarelsens ljus. Läronämnden presenterar inget eget förslag, men menar att saken behöver övervägas.

Överväganden

Gudstjänstutskottet är liksom Läronämnden positiv till den grundläggande tanken att varje sön- och helgdag har en ämnesrubrik och föreslår att Kyrkomötet avslår motionerna 165 och 160, i vilka förslag innebärande att inga ämnesrubriker respektive både ämnesrubriker och bibelcitat skall finnas i evangelieboken läggs fram.

Utskottet ställer sig bakom de flesta av Kyrkostyrelsens förslag till ämnesrubriker, men föreslår andra rubriker för följande söndagar:

Söndagen efter nyår - Guds hus

Trettondedag jul - Guds härlighet i Kristus

6 söndagen efter trettondedagen - Gud verkar nu

Heliga trefaldighets dag eller Missionsdagen - Gud - Fader, Son och Ande

8 söndagen efter trefaldighet - Andlig klarsyn (enl. EB 83)

11 söndagen efter trefaldighet - Tro och liv

18 söndagen efter trefaldighet - Att lyssna i tro

21 söndagen efter trefaldighet - Samhällsansvar (enl. EB 83)

22 söndagen efter trefaldighet - Frälsningen (enl. EB 83)

Den helige Johannes döparens dag - Den Högstes profet

I bilaga 2 till detta betänkande finns en sammanställning över samtliga sön- och helgdagar i evangelieboken med det namn och den rubrik för varje dag som utskottet föreslår.

Utskottet anser det vara viktigt att rubriken samhällsansvar på tjugoförsta söndagen efter trefaldighet behålls från EB 83, då det är ett angeläget tema och den enda rubrik som inrymmer begreppet samhälle. På tjugoandra söndagen efter trefaldighet föreslår utskottet i enlighet med motion 137 att rubriken från EB 83 skall behållas, eftersom begreppet frälsningen är grundläggande och omistligt i kristen trosundervisning. Utskottet föreslår att motion 137 avslås i de övriga delar som gäller teman för sön- och helgdagar. Vad gäller förslagen i motion 158 föreslår utskottet likaledes avslag på motionen, men anser samtidigt att utskottet i sitt förslag till rubrik för trettondedag jul har beaktat motionens intention. Angående förslaget i motion 152 om rubrik för annandag påsk menar utskottet att den obestämda formen möte med den uppståndne ger ett vidare perspektiv som också innehåller en inbjudan till möten med Kristus. Utskottet menar därför att motion 152 skall avslås.

Bibeltexterna

Bakgrund

Kyrkomötets upprepade önskemål om fler psaltartexter har Kyrkostyrelsen i likhet med evangelieboksgruppen och med starkt stöd i remissopinionen löst genom att föra in en psaltarpsalm för varje sön- och helgdag. Tanken är att psaltarpsalmen under den aktuella veckan skall kunna bedjas, växelläsas eller sjungas i församlingens andaktsliv men också kunna läsas i huvudgudstjänsten i stället för den gammaltestamentliga texten och bli föremål för förkunnelse.

Den av Kyrkomötet begärda översynen av perikopurvalet och perikopernas längd utmärks bland annat av att åtskilliga läsningar har förkortats på ett sätt som enligt Kyrkostyrelsens mening även medför förbättrad innehållslig koncentration. Kyrkostyrelsen redovisar också textbyten motiverade av innehållsskäl som samtidigt medför att en kortare text kunnat väljas. En nyhet är att fem texter ur Gamla testamentets apokryfa böcker tagit plats i evangelieboksförslaget.

Med inspiration från fastetidens läsningar av Jesu lidandes historia ur vart och ett av de fyra evangelierna föreslås tiden palmsöndagen - påskdagen få fyra textserier (Matteusserien, Markusserien osv.) i stället för de tre årgångarna.

Samtliga bibelläsningar sker nu ur Bibel 2000. Kyrkostyrelsen anser att lydelsen där alltid skall följas utan sådana anpassningar som kunde motiveras utifrån diskussionen om inklusivt språk. I redigeringen av läsningarnas ingresser har man sökt minska förekomsten av tilltalet "bröder" utan att avvika från Bibel 2000.

Utifrån de förutsättningar som ges i det av 2001 års kyrkomöte antagna dokumentet Guds vägar - judendom och kristendom har Kyrkostyrelsen låtit göra en översyn av relationerna mellan de gammaltestamentliga läsningarna och evangelieläsningarna.

I de motioner som väckts med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse Den svenska evangelieboken lämnas många förslag avseende bibeltexterna. De förslag som avviker från vad Kyrkostyrelsen förslagit presenteras här för varje sön- och helgdag med förkortningarna årg (årgång), Ps (psaltarpsalm), GT (gammaltestamentlig text), ep (episteltext) och ev (evangelietext). För motiveringar hänvisas till motionerna:

Sön- och helgdag	Text	Motionärernas förslag
1 i advent	1 årg. ep	förkortas till Rom 13:11-13a (Mot 156 p.3)
2 i advent	Alla texter	enligt EB 83 (Mot 137)
3 i advent	1 årg. ev	Matt 11:2-19 (Mot 141 p.1)
	2 årg. ev	Joh 1:6-8,19-28 (Mot 141 p.1)
4 i advent	2 årg. GT	1 Mos 3:14-15 (Mot 133)
Juldagen	Ps	Ps 45 (Mot 137)
Annandag jul	3 årg. GT	2 Krön 24:18-21, enl. EB 83 (Mot 137)
Söndagen e jul	2 årg. ep	förlängs till 2 Tim 3:14-16 (Mot 123 p.1)
		förlängs till 2 Tim 3:14-17 (Mot 137)
	2 årg. ev	Matt 10:40-42 (Mot 143 p.3)
	3 årg. ev	Matt 18:1-6 (Mot 123 p.2, 137)
Nyårsdagen	3 årg. ev	Joh 14:13-14, enl. EB 83 (Mot 137)
Söndagen e nyår	1 årg. GT	Jes 6:1-8, enl. EB 83 (Mot 137)
	2 årg. GT	2 Kung 19:14-19, enl. EB 83 (Mot 137)
	2 årg. ep	Upp 21:1-6, enl. EB 83 (Mot 137)
5 e trettondedagen	1 årg. GT	Jer 17:9-10, enl. EB 83 (Mot 137)
	3 årg. ev	Mark 4:26-29, enl. EB 83 (Mot 137)
Septuagesima	1 årg. ep	Rom 6:19-23, enl. EB 83 (Mot 137)
Sexagesima	Ps	Ps 46 (Mot 137)
Fastlagssöndagen	Vissa texter	byts ut (Mot 159)
	2 årg. GT	flyttas till askonsdagen (Mot 156 p.2)
Askonsdagen		Ester 4:12-17 från fastl.sönd. (Mot 156 p.2)
1 i fastan	3 årg. GT	förlängs till 1 Mos 3:1-15 (Mot 123 p.3)
5 i fastan	2 årg. ep	Hebr 9:11-15 (Mot 137)
Skärtorsdagen	Matt. ep	1 Kor 11:20-32, jfr EB 83 (Mot 137)
		Hebr 10:12-18 (Mot 148 p.3)
	Joh. ep	1 Kor 11:20-25 (Mot 148 p.3)
Påsknatten	GT-texter	1 Mos 1:1-5, 26-31, 2 Mos 14:15-15:1a, Jes 4:1-6, Jes 54:5-14 och Hes 36:25-28 (Mot 156 p.4)
	ep	varje gång Rom 6:3-11, enl. EB 83 (Mot 156 p.4)
Påskdagen	Matt. ev	förkortas till Matt 28:1-15 (Mot 141 p.2)
3 i påsktiden	1 årg. ep	förlängs till 1 Petr 2:21-25, enl. EB 83 (Mot 137)
	3 årg. ep	Apg 20:28-31, enl. EB 83 (Mot 137)
5 i påsktiden	3 årg. ep	Gal. 5:16-24, jfr EB 83 (Mot 123 p.4)
		Gal. 5:16-26 (Mot 137)
Bönsöndagen	2 årg. ev	förkortas till Luk 11:1-10, enl. EB 83 (Mot 137)
	3 årg. GT	2 Mos 17:8-12, enl. EB 83 (Mot 137)
Pingstdagen	1 årg. ev	förlängs till Joh 14:23-29, enl. EB 83 (Mot 137)
Annandag pingst	1 årg. ev	Joh 3:16-21, enl. EB 83 (Mot 137)
Heliga tref.:s dag	3 årg. GT	Jes 42:10-12 (Mot 143 p.3)
	3 årg. ev	Joh 15:1-9, enl. EB 83 (Mot 137)
2 e trefaldighet	1 årg. GT	5 Mos 7:6-8, jfr EB 83 (Mot 137)
3 e trefaldighet	3 årg. GT	Sakarja 3:1-7 (Mot 137)
Apostladagen	1 årg. GT	1 Mos 12:1-4, enl. EB 83 (Mot 134)
	3 årg. ep	1 Kor 12:12-26, enl. EB 83 (Mot 137)
8 e trefaldighet	3 årg. ep	förlängs till Rom 8:12-17, enl. EB 83 (Mot 137)
10 e trefaldighet	Alla texter	enl. EB 83 (Mot 137)
12 e trefaldighet	Alla texter	enl. EB 83 (Mot 137)
14 e trefaldighet	3 årg. GT	Jes 62:6-7, jfr EB 83 (Mot 137)
20 e trefaldighet	1 årg. GT	1 Mos 1:27-31, enl. EB 83 (Mot 137, 143 p.2)
		1 Mos 1:27-31 alt. Rut 1:6-19 (Mot 170)
	1 årg. ep	Ef 5:21, 25-33, enl. EB 83 (Mot 137, 143, 170)
	1 årg. ev	Mark 10:2-9, enl. EB 83 (Mot 137, 143 p.2, 170)
	2 årg. GT	Rut 2:8-12 (Mot 170)
	2 årg. ep	Apg 9:36-43 (Mot 170)
	2 årg. ev	Mark 10:13-16 (Mot 143 p.2)
		Mark 3:31-35 (Mot 170)
	3 årg. GT	1 Mos 18:1-8, enl. EB 83 (Mot 143 p.2)
	3 årg. ev	Mark 3:31-35 (Mot 143 p.2)
	Texter	1 Mos 2:18-25, Ef 5:21-25 och Mark 10:2-9 skall finnas med (Mot 123 p.5)
21 e trefaldighet	1 årg. ep	förlängas till Rom 13:1-10 (Mot 137)
22 e trefaldighet	1 årg. GT	Amos 8:11-12, enl. EB 83 (Mot 137)
	1 årg. ev	Luk 13:22-30, enl. EB 83 (Mot 137)
	2 årg. GT	Jes 64:6-9, enl. EB 83 (Mot 137)
	2 årg. ev	Matt 22:1-3, 10-14, enl. EB 83 (Mot 137)
24 e trefaldighet	Alla texter	enl. EB 83 (Mot 137)
Midsommardagen	1 årg. ev	Matt 6:25-30 (Mot 141 p.3)
	2 årg. GT	1 Mos 9:8-17 (Mot 141 p.3)
	2 årg. ev	Joh 1:1-5 (Mot 141 p.3)
	3 årg. GT	1 Mos 3:17-19 (Mot 141 p.3)
	3 årg. ep	Rom 8:20-22 (Mot 141 p.3)
	3 årg. ev	Mark 6:30-44 (Mot 141 p.3)
	Alla texter	enl. EB 83 (Mot 137)

Fredrik Sidenvall och Joakim Svensson föreslår i motion 137 punkt 2 att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att fatta de konsekvensbeslut som blir följden om de i motionen i punkt 1 föreslagna förändringarna genomförs. I motion 141 punkt 4 föreslår Tomas Forsner att de i motionen redovisade följdförslagen tas under övervägande.

Per Ingvarsson framhåller i motion 156 punkt 1 att texterna Jes 5:1-7 och 1 Mos 12:1-4 bör finnas med i evangelieboken.

Hans-Olof Andrén påpekar i motion 144 att de person- och ortsnamn som finns i bibeltexterna ibland är svåra att uttala, särskilt att betona rätt. Han föreslår att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att förse de bibliska namnen i Den svenska evangelieboken med betoningsanvisning i form av accenttecken.

Ola Isacsson framhåller i motion 148 punkt 1 att det är mycket bra att varje sön- och helgdag fått en egen psaltarpsalm men att det, för att dessa inte enbart skall fungera som alternativ till läsningen ur Gamla testamentet, krävs att psalmerna redigeras så att växelläsning av dem underlättas. Han föreslår vidare i samma motion i punkt 2 att enbart evangeliet skall anges som obligatorisk läsning i gudstjänster på askonsdag, skärtorsdag och påsknatt. Han menar också (punkt 4) att texterna för långfredagens kvällsgudstjänst bör placeras före påsknatten i evangelieboken samt kompletteras med två fakultativa läsningar.

I motion 117 menar Per Ingvarsson angående passionsgudstjänster att sådana bör firas efter "passionssöndagen", den femte söndagen i fastan, och föreslår därför en ändring i evangeliebokens text under Passionsgudstjänster. I motion 161 föreslår samme motionär att passionsgudstjänsternas läsningar, avsnittet Passionsgudstjänster, placeras direkt efter palmsöndagens texter i evangelieboken.

Andes Roos påtalar i motion 152 saknaden efter ett "Utdrag ur de fyra evangelisternas skrifter" att användas vid passionsgudstjänster. Han föreslår i motionens punkt 5 att ett sådant, när det föreligger utifrån nu gällande bibelöversättning, får följas vid passions- och påskgudstjänster.

När det gäller texter från apokryferna menar Alve Svensson m.fl. i motion 123 punkt 6 att apokryferna inte är likställda med bibelns övriga böcker och att dessa texter därför bör utgå ur evangelieboken. Motionärerna föreslår att Kyrkomötet beslutar att välja texter i enlighet med evangelieboksgruppens förslag.

Ola Isacsson konstaterar i motion 162 att Kyrkostyrelsen gjort en annan bedömning än evangelieboksgruppen vad gäller apokryferna, men menar att Kyrkostyrelsens motivering är bristfällig. Han efterlyser en fördjupad reflektion för att skapa acceptans kring och förståelse för apokryfernas användning i huvudgudstjänsten. I detta syfte föreslår han att det uppdras åt Kyrkostyrelsen att utarbeta en skrift som kan delas ut i församlingarna och finnas tillgänglig på Svenska kyrkans webbplats, samt att det i det fortsatta arbetet med kyrkohandboken skall ägnas särskild uppmärksamhet åt frågan om apokryfernas ställning i gudstjänsten.

Beträffande val av bibelöversättning vid läsning i huvudgudstjänst förslår Fredrik Sidenvall och Joakim Svensson i motion 138 att Kyrkomötet beslutar att godkänna Svenska folkbibeln för läsning vid huvudgudstjänster i Svenska kyrkan.

Läronämnden välkomnar att psaltarpsalmer införts i evangelieboken, men poängterar att möjligheten att byta ut den gammaltestamentliga texten mot psaltarpsalmen och predika över den, inte bör utnyttjas i en sådan omfattning att det går ut över de berättande gammaltestamentliga texterna.

Läronämnden ställer sig också positiv till det texturval som Kyrkostyrelsen presenterar i skrivelsen. Läronämnden menar dock att det kan finnas anledning att överväga ett delvis annat val av episteltexter för långfredagen, då dessa enligt skrivelsens förslag samtliga är hämtade från Hebreerbrevet.

Angående frågan om inklusivt språk konstaterar Läronämnden att den redan vid 1986 års kyrkomöte behandlade denna, men också att processen fortgår samtidigt som insikten om att frågan är komplex och att det inte finns några enkla lösningar ökat. Läronämnden ser ökningen av antalet texter om och med kvinnor som ett framsteg, samtidigt som nämnden menar att det är riktigt att inte företa ändringar i själva bibeltexten.

När det gäller frågan om de gammaltestamentliga apokryfernas plats i evangelieboken konstaterar Läronämnden att "för den reformatoriska bibelsynen är frågan om gränserna underordnad frågan om Skriftens centrum". Detta innebär att det inte finns några läromässiga hinder mot att hämta texter ur apokryferna, när dessa nu åter finns med i vår bibel. Biskop Ragnar Persenius har i ett särskilt yttrande med stöd för Läronämndens bedömning ändå uttryckt sin tveksamhet inför att texter ur apokryferna finns med i evangelieboken.

Med anledning av förslaget i motion 138 uttalar Läronämnden som sin mening att textläsningen skall följa den svenska evangelieboken enligt Bibel 2000 och hänvisar till sitt yttrande, Ln 1999:3y, med anledning av förslaget till kyrkoordning och de motioner som väcktes i anslutning till detta:

Läronämnden menar att det är angeläget att gudstjänstens texter läses ur den för Svenska kyrkan antagna evangelieboken i en av kyrkomötet godtagen översättning. Därmed är prästen för sin förkunnelse inte bunden av en viss översättning.

Överväganden

Utskottet konstaterar inledningsvis att ett mycket gediget arbete ligger till grund för det förslag som presenteras i Kyrkostyrelsens skrivelse. Liksom Läronämnden gläds utskottet över den rikedom som det innebär att evangelieboken nu också innehåller en psaltarpsalm för varje sön- och helgdag. Psaltarpsalmen kan brukas på flera olika sätt och ger ett viktigt tillskott som text att använda vid andakter under veckan.

Den möjlighet som erbjuds att ersätta den gammaltestamentliga läsningen med psaltarpsalmen svarar upp mot det länge kända behovet av att få fler psaltartexter i evangelieboken. Samtidigt vill utskottet ansluta sig till Läronämndens notering att ett sådant byte inte bör ske i en sådan omfattning att det går ut över de berättande gammaltestamentliga texterna. Sedan 1983 finns i evangelieboken också en gammaltestamentlig text för varje sön- och helgdag och dessa har så småningom fått en allt tydligare plats i vårt gudstjänstfirande. Utskottet menar det vara viktigt att betona värdet av att förkunnelsen även fortsättningsvis kan ta sin utgångspunkt i den gammaltestamentliga läsningen.

Till frågan om de gammaltestamentliga apokryfernas plats i evangelieboken finns inom utskottet olika utgångspunkter. Då Kyrkomötet tidigare beslutat att apokryferna skall finnas med i Bibeln kan det ge en motsägelsefull bild av Svenska kyrkans syn på Bibel och förkunnelse om dessa skrifter inte finns med som läsningar i evangelieboken. Den period då apokryferna inte funnits med i Bibel och evangeliebok är relativt kort i Svenska kyrkans historia och vid den tid då Svenska kyrkans bekännelseskrifter fastställdes fanns också apokryferna med i Bibeln.

Mot ett argument som innebär att förändringar i gudstjänstlivet måste få ta tid och att vi först nu har lärt oss att använda de gammaltestamentliga texter som redan finns i evangelieboken står argumentet att många, inte minst invandrare som bär med sig andra traditioner, har saknat och efterfrågat apokryferna i våra sammanhang.

Det grundläggande i vår lutherska tradition är att Kristus är centrum och det avgörande är inte att sätta gränser för vad som ryms inom vår kyrkotradition utan att peka på trons centrum.

Ola Isacsson har i motion 162, med hänvisning till behovet av fördjupad reflektion kring apokryfernas användning i evangelieboken, föreslagit att det uppdras åt Kyrkostyrelsen att utarbeta en särskild skrift för detta ändamål. Utskottet bejakar behovet av inspiration till samtals- och studiegrupper med anledning av Bibel 2000 och den nya evangelieboken. Samtidigt konstaterar utskottet att Svenska Bibelsällskapet 1998 gav ut häftet Om Apokryferna samt 1999 ett särtryck ur Tro & Liv Bibelns framväxt med särskild hänsyn till Apokryferna. Utskottet menar att det inte är rimligt att ge Kyrkostyrelsen ett särskilt uppdrag i detta avseende.

Gudstjänstutskottet tillstyrker Kyrkostyrelsens förslag och föreslår Kyrkomötet att avslå motion 123 punkt 6 och motion 162.

Utskottet föreslår att motion 138, med förslag om att Svenska folkbibeln skall godkännas för läsning vid huvudgudstjänster i Svenska kyrkan, avslås. Utskottet påminner om att Läronämnden redan 1999 i sitt yttrande Ln 1999:3y tydliggjort att prästen i sin förkunnelse är fri att utgå från andra bibelöversättningar än Bibel 2000.

Utskottet har uppmärksammat att det på två ställen i Kyrkostyrelsens skrivelse finns ett tillägg till respektive en ändring av bibeltexten inom klammer, i enlighet med evangelieboksgruppens förslag. Eftersom några förändringar i bibeltexterna inte skall finnas i evangelieboken måste dessa utgå. Det gäller palmsöndagens episteltext i Markusserien, där det står "...i allt bli lik sina bröder [och systrar] för ..." och andra årgångens episteltext på tolfte söndagen efter trefaldighet, där det står "...den frihet som Guds söner [barn] får ...".

När det gäller valet av bibeltexter menar utskottet att det gedigna arbete som ligger till grund för Kyrkostyrelsens skrivelse, såväl utifrån remissvaren som samtalen med ekumeniska representanter och de överväganden som därvid gjorts angående frågorna om inklusivt språk samt relationerna mellan de gammaltestamentliga läsningarna och evangelieläsningarna, borgar för att några förslag till förändringar i val av texter inte bör presenteras annat än i ett fall. Läronämnden påtalar att det kan finnas anledning att överväga valet av episteltexter på långfredagen, då dessa samtliga är hämtade ur Hebreerbrevet i Kyrkostyrelsens förslag. Utskottet menar att detta är ett viktigt påpekande och betonar värdet av att genom de olika texterna kunna nalkas långfredagens budskap från skilda utgångspunkter. I bilaga 3 presenteras utskottets förslag innebärande att långfredagens episteltexter skall vara:

- i matteusserien 1 Petr. 3:18-19, en text som tidigare ingått i evangelieboken där bilden ges av hur Kristus efter döden predikar för andarna i dödsriket,

- i markusserien 1 Kor. 2:1-10, där Jesus Kristus den korsfäste nämns två gånger och kopplas till mänsklig svaghet och rädsla,

- i lukasserien Fil. 2:6-8, vilket är verser som visserligen ingår i episteltexten Fil. 2:5-11 på palmsöndagen, men då i johannesserien. I denna text framställs att Kristus ger sitt liv snarare än offras.

- i johannesserien Hebr. 10:19-25, vilken i skrivelsen är episteltext i markusserien. Denna text är den av de i skrivelsen föreslagna texterna från Hebreerbrevet som betonar hoppet.

Utskottet konstaterar att många ändringsförslag angående enskilda texter har lämnats i motionerna, de flesta angående den tjugonde söndagen efter trefaldighet. Här är det viktigt att påminna om att de allra flesta remissinstanser var positiva både till den söndagens nya inriktning och dess utformning. Motionärerna föreslår bland annat att Ef 5:21-25 och Mark 10:2-9 skall finnas kvar i evangelieboken på denna dag. Utskottet menar dock att då detta är texter som förordar att kvinnan underordnas mannen respektive talar om skilsmässa på ett sätt som inte självklart kan överföras till dagens situation bör motionerna 123 punkt 5, 137 i denna del, 143 punkt 2 i de delar som avviker från Kyrkostyrelsens förslag och 170 i de delar som avviker från Kyrkostyrelsens förslag avslås.

Angående övriga förslag till förändringar i urvalet av bibeltexter föreslår utskottet att Kyrkomötet avslår motionerna 123 punkt 1-4, 133, 134, 137 i denna del, 141 i de delar som avviker från Kyrkostyrelsens förslag, 143 punkt 3, 148 punkt 1-4, 152 punkt 5, 156, 159 och 170 i de delar som avviker från Kyrkostyrelsens förslag.

Utskottet föreslår att Kyrkomötet avslår förslagen i motion 117 punkt 2 och motion 161 angående passionsgudstjänsterna och placeringen i evangelieboken av läsningarna vid dessa.

Utskottet menar med anledning av förslaget i motion 144, om att förse de bibliska namnen med accenttecken för att undvika felaktiga läsningar, att det är viktigt att vår gemenskap i gudstjänst och övrigt församlingsliv inte präglas av krav på perfektionism. Behovet av stöd för den som har ett uppdrag att läsa bibeltext skall naturligtvis bejakas och kan finna många former, allt från bibelstudier och samtal till läsövningar och instruktion. Eftersom läsanvisningar t.ex. i form av accenttecken inte finns i Bibel 2000, är det inte heller riktigt att införa en sådan redigering av texterna i evangelieboken. Utskottet föreslår därför att Kyrkomötet avslår motion 144.

Dagens bön

Bakgrund

I remissammanställningen redovisas att många remissinstanser framfört kritiska synpunkter på benämningen Dagens bön, men också att många strukit under behovet av att komma ifrån namnet kollektbön. Det sammantagna resultatet ger ett starkt stöd för en ändring och för benämningen Dagens bön, vilket också är Kyrkostyrelsens förslag. Den första seriens böner är resultatet av en redigering av evangelieboksgruppens förslag, medan den andra seriens böner tillkommit genom en mer grundläggande omarbetning av tidigare förslag. Diskussionen om inklusivt språk har varit av betydelse vid bearbetningen både för att finna ett förnyat bildspråk och för att möta den kritik som i remissomgången riktats mot evangelieboksgruppens bearbetningsförslag.

Kyrkostyrelsen redovisar i skrivelsen att man låtit göra en särskild genomlysning av frågorna om inklusivt språk, något som enligt styrelsen blir av än större betydelse för det fortsatta arbetet med En liten bönbok och Den svenska kyrkohandboken.

De motioner som väckts i anslutning till skrivelsens förslag angående Dagens bön rör bl.a. rubriken, återgång till bönerna i 1983 års evangeliebok (EB 83), de avslutande formuleringarna samt andra större eller mindre förändringsförslag i enskilda böner.

Fredrik Sidenvall och Joakim Svensson föreslår i motion 136 att i stället för det nya namnet Dagens bön skall begreppet kollektbön behållas. De anser dessutom att bönerna i Kyrkostyrelsens skrivelse innebär "ett steg från det tydliga och personliga mot det allmänna och dunkla" och föreslår därför att Kyrkomötet beslutar att föra in kollektbönerna från EB 83 till den nya evangelieboken. Som en följd av detta föreslås att för de söndagar som fått nya teman skall kollektböner utformas utifrån de riktlinjer som motionen presenterar samt att Kyrkostyrelsen får i uppdrag att utforma och fastställa sådana nya kollektböner.

Förslagen till nya formuleringar i bönerna presenteras här för varje aktuell sön- och helgdag enligt evangeliebokens ordning:

Sön- och helgdag	Serie	Motionärernas förslag
Sexagesima	1 ser	Gud, du som har givit oss ditt levande ord, Jesus Kristus, ge oss nåd att sätta vår förtröstan och vårt hopp till honom. ... (Mot 135)
Skärtorsdagen	2 ser	...och sänd oss att tjäna som du har tjänat. Du som lever och råder i evighet. (Mot 168)
Påskdagen	1 ser	Evige Gud, du som förde ditt folk ut ur slaveriet i Egypten och befallde .....för oss ut ur vår andliga bundenhet och ge oss..(Mot 152 p.1)
Annandag påsk	2 ser	...Tack för att du möter oss i skriftens ord och vid nattvardsbordet. (Mot 132) Låt oss glada berätta för andra att du lever. Din är äran i evighet. (Mot 168)
Kristi him.färd.	2 ser	...att vittna om honom, Jesus Kristus, vår Herre. (Mot 168)
Pingstdagen	2 ser	...Genom Jesus Kristus vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, nu och alltid och i evighet. (Mot 168)
Heliga tref:s dag	1 ser	...Genom Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig, Fader, och den heliga Anden, en Gud, från evighet till evighet. (Mot 167)
2 e tref.	2 ser	...i ditt rike. Du som lever och verkar i evighet. (Mot 168)
3 e tref.	2 ser	Kärlekens Gud, som är lika nära oss som en mor och en far när de sköter om sitt barn, ...(Mot 152 p.1)
6 e tref.	2 ser	...kommer närmare dig. Din är äran i dag och alla dagar, intill evighet. (Mot 168)
Kristi förkl. dag	1 ser	Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet. (Mot 167)
	2 ser	...bekänna hans heliga namn, Jesus Kristus, vår Herre. (Mot 168)
10 e tref.	1 ser	Gud, din barmhärtighet är ett tecken på din allmakt.... (Mot 152 p.1)
12 e tref.	1 ser	...lär oss att bruka frihetens gåva, så att vi lovsjunger dig, tjänar vår nästa och vårdar din skapelse.... (Mot 152 p.1)
	2 ser	...Du som lever och verkar, i dag och alla dagar, intill evighet. (Mot 168)
16 e tref.	2 ser	...det liv som aldrig dör. Genom Jesus Kristus, vår Herre/Frälsare. (Mot 168)
20 e tref.	1 ser	Enl. EB 83 (Mot 143 p.1)
	2 ser	...ett tecken för ditt rike. Din är äran i evighet. (Mot 168)
21 e tref.	1 ser	Gud, du som har satt oss att leva här i världen,(Mot 152 p.1)
Jungfru Marie bebådelsedag	1 ser	Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet. (Mot 167)
	2 ser	...vi tackar dig som utvalt Maria till mor åt världens Frälsare (Mot 152 p.1)
Söndagen efter midsommard.	1 ser	...Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet. (Mot 167)
	2 ser	...efter honom som kommer, Jesus Kristus, vår Herre. (Mot 168)
D. h. Mikaels d.	1 ser	Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet. (Mot 167)
Tacksägelsed.	2 ser	... som omsluter allt med välsignelse. Din är äran, i evighet. (Mot 168)
Alla helgons dag	1 ser	Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet. (Mot 167)

Ola Isacsson föreslår i motion 148 att läsningar och böner för långfredagens kvällsgudstjänst bör finnas bland kyrkoårets sön- och helgdagar i evangelieboken. Han presenterar två alternativ för Dagens bön, som han menar i evangelieboken skall anges som förslag.

Läronämnden anser att Kyrkostyrelsens förslag till böner är väl genomarbetat och konstaterar att det ur läromässig synpunkt inte är nödvändigt att göra några förändringar. I strävan efter att finna ett mer inklusivt språk är det en god utveckling att bönerna tillsammans vigdar perspektivet så att Gud kan liknas vid enbart en moder lika väl som vid enbart en fader. Läronämnden betonar att variationen befrämjar inklusiviteten.

Överväganden

När det gäller namnet Dagens bön bifaller utskottet Kyrkostyrelsens förslag, som grundats på remissutfallet och till vilket ingen funnit ett bättre alternativ.

I fråga om de två serier böner som finns i Kyrkostyrelsens skrivelse konstaterar utskottet att mycket arbete och ett stort engagemang har lagts ner på dessa. De två serierna böner representerar båda en "mittfåra" i svenskt kyrkoliv, vilket hos några väcker en önskan om en större frihet i användandet av bönerna. Mot detta kan ställas den funktion som de fasta momenten i gudstjänsten har av att stå för enhet, trygghet och sammanhållning inom Svenska kyrkan och dess olika församlingar och i vidare kyrkogemenskaper. Möjligheten av att i gemensam bön kunna använda ett enklare, mer vardagsnära, situationsbetingat och upplevelsebaserat språk finns redan idag tydligast i Kyrkans förbön, en möjlighet som på många håll utnyttjas i alltför liten grad.

I remissomgången kring En liten bönbok framfördes kritik mot att böner som formulerats utifrån ett vardagsnära perspektiv inte håller i längden och kan riskera att upplevas så lokala att de inte passar på fler platser eller i fler sammanhang. Utifrån den erfarenheten menar utskottet det inte vara ett alternativ att föreslå helt nya böner. I stället vill utskottet pröva möjligheten av att användandet av evangeliebokens formuleringar av Dagens bön i särskilda situationer kan vara fakultativ. Även fortsättningsvis är meningen med Dagens bön att i en stram och kortfattad form fånga upp och sammanfatta dagens tema, men möjligheten att med anledning av en särskild situation som präglar den aktuella gudstjänsten kunna använda en annan bön än evangeliebokens bör alltså finnas.

Av 18 kap. 1 § kyrkoordningen framgår att Den svenska evangelieboken är en av Svenska kyrkans gudstjänstböcker och i samma kapitels 3 § sägs att evangelieboken skall användas för läsningarna vid huvudgudstjänster. Det finns ingen direkt bestämmelse i kyrkoordningen som avser kollektböner, enligt nu gällande benämning. I kyrkohandbokens olika ordningar för huvudgudstjänster, med undantag för familjemässa och familjegudstjänst, finns anvisningar där det står att "prästen ber någon av dagens kollektböner". Mot denna bakgrund är det naturligt att anse, som Kyrkostyrelsen gör i skrivelsens bilaga 2, att det följer av Kyrkomötets beslut om evangeliebok och av anvisningarna i kyrkohandboken att det är någon av de böner som finns i evangelieboken som skall användas i församlingens huvudgudstjänst. Utskottet menar dock att Dagens bön fortsättningsvis inte behöver ha exakt samma ställning som texterna i evangelieboken. Det bör finnas en något större frihet att i särskilda situationer eller sammanhang kunna formulera bönen fritt eller delvis annorlunda än i evangelieboken. I enlighet med bestämmelserna i 17 kap. 8 § andra stycket kyrkoordningen är det den präst som leder gudstjänsten som avgör om det finns särskilda skäl att vid en viss gudstjänst formulera Dagens bön annorlunda än någon av de i evangelieboken givna. För att klargöra vad som gäller beträffande användningen av Dagens bön bör det göras en ändring i förordet till evangelieboken.

Utskottet föreslår därför Kyrkomötet besluta att följande tillägg görs sist i förordet där Dagens bön behandlas: "Vid särskilda tillfällen kan den präst som leder gudstjänsten ersätta någon av de i evangelieboken angivna bönerna med en annan bön. Bönen formuleras med anknytning till dagens tema."

Utskottet har trots förslaget ovan sett ett behov av viss redigering av de två serierna böner i skrivelsen. Dagens bön skall uttrycka kyrkans tro och vara en liturgisk bön, den första seriens böner skall också kunna sjungas. För detta ändamål har vissa redigeringar gjorts i den första seriens böner. I detta sammanhang har utskottet reflekterat över användandet av tilltalet O Gud alternativt enbart Gud. Ett enkelt Gud kan sägas uttrycka en mer nära och personlig relation, medan inledningen O Gud är lättare att sjunga, mer poetisk och tydligare ur hörbarhetssynpunkt. Den senare har också en högtidligare prägel. Utifrån detta resonemang har utskottet valt att föreslå att, av de böner som inte inleds på annat sätt, den första seriens böner inleds O Gud och den andra seriens böner Gud.

Utskottet bifaller förslaget i motion 135 om ändrad lydelse av första seriens bön på sexagesima eller reformationsdagen, med tillägget att bönen inleds O Gud. Samme motionärs förslag i motion 132 om att i andra seriens bön på annandag påsk byta ut "nattvardens bröd" mot "vid nattvardsbordet" avstyrks av utskottet, som i stället föreslår att den delen av bönen lyder "Tack för att du möter oss i skriftens ord och i det brutna brödet".

Anders Roos har i motion 152 p.1 presenterat ett antal förslag till ändrad lydelse i bönerna i evangelieboken. Utskottet tillstyrker motionärens förslag avseende tionde söndagen efter trefaldighet, tjugoförsta söndagen efter trefaldighet samt Jungfru Marie bebådelsedag. Vid behandlingen av bönerna på påskdagen och tolfte söndagen efter trefaldighet har utskottet med tillstyrkande av motionärens intention valt att föreslå en delvis annorlunda lydelse. Utskottet föreslår avslag på motionärens förslag avseende tredje söndagen efter trefaldighet.

I motionerna 167 och 168 presenterar Lars Ekblad förslag till rikare former av avslutning på Dagens bön för ett antal sön- och helgdagar. Utskottet har med anledning av motionerna tillstyrkt förslagen avseende bönerna i andra serien på annandag påsk, andra serien på Kristi himmelsfärds dag, första serien på Kristi förklarings dag, andra serien på sextonde söndagen efter trefaldighet, andra serien på tjugonde söndagen efter trefaldighet, andra serien på tacksägelsedagen och första serien på Alla helgons dag. Utskottet har föreslagit en annan lydelse i enlighet med motionärens intention för andra seriens böner på skärtorsdagen, pingstdagen, andra söndagen efter trefaldighet, Kristi förklarings dag och tolfte söndagen efter trefaldighet. Utskottet avstyrker motionärens förslag avseende bönernas lydelse för första serien på Heliga trefaldighets dag, andra serien på sjätte söndagen efter trefaldighet, första serien på Jungfru Marie bebådelsedag, första och andra serierna på den helige Johannes döparens dag samt första serien på den helige Mikaels dag.

Utskottet föreslår Kyrkomötet att avslå motion 136 om införande av kollektbönerna från 1983 års evangeliebok, motion 143 punkt 1 om Dagens bön på tjugonde söndagen efter trefaldighet och motion 148 punkt 5 om Dagens bön för långfredagens kvällsgudstjänst. Ola Isacssons tanke om att ett rikt gudstjänstliv på långfredagen bör främjas bejakas av utskottet, som dock menar att detta kan ske utan att texter och böner för långfredagens kvällsgudstjänst förs in i evangelieboken. I de gudstjänster som ej är huvudgudstjänster har församlingen möjlighet att använda både evangelieboken och annat gudstjänstmaterial. Utskottet menar det vara viktigt att påminna om

att det finns ett stort antal olika gudstjänstmaterial att använda eller låta sig inspireras av, t.ex. för pingstdagen från Kyrkornas världsråds generalförsamling i Canberra.

Utskottets förslag till Dagens bön i Den svenska evangelieboken presenteras i bilaga 4.

Övrigt

Bakgrund

Kyrkostyrelsen föreslår att namnet Den svenska evangelieboken behålls, inte minst av ekumeniska skäl. Kyrkostyrelsen redovisar även den ekumeniska förankring som skett både under evangelieboksgruppens arbete och i utarbetandet av slutförslaget. Synpunkter och förslag från de kyrkor som aktivt deltagit i arbetet har på flera punkter påverkat slutförslaget.

Kyrkostyrelsen har valt att inte ta med texterna för kyrkmässa och vigningar i förslaget till evangeliebok, främst utifrån behovet att minska evangeliebokens omfång.

Lars Ekblad presenterar i sin motion 166 två huvudsakliga skäl till att evangeliebokens namn i framtiden bör vara Evangeliebok för Svenska kyrkan. Han menar att det ekumeniska motivet för namnet Den svenska evangelieboken är begränsat och att ett sådant namn därför också kommer att fungera exkluderande i relation till de kyrkotraditioner som använder andra liturgiska böcker för gudstjänstens läsningar. Dessutom menar motionären att ett namn som tydliggör att detta primärt är en evangeliebok för Svenska kyrkan undanröjer onödiga hinder i det fortsatta arbetet med gudstjänstutveckling.

Anders Roos menar i motion 152 att Kyrkostyrelsens argument för att avstå från kyrkmässan i evangelieboken inte väger lika tungt som det som uppnås om den finns med, nämligen inspiration till ett regelbundet firande av tacksägelse- och lovsångsgudstjänster. Han föreslår därför i motionens punkt 3 att texter och böner för kyrkmässa skall införas i enlighet med evangelieboksgruppens förslag och i punkt 4 att rubriken för kyrkmässan skall vara "Guds hus". Lars Ekblad föreslår i detta avseende i motion 167 om rikare former av avslutning på dagens bön att, förutsatt att kyrkmässan finns kvar i den kommande evangelieboken, skall den första seriens bön avslutas så: "Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet."

Läronämnden menar, med hänvisning till att arbetet med evangelieboksförslaget haft ett tydligt ekumeniskt inslag samt vetskapen att flera samfund kommer att använda den nya evangelieboken, att det är "inte bara möjligt utan även befogat att tala om Den svenska evangelieboken".

Överväganden

Utskottet konstaterar att frågan om valet av namn på evangelieboken inte har ett enkelt och självklart svar. Det finns, som Läronämnden anger, ett ekumeniskt argument för namnet Den svenska evangelieboken, men utskottet menar att ett sådant argument också kan riktas mot valet av det namnet. Med hänvisning till att många svenskar idag tillhör de kyrkotraditioner som använder andra liturgiska böcker för gudstjänstens läsningar kan benämningen den svenska uppfattas vara exkluderande. Utskottet menar att det är viktigt att observera den problematik som kan finnas kring en upplevelse av att Svenska kyrkan i någon mån anses ha ensamrätt på det svenska och konstaterar samtidigt att något bättre namn för evangelieboken inte finns idag. Utskottet bifaller alltså Kyrkostyrelsens förslag.

När det gäller kyrkmässan har utskottet uppfattat att remissutfallet inte gett uttryck för ett behov av denna i evangelieboken och menar därför att Kyrkostyrelsens bedömning är den rätta. Utskottet kan dock konstatera att detta beslut föranleder en redigering av förordet till evangelieboken så att texten om kyrkmässan utgår:

Kyrkostyrelsens skrivelse	Ändrad lydelse
...denna typ av firningsdagar: ask onsdagen och skärtorsdagen. Utrymme finns också för en lokal firningsdag: firandet av kyrkobyggnadens invignings-dag.... Särskild gudstjänstordning ingår i Gudstjänster under kyrkoåret. I det svenska kyrkoåret har sedan reformationstiden funnits ytterligare en del: allmänna böndagar, ...	...denna typ av firningsdagar: askonsdagen och skärtorsdagen. I det svenska kyrkoåret har sedan reformationstiden funnits ytterligare en del: allmänna böndagar, ...

Uppsala den 9 oktober 2002

På Gudstjänstutskottets vägnar

Alve Svensson

Lena Bohman

Närvarande: Alve Svensson, ordförande, Ulla-Britt Emanuelsson, Timmy Leijen*, Allan Lewin, Gunnar Prytz*, Evy Åberg, Mats Hagelin*, Glenn Håkansson, Kjell Söderberg, Anders Åkerlund, Inga Alm, Lisbet Båfält*, Lars Ekblad, Lena Petersson*, Christina Holmgren

Biskop Caroline Krook och biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.

* Ej närvarande vid utskottets sammanträde den 9 oktober 2002.

Reservationer

Reservation 1 av Lars Ekblad
angående söndagen före pingst eller sjunde söndagen i påsktiden

Jag reserverar mig mot utskottets beslut att föreslå Kyrkomötet att avslå motion 148 punkt 6, motion 157 och motion 169 avseende benämningen söndagen före pingst eller sjunde söndagen i påsktiden.

Reservation 2 av Lars Ekblad
angående domssöndagen

Jag reserverar mig mot utskottets beslut att föreslå Kyrkomötet att avslå motion 120 och föreslår i stället att den sista söndagen i kyrkoåret skall heta domssöndagen eller Kristus Konungens dag.

Särskilt yttrande

Särskilt yttrande av Alve Svensson
med anledning av att texter ur apokryferna föreslås ingå i evangelieboken

Utskottet säger i sitt betänkande att "Den period då apokryferna inte funnits med i Bibel och evangeliebok är relativt kort i Svenska kyrkans historia och vid den tid då Svenska kyrkans bekännelseskrifter fastställdes fanns också apokryferna med i Bibeln".

Sanningen är att apokryferna aldrig tidigare ingått i någon evangeliebok i Svenska kyrkan. Visserligen fanns de med i Bibeln, vilket var en sed i romersk-katolska kyrkan, men reformatorerna gjorde klart att dessa skrifter inte hade någon funktion av rättesnöre för kristen tro och lära såsom gamla och nya testamentets heliga skrifter har.

Enligt artikel "apokryfer" i Nationalencyklopedin, författad av Per Block, högskolelektor vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet, valde katolska kyrkan som ett motdrag att vid konciliet i Trident år 1546 förklara gamla testamentets apokryfer inte för kanoniska utan deuterokanoniska, vilket sägs innebära att de tillhör ett sent skikt av kanon. (Annan möjlig betydelse är att de anses vara kanoniska i andra hand, dvs. i en ringare mening.)

Inom luthersk tradition anses apokryferna nyttiga att läsa, men inte i någon mening kanoniska. Jag citerar ur Luther's Works, vol 35, Prefaces to the Apocrypha, sid. 337 från förorden ur 1534 års kompletta Bibel: "Apocrypha: these books are not held equal to the Scriptures but are useful and good to read." Luther uteslöt några som varit med i Septuaginta och Vulgata.

Professor Tryggve Kronholm redogör i Texter och tolkningar (EFS-förlaget 1985) för Martin Luthers upptäckt att Athanasius påskbrev från år 367 inte har med några av de apokryfiska böckerna utan endast de 39 bibelböcker som ingår i GT. På samma sätt var det med kyrkofadern Hieronymus (död år 430) som trots att han själv översatte hela Bibeln till latin (Versio Vulgata) inte räknade någon av de apokryfa skrifterna som Guds ord. Provinskonciliet i Kartago år 397, som presenterade den nytestamentliga kanon, förkastade apokryferna. Allt detta fann Luther och respekterade det.

Att fundera över: Hur ska det predikas över Manasses bön v. 11-15 om förkunnaren råkar läsa kontexten? Se v. 7-8 som innehåller en s.k. syndfrihetslära.

Vidare: Ortodoxa kyrkan erkänner endast fyra apokryfer: Judith, Tobit, Syrak och Visheten.

Evangelisk-lutherska kyrkor har aldrig fastställt vilka böcker som ska räknas till godkända apokryfer. Det har varit beslut som tagits av förlagsredaktörer. Under uppslagsordet "apokryfer" i Bibel 2000, sid. 1562, konstatera att dessa skrifter inte räknas till kanon. De kallas sekundärkanoniska.

Sammanfattning: Apokryferna bör i enlighet med förslaget i motion 123 utgå ur evangelieboken.

Ett minimikrav på demokrati är för övrigt att Svenska kyrkans församlingar och övriga remissinstanser ges tillfälle att yttra sig över förslaget att införa läsningar ur apokryferna vid våra gudstjänster. Läsningar ur apokryferna fanns inte med i det förslag till evangeliebok som var ute på remiss.

Bilaga 1:
Förslag till ändring i kyrkoordningen

Kyrkomötet beslutar att 28 kap. 1 § kyrkoordningen (SvKB 1999:1) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 § Kyrkoårets helg- och högtidsdagar är följande:

1 § Kyrkoårets sön- och helgdagar är följande:

den helige Stefanos dag eller annandag jul

den 26 december

annandag jul eller den helige Stefanos dag

den 26 december

Sexagesima eller reformations-söndagen**

söndagen före fastlagssöndagen

sexagesima eller reformations-dagen**

söndagen före fastlagssöndagen

Första - femte söndagen i fastan** Fjärde söndagen i fastan är midfasto-söndagen**

de fem söndagarna efter fastlags-söndagen

första - tredje söndagen i fastan** midfasto-söndagen** femte söndagen i fastan**

de tre söndagarna efter fastlagssöndagen den fjärde söndagen efter fastlagssöndagen söndagen efter midfastosöndagen

Första-sjätte söndagen efter påsk Femte söndagen efter påsk är bönsöndagen

de sex söndagarna efter påskdagen

andra-femte söndagen i påsktiden bönsöndagen söndagen före pingst

de fyra första söndagarna efter påskdagen den femte söndagen efter påskdagen den sjätte söndagen efter påskdagen

Första-tjugofemte söndagen efter trefaldighet** Femte söndagen efter trefaldighet är apostladagen Sjunde söndagen efter trefaldighet är Kristi förklarings dag

de söndagar som infaller mellan heliga trefaldighets-dag och söndagen före domsöndagen

första-fjärde söndagen efter trefaldighet apostladagen sjätte söndagen efter trefaldighet Kristi förklarings dag Åttonde-tjugofemte Söndagen efter trefaldighet**

de fyra första söndagarna efter heliga trefaldighets dag den femte söndagen efter heliga trefaldighets dag den sjätte söndagen efter heliga trefaldighets dag den sjunde söndag-en efter heliga trefaldighets dag de söndagar som infaller mellan Kristi förklarings dag och söndagen före domssöndagen

Jungfru Marie kyrkogångsdag eller kyndelsmässodagen

den söndag som infaller under tiden den 2-8 februari. (Om denna söndag är fastlagssöndagen flyttas jungfru Marie kyrkogångsdag till närmast föregående söndag)

Kyndelsmässodagen eller jungfru Marie kyrkogångsdag

den söndag som infaller under tiden den 2-8 februari (Om denna söndag är fastlagssöndagen flyttas kyndelsmässodagen till närmast föregående söndag.)

den helige Johannes döparens dag eller midsommardagen

den lördag som infaller under tiden den 20-26 juni

Midsommardagen den helige Johannes döparens dag

den lördag som infaller under tiden den 20-26 juni den söndag som infaller efter midsommardagen

Med * markerad dag är kyrklig högtidsdag utan att vara helgdag enligt lagen (1989:253) om allmänna helgdagar.

Med ** markerade söndagar utgår om en annan helgdag infaller samtidigt.

Detta beslut träder i kraft den första söndagen i advent 2003

Bilaga 2:
Namn och ämnesrubriker för sön- och helgdagarna i Den svenska evangelieboken.

Första söndagen i advent	Ett nådens år
Andra söndagen i advent	Guds rike är nära
Tredje söndagen i advent	Bana väg för Herren
Fjärde söndagen i advent	Herrens moder
Julnatten	Den heliga natten
Juldagen	Jesu födelse
Annandag jul eller den helige Stefanos dag	Martyrerna
Söndagen efter jul	Guds barn
Nyårsdagen	I Jesu namn
Söndagen efter nyår	Guds hus
Trettondedag jul	Guds härlighet i Kristus
Första söndagen efter trettondedagen	Jesu dop
Andra söndagen efter trettondedagen	Livets källa
Tredje söndagen efter trettondedagen	Jesus skapar tro
Fjärde söndagen efter trettondedagen	Jesus är vårt hopp
Femte söndagen efter trettondedagen	Sådd och skörd
Sjätte söndagen efter trettondedagen	Gud verkar nu
Septuagesima	Nåd och tjänst
Sexagesima eller reformationsdagen	Det levande ordet
Fastlagssöndagen	Kärlekens väg
Askonsdagen	Bön och fasta
Första söndagen i fastan	Prövningens stund
Andra söndagen i fastan	Den kämpande tron
Tredje söndagen i fastan	Kampen mot ondskan
Midfastosöndagen	Livets bröd
Femte söndagen i fastan	Försonaren
Palmsöndagen	Vägen till korset
Skärtorsdagen	Det nya förbundet
Långfredagen	Korset
Påsknatten	Genom död till liv
Påskdagen	Kristus är uppstånden
Annandag påsk	Möte med den uppståndne
Andra söndagen i påsktiden	Påskens vittnen
Tredje söndagen i påsktiden	Den gode herden
Fjärde söndagen i påsktiden	Vägen till livet
Femte söndagen i påsktiden	Att växa i tro
Bönsöndagen	Bönen
Kristi himmelsfärds dag	Herre över allting
Söndagen före pingst	Hjälparen kommer
Pingstdagen	Den heliga Anden
Annandag pingst	Andens vind över världen
Heligs trefaldighets dag eller missionsdagen	Gud - Fader, Son och Ande
Första söndagen efter trefaldighet	Vårt dop
Andra söndagen efter trefaldighet	Kallelsen till Guds rike
Tredje söndagen efter trefaldighet	Förlorad och återfunnen
Fjärde söndagen efter trefaldighet	Att inte döma
Apostladagen	Sänd mig
Sjätte söndagen efter trefaldighet	Efterföljelse
Kristi förklarings dag	Jesus förhärligad
Åttonde söndagen efter trefaldighet	Andlig klarsyn
Nionde söndagen efter trefaldighet	Goda förvaltare
Tionde söndagen efter trefaldighet	Nådens gåvor
Elfte söndagen efter trefaldighet	Tro och liv
Tolfte söndagen efter trefaldighet	Friheten i Kristus
Trettonde söndagen efter trefaldighet	Medmänniskan
Fjortonde söndagen efter trefaldighet	Enheten i Kristus
Femtonde söndagen efter trefaldighet	Ett är nödvändigt
Sextonde söndagen efter trefaldighet	Döden och livet
Sjuttonde söndagen efter trefaldighet	Rik inför Gud
Artonde söndagen efter trefaldighet	Att lyssna i tro
Nittonde söndagen efter trefaldighet	Trons kraft
Tjugonde söndagen efter trefaldighet	Att leva tillsammans
Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet	Samhällsansvar
Tjugoandra söndagen efter trefaldighet	Frälsningen
Tjugotredje söndagen efter trefaldighet	Förlåtelse utan gräns
Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet	Den yttersta tiden
Tjugofemte söndagen efter trefaldighet	Den yttersta tiden (ersätter vissa år 24 e tref.)
Söndagen före domssöndagen	Vaksamhet och väntan
Domssöndagen	Kristi återkomst
Kyndelsmässodagen eller jungfru Marie kyrkogångsdag	Uppenbarelsens ljus
Jungfru Marie bebådelsedag	Guds mäktiga verk
Midsommardagen	Skapelsen
Den helige Johannes döparens dag	Den Högstes profet
Den helige Mikaels dag	Änglarna
Tacksägelsedagen	Lovsång
Alla helgons dag	Helgonen
Söndagen efter alla helgons dag eller alla själars dag	Vårt evighetshopp

Bilaga 3:
Långfredagens episteltexter

LÅNGFREDAG

Matteusserien

EPISTEL

Första Petrusbrevet 3:18-19

Kristus själv dog ju för era synder, en gång för alla. Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud. Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse.

Markusserien

EPISTEL

Första Korinthierbrevet 2:1-10

När jag kom till er, bröder, var det inte med förkrossande vältalighet och vishet jag förkunnade Guds hemlighet för er. Det enda jag ville veta av när jag var hos er, det var Jesus Kristus, den korsfäste Kristus. Jag var svag och rädd och full av ängslan när jag uppträdde inför er. Mitt tal och min förkunnelse övertygade inte med vishet utan bevisade med ande och kraft; er tro skulle inte vila på mänsklig vishet utan på Guds kraft.

Vishet förkunnar vi för de andligt fullvuxna, men inte en vishet som hör till denna världen eller denna världens förgängliga makter. Vad vi förkunnar är Guds hemlighetsfulla vishet, som var fördold men som redan före tidens början av Gud var bestämd att leda oss till härlighet. Den kände ingen av denna världens makter till - om de hade känt till den skulle de inte ha korsfäst härlighetens herre. Vi förkunnar, som det står i skriften, vad inget öga sett och inget öra hört och ingen människa anat, det som Gud har berett åt dem som älskar honom. Och för oss har Gud uppenbarat det genom Anden, ty det är Anden som utforskar allt, också djupen hos Gud.

Lukasserien

EPISTEL

Filipperbrevet 2:6-8

Kristus ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors.

Johannesserien

EPISTEL

Hebreerbrevet 10:19-25

Så kan vi då, mina bröder, tack vare Jesu blod frimodigt gå in i helgedomen på den nya och levande väg genom förhänget - hans kropp - som han har invigt åt oss. Vi har en stor överstepräst som är satt att råda över Guds hus. Låt oss därför träda fram inför Gud med uppriktigt hjärta och i full trosvisshet, med ett hjärta som renats och inte vet av någon synd och med en kropp som badats i klart vatten. Låt oss orubbligt fortsätta att bekänna vårt hopp, ty han som gav oss löftena är trofast. Låt oss ge akt på varandra och sporra varandra till kärlek och goda gärningar, och låt oss inte försumma våra sammankomster, som några brukar göra, utan uppmuntra varandra, och detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.

Bilaga 4:
Dagens bön för sön- och helgdagarna i Den svenska evangelieboken.

Sön- och helgdagar	Första serien	Andra serien
Första söndagen i advent	Nådens Gud, du som kommer i din kyrka, uppväck med din kraft våra hjärtan, så att vi med glädje kommer Kristus till mötes och hälsar honom som vår konung. Du som med Sonen och den heliga Anden lever och verkar från evighet till evighet. Amen.	Nådens Gud, du som kommer till oss i Jesus Kristus, vapenlös men starkare än världens makter, hjälp oss att under detta nya kyrkoår ta emot dig i våra liv och i vår församling. Låt ditt Ord och dina sakrament ge oss ny kraft och glädje. I Jesu namn. Amen.
Andra söndagen i advent	O Gud, Du som i Jesus Kristus upprättar ditt rike, gör oss starka i tron, uthålliga i bönen och frimodiga i kärleken intill den dag då han kommer åter i härlighet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Frälsningens Gud, öppna ditt rike för oss, gör oss frimodiga och vaksamma i bön och i väntan till dess du kommer, du som är rättfärdig och barmhärtig. I Jesu namn. Amen.
Tredje söndagen i advent	O Gud, du som genom Johannes döparen banade väg för din Son Jesus Kristus, upplys våra sinnen och gör våra hjärtan brinnande, så att vi alltid ser dina vägar. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Evighetens Gud, vi tackar dig för Johannes Döparen, som bereder vägen för din Son. Låt hoppets ord väcka vår förväntan till dess morgonstjärnan går upp och den nya dagen gryr. I Jesu namn. Amen.
Fjärde söndagen i advent	O Gud, du som ger oss nåd att med Maria glädjas över din Sons ankomst, hjälp oss att ta emot honom som vår frälsare, så att vi tryggt kan se fram emot hans återkomst. Genom honom, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Livets Gud, tillsammans med Maria väntar vi på barnet som skall födas. Vi prisar dig som låter stora ting ske. Hjälp oss att som Maria vila i tillit, tro på dina löften och övervinna all rädsla. I Jesu namn. Amen.
Julnatten	Himmelens och jordens Herre, du som låter denna heliga natt lysas upp av det sanna ljuset, låt oss alltid vandra i dess sken så att vi en gång i himmelen får skåda din härlighet. Du som med Sonen och den heliga Anden lever och verkar från evighet till evighet. Amen.	Kärlekens Gud, som låter denna heliga natt upplysas av det sanna ljuset, hjälp oss, som vandrar i mörkret, att se ljuset från din Sons krubba och tillsammans med änglarna bära bud om fred på jorden för Jesu Kristi skull. Amen.
Juldagen	O Gud, du som till vår frälsning sänt din Son, din härlighets utstrålning och ditt väsens rätta avbild, ge oss nåd att öppna våra hjärtan för honom, så att vi en dag får vara hos dig i himmelen. Du som med Sonen och den heliga Anden lever och verkar från evighet till evighet. Amen.	Gud, som är från evighet till evighet, vi tackar dig som fötts som ett barn och blivit människa i Jesus Kristus. Öppna våra ögon så att vi ser det under som sker mitt ibland oss. I Jesu namn. Amen.
Annandag jul eller den helige Stefanos dag	Barmhärtige Gud, du som med din Ande styrker martyrerna så att de inte endast med munnens bekännelse utan också med sitt blod vittnar om sin tro på din Son, vår frälsare, ge oss kraft att bekänna vår tro på honom, så att vi står fasta i alla prövningar och är trogna intill döden. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Helige Gud, vi tackar dig för dem som i Jesu efterföljd vittnar om trons sanning och hjärtats frihet. Du som ger människor kraft att försvara kärlek och rätt, ge oss mod och vilja att följa dig. I Jesu namn. Amen
Söndagen efter jul	Barmhärtige Gud, du som genom din Son har gjort oss till dina barn, hjälp oss att i hans jordiska ringhet se din himmelska makt, så att vi kan vara trygga under ditt beskydd. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, du som i Jesus Kristus blev ett hotat och värnlöst barn, hjälp oss att se alla barn i världen och i kärlek till dem leva och verka för ditt rike. I Jesu namn. Amen.
Nyårsdagen	O Gud, du som lät din ende Son bli människors frälsare, hjälp oss att upphöja hans namn på jorden, så att vi får se hans härlighet i ditt himmelska rike. Genom samme din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Från evighet till evighet är du, Gud. Vi lämnar det som ligger bakom oss och sträcker oss i förtröstan mot framtiden. Vi ber om fred på jorden, fred med varandra och med hela din skapelse. I Jesu namn. Amen.
Söndagen efter nyår	O Gud, som himlarnas himmel inte rymmer, men som möter oss när vi samlas i ditt hus, väck vår bön och lovsång så att vi alltid ärar ditt namn. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Levande Gud, tack för att vi får samlas i ditt hus till bön och lovsång. Öppna oss för din kärlek och uppfyll vår gudstjänst med din närvaro. I Jesu namn. Amen.
Trettondedag jul	O Gud, du som med stjärnan ledde hedningarna till din enfödde Sons krubba, led också oss, som i tron känner dig, genom detta livet, så att vi i himmelen får se hans härlighet. Du som med Sonen och den heliga Anden lever och verkar från evighet till evighet. Amen.	Gud, som i Kristus uppenbarar dig för världen, låt alla få se din härlighet. Led oss med ditt ljus till platser där vi kan möta dig och för oss på vägar där vi kan tjäna dig. I Jesu namn. Amen.
Första söndagen efter trettondedagen	O Gud, du som uppenbarade Kristus vid dopet i Jordan, låt oss, som genom vatten och Ande har blivit dina barn, leva efter din vilja och ärva det eviga livet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Treenige Gud, som genom den heliga Anden bekräftade Jesu uppdrag, låt också oss höra din röst och ta emot din kallelse. I Jesu namn. Amen.
Andra söndagen efter trettondedagen	O Gud, du som råder över himmel och jord, och som i din Son har uppenbarat din härlighet, öppna våra ögon och hjärtan, så att vi i hans ord och gärningar ser din kärlek. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Livets Gud, för oss till brunnar med levande vatten och var för oss en källa som ger liv i överflöd. I Jesu namn. Amen.
Tredje söndagen efter trettondedagen	Barmhärtighetens och tröstens Gud, förbarma dig över vår svaghet, så att vi får kraft att tro på dina löften och kan leva trygga under ditt mäktiga beskydd. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Tröstens Gud, välsignad är du som möter oss i svårigheter och ger oss kraft att stå emot missmod. Bär alla som lider och hjälp oss att finna vila i dig. I Jesu namn. Amen.
Fjärde söndagen efter trettondedagen	O Gud, du som ser att vi är omgivna av nöd och faror, ge oss kraft både till kropp, själ och ande, så att vi med din hjälp kan stå fasta i alla prövningar och övervinna det onda. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Hoppets Gud, om förtvivlan sköljer över oss och vi förlorar fotfästet, ge oss då lugn och kraft. När vi är nära att ge upp, hjälp oss att lita på dig. I Jesu namn. Amen.
Femte söndagen efter trettondedagen	O Gud, du som i trofasthet och mildhet bevarar ditt folk, hjälp oss att alltid söka din vilja, så att vi kan bära frukt som består i evighet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, som låter din sol lysa över både onda och goda, gör oss tålmodiga och vidsynta, så att vi blir ett tecken på din kärlek. I Jesu namn Amen.
Sjätte söndagen efter trettondedagen	O Gud, du som ständigt verkar i våra hjärtan, bevara oss i rättfärdighet och trohet, så att vi gör din vilja och tar emot livet här i tiden och i evigheten som en gåva. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Helige Gud, som alltjämt skapar och ger liv, lär oss att med iver söka din frälsning och i allt ära dig. I Jesu namn. Amen.
Septuagesima	O Gud, du som kallar oss till tjänst i ditt rike, hjälp oss att lita på din barmhärtighet, och låt oss av nåd få ärva det eviga livet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, du som är alla herrars Herre och kallar oss till tjänst i ditt rike, hjälp oss att höra dig och känna igen de uppgifter som du anförtror oss. I Jesu namn. Amen.
Sexagesima eller reformationsdagen	O Gud, du som har givit oss ditt levande ord, Jesus Kristus, ge oss nåd att sätta vår förtröstan och vårt hopp till honom. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Nådens Gud, kom med ditt levande ord som skapar, förvandlar och upprättar. Låt ordet beröra oss och bli till frälsning för Jesu Kristi skull. Amen.

Fastlagssöndagen	O Gud, du som för vår skull lät din Son gå offrets väg, ingjut din kärlek i våra hjärtan, så att vi följer honom och frälsta från syndens nöd får leva i dig för evigt. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, som genom Kristus har försonat världen med dig själv, låt din goda vilja bli synlig för oss. Ge oss kraft att gå lidandets och kärlekens väg. I Jesu namn. Amen.
Askonsdagen	Barmhärtige Gud, du som inte har lust till syndares död utan vill att vi omvänder oss och får leva, ge oss botfärdiga hjärtan så att vi i bön och fasta vandrar korsets väg till påskens glädje. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Kärlekens Gud, som märkt oss med korsets tecken, hjälp oss att i Kristi efterföljd bedja, försaka och leva så att tro och handling förenas. I Jesu namn. Amen.
Första söndagen i fastan	O Gud, du som utgav din Son i oro och ångest och lät honom bli prövad, hjälp oss att följa honom, så att vi i kraften från hans lidande och seger kan motstå ondskans alla angrepp. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, som delar vår ångest och smärta och omsluter oss med kärlek, ge oss tro att hålla ut när prövningar möter och kraft att orka i tider av torka och tomhet. I Jesu namn. Amen.
Andra söndagen i fastan	O Gud, du som ser att vår egen kraft inte räcker mot synd och ondska, hjälp oss att leva fasta i tron på vår frälsare Jesus Kristus, och bli bevarade från allt ont till kropp, själ och ande. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, du möter oss med välsignelse och helar oss när vi söker dig. Gör oss uthålliga i hoppet, hängivna i kärleken och fasta i tron. I Jesu namn. Amen.
Tredje söndagen i fastan	O Gud, du som har all makt i himlen och på jorden, hör våra böner och var vårt beskydd, så att vi, frälsta från mörkrets välde, kan vandra som ljusets barn. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, som är vår tillflykt när olycka och vanmakt drabbar oss, vi ber om vishet, läkedom, mod och styrka att i ditt namn bekämpa det onda och tro på dina möjligheter. I Jesu namn. Amen.
Midfastosöndagen	All godhets Gud, du som ger oss att äta av brödet från himlen, ge oss hunger och törst efter din rättfärdighet, och låt oss leva av din frälsning. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Herre vår Gud, som möter oss i nattvardens måltid, vi tackar dig för att vi får dela bröd och liv med varandra som försoningens och rättvisans tecken i en söndrad värld. I Jesu namn. Amen.
Femte söndagen i fastan	O Gud, du som har all makt i himlen och på jorden, se till ditt folk för vars skull din Son överlämnades i syndares händer och utstod korsets smärta. Ge oss del i den förlossning som han har vunnit. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Försoningens Gud, vi tackar dig som sände din Son för att rädda världen. Av din kärlek lever vi. Omslut oss med barmhärtighet och hjälp oss att ta emot din nåd. I Jesu namn. Amen.
Palmsöndagen	O Gud, som gav oss en förebild i ödmjukhet när du lät din Son bli människa och lida döden på korset, lär oss lydnad för din vilja och låt oss få del i hans uppståndelse. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Evige Gud, vi tackar dig för att din Son blev människa och tog på sig förnedring och lidande ända till döden på korset. Hjälp oss att följa honom i tro och lydnad och låt oss med honom uppstå till evigt liv. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Skärtorsdagen	O Gud, du som gav oss nattvarden som en kärlekens måltid till åminnelse av din Sons offer, låt oss finna liv och kraft i detta mysterium, så att vi rätt förkunnar din Sons död till dess att han kommer. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Kristus, du som samlar din kyrka kring nattvardens bord, förnya Guds förbund med oss. Fördjupa vår tro, ena din församling och sänd oss att tjäna så som du har tjänat. I Guds, den Treeniges namn. Amen.
Långfredagen	Himmelske Fader, du som inte skonat din egen Son utan för vår skull utgivit honom till döden på korset, sänd din Ande i våra hjärtan, så att vi litar på din nåd och får leva i dig för evigt. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Helige Gud, tack för att din Sons död på korset har räddat oss från den eviga döden. När ångest drabbar och vi frågar varför du har övergivit oss, bär oss genom mörkret till ljuset i ditt rike. I Jesu namn. Amen.
Påsknatten	O Gud, du som denna heliga natt lät Kristus vinna seger över döden och öppna porten till det eviga livet, låt oss som i dopet delar hans död och uppståndelse på nytt få del av din Ande, så att vi förnyas och blir din Son lika. Du som med Sonen och den heliga Anden lever och verkar, från evighet till evighet. Amen.	Gud, som låter natten lysa såsom dagen, låt oss få vandra med Jesus Kristus genom död till liv och förvandlas genom hans uppståndelses kraft så att vi kan vittna om att han lever. I Jesu Kristi, den uppståndnes namn. Amen.
Påskdagen	Evige Gud, du som förde ditt folk ut ur slaveriet i Egypten och befallde det att årligen fira påsk, för oss ut ur vår bundenhet och ge oss del av vårt påskalamm Jesus Kristus, som denna dag har segrat över döden och nu med dig och den heliga Anden lever och verkar, från evighet till evighet. Amen.	Helige, starke Gud, vi gläds och jublar inför dig som har uppväckt Kristus från de döda. Tack för att du förnyar världen och ger oss del av det liv som aldrig dör. Fyll oss med uppståndelsens kraft genom Jesus Kristus, som lever och verkar med dig och den heliga Anden i en gudom från evighet till evighet. Amen.
Annandag påsk	O Gud, du som har låtit Kristus vinna seger över döden och öppnat evighetens portar, låt oss i tro hålla fast vid honom, så att vi vandrar på dina vägar och med alla dina heliga får ärva det rike du berett. Du som med honom och den heliga Anden lever och verkar, från evighet till evighet. Amen.	Herre Jesus Kristus, som vandrar vid vår sida, gör våra hjärtan brinnande och öppna våra ögon så att vi känner igen dig. Tack för att du möter oss i skriftens ord och i det brutna brödet. Låt oss glada berätta för andra att du lever. Din är äran i evighet. Amen.
Andra söndagen i påsktiden	Livets Gud, du som skänker oss påskens glädje, låt oss bevara korsets och uppståndelsens evangelium i våra hjärtan, så att vi dagligen dör från synden och uppstår till att leva i dig för evigt. Genom Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet. Amen.	Herre vår Gud, hjälp oss som nu har firat påsk att bevara korsets och uppståndelsens evangelium i våra hjärtan och vittna om det med våra liv. Genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.
Tredje söndagen i påsktiden	O Gud, du som genom din Sons förnedring har upprättat den fallna världen, låt honom vara vår herde, så att vi räddade från den eviga döden får leva i den ständiga glädjen i ditt rike. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre (som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet). Amen.	Barmhärtige Gud, som lät din Son ge sitt liv för oss för att sedan uppstå, låt honom vara vår herde och leda oss genom kamp och fara, till vila, glädje och evigt liv. I Kristi, den uppståndnes namn. Amen.
Fjärde söndagen i påsktiden	O Gud, du som med din sannings ljus leder dem som far vilse in på den rätta vägen, kom med din nåd till alla som bekänner Kristus, så att vi vänder oss från det onda och följer det goda. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre (som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet). Amen.	Gud vår Fader, du som ger oss den glädje som ingen kan ta ifrån oss, och är källan till vår lovsång, för oss på dina vägar till det mål som du har lovat oss och lär oss att älska varandra genom Jesus Kristus. Amen.
Femte söndagen i påsktiden	Kärlekens Gud, du som sände din Son i världen, bevara oss i din kärlek, så att vår glädje blir fullkomlig. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre (som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet). Amen.	Kärlekens Gud, vi tackar dig för att du i dopet gjorde oss till dina. Sänd oss Hjälparen, din heliga Ande till att leda oss in i trons fördolda liv och ut i din kärleks tjänst. I Jesu namn. Amen.
Bönsöndagen	O Gud, du som har lärt oss att be med uppriktiga hjärtan, hör din kyrkas böner, så att vi efter din vilja får vad vi i tro önskar. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre (som lever och verkar med dig och den heliga Anden, en Gud, från evighet till evighet). Amen.	Gud, vår tillflykt och vår starkhet, tack för bönens gåva och möjlighet. Hör vår bön, svara oss i din kärlek, handla med oss efter din vilja. Låt vår bön bli en kamp för det goda och en vila i dig. I Jesu namn. Amen.
Kristi himmelsfärds dag	Himmelske Fader, du som upphöjt din Son, Jesus Kristus, sänd din heliga Ande och samla oss till ett folk som jublar över din frälsning. Du som lever och verkar i en gudom, från evighet till evighet. Amen.	Allsmäktige Gud, som sprängt tidens och rummets gränser och upphöjt Kristus till din högra sida, tack för att han alltid ber för oss. Ge oss genom din heliga Ande kraft att vittna om honom, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Söndagen före pingst	O Gud, du som har upphöjt din ende Son till din härlighet, sänd oss Hjälparen, sanningens Ande, så att vi kan tjäna dig med all vår kraft och av hela vårt hjärta. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre (som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet). Amen.	Gud, som är sanningens Ande, låt din nåd vila över oss och led oss djupare in i livet med dig. Vi ber om lyhördhet och frimodighet. I Jesu namn. Amen
Pingstdagen	O Gud, du som denna dag upplyst dina trognas hjärtan med den heliga Anden, ge oss nåd att ta emot din Andes ledning, så att vi alltid får glädjas över din frälsning. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet. Amen.	Kom Heliga Ande, förnya hela Guds skapelse. Väck lovsång i din kyrka och fyll oss med helig glädje. Du som lever och verkar med Fadern och Sonen från evighet till evighet. Amen.
Annandag pingst	O Gud, du som har givit apostlarna löftet om den heliga Anden, ge ditt folk vad det i tro ber om och önskar, så att vi får del i din frid och frälsning. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre (som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet). Amen.	Helige Gud, låt din Andes vind blåsa över världen med liv och tröst, sanning och frihet. Låt oss, genomströmmade av dig, vittna om Kristus som vår Frälsare. Du som är densamme nu och alltid och i evighet. Amen.
Heligs trefaldighets dag eller missionsdagen	Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och verkar från evighet till evighet. Amen.	Treenige Gud, du är större än vad ord kan utsäga. Av dig och genom dig och till dig är allting. Vi prisar ditt namn. Dig, helige Gud, tillhör all ära. Amen.
Första söndagen efter trefaldighet	O Gud, du som genom dopet låter oss dö och uppstå med Kristus, bevara oss i den nåd du gett oss i dopet, så att vi genom din heliga Ande får vara barn av ljuset. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Livets Gud, tack för att du genom dopet förenar oss med Kristus i hans död och uppståndelse. Hjälp oss att dag för dag leva i vårt dop och mogna i vår tro. I Jesu namn. Amen.
Andra söndagen efter trefaldighet	O Gud, du som kallar oss till ditt rike, ge oss kärlek till din vilja, så att vi med våra liv alltid tjänar dig i glädje. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Jesus Kristus, som inbjuder oss att följa dig, gör oss öppna och beredda så att vi känner igen din kallelse och med förtröstan tar emot det liv som du ger oss i ditt rike nu och i evighet. Amen.
Tredje söndagen efter trefaldighet	O Gud, du som inte upphör att söka dem som gått vilse och leda dem som vunnits av din kärlek, ge oss en sådan tro på vår Frälsare, så att vi alltid älskar och ärar ditt namn. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Kärlekens Gud, som aldrig upphör att söka oss, drag oss upp ur nöd och förtvivlan. Möt oss med din öppna famn och bevara oss i tryggheten hos dig. I Jesu namn. Amen.
Fjärde söndagen efter trefaldighet	Du nådens Gud, som kan döma och upprätta människor, låt oss leva i din kärlek, så att vi förlåter varandra så som du förlåtit oss. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Barmhärtighetens Gud som upprättar och förlåter, befria oss från vår lust att döma och fördöma både oss själva och andra. Låt nådens ord förvandla våra hjärtan och vår värld genom Jesus Kristus. Amen.
Apostladagen	O Gud, du som sände apostlarna att vittna om Jesus Kristus, ge oss kraft att i deras efterföljd förkunna ditt evangelium, så att alla folk får se din frälsning. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Himmelske Fader, som genom apostlarna lät evangelium nå ut i hela världen, ge oss mod att bryta upp och följa Herren Kristus för att med tillit och levande hopp bygga din kyrka. I Jesu namn. Amen.
Sjätte söndagen efter trefaldighet	O kraftens Gud, som ger oss goda gåvor, låt din kärlek fylla våra hjärtan, så att vi älskar dig och det du har skapat. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Helige Gud, som möter oss med ömhet och är oss lika nära som en mor när hon sköter om sitt barn, ge också åt oss den helighet som är barmhärtighet för världen. För Jesu Kristi skull. Amen.
Kristi förklarings dag	Evige Gud, du som lät Kristus bli förklarad med Mose och Elia på det heliga berget, ge oss en sådan tro på honom, att vi som dina barn får del av din härlighet i himlen. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet. Amen.	Evige Gud, som lät din Son bli människa och på förklaringsberget visade hans härlighet, öppna våra ögon så att också vi kan se vem han är och bekänna hans heliga namn, Jesus Kristus. Amen.
Åttonde söndagen efter trefaldighet	O Gud, du som genom din Ande upplyser våra hjärtan, led oss på vår väg genom livet, så att vi alltid tänker och handlar rätt och lever efter din vilja. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, som ensam är sanning, ge oss förmåga att tänka klart, skilja mellan andar och frimodighet att stå upp för ditt namn. Ge oss den kraft vi behöver för Jesu Kristi skull. Amen.
Nionde söndagen efter trefaldighet	Barmhärtige Gud, du som anförtror ditt rike åt svaga människor, ge oss nåd att vilja det du vill och älska dig över allt på jorden, så att vi tjänar dig av hela vårt hjärta. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Livets Gud, som gett oss uppdrag att förvalta din skapelse. Hjälp oss att vårda och värna den med ansvar och vishet, för allt levandes skull. I Jesu namn. Amen.
Tionde söndagen efter trefaldighet	O Gud, din barmhärtighet är ett tecken på din allmakt. Bevara oss i din nåd och kärlek, så att vi håller fast vid dina löften och får del i det himmelska goda. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Enhetens Gud, vi tackar dig för vår församling och för människors olika gåvor. Hjälp oss att leva förenade med Kristus, vända mot världen och öppna för varandra. I Jesu namn. Amen.
Elfte söndagen efter trefaldighet	Evige Gud, du som har all makt och som älskar oss mer än vi förtjänar, omslut oss med din barmhärtighet, så att vi inte endast ser din vilja utan också tjänar dig. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Helige Gud vi ber om ärlighet i vår tro och rättrådighet i våra gärningar. Hjälp oss att göra det goda vi vill så att vår tro och din nåd speglas i våra liv. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Tolfte söndagen efter trefaldighet	O Gud, du som befriat ditt folk, lär oss att bruka frihetens ansvar, så att vi lovsjunger dig, tjänar vår nästa och vårdar din skapelse. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, med hela din skapelse ropar vi efter den frihet som Kristus lovat. Tack för att du låter stumma tala, rätar krökta ryggar, och ger oss hälsa och kraft. Befria oss till kropp och själ genom din heliga Ande, nu och alltid och i evighet. Amen.
Trettonde söndagen efter trefaldighet	Evige Gud, du som uppenbarade din kärlek och blev människa på jorden, stärk vår tro och öka vårt hopp, så att vi fylls av kärlek till den mänsklighet du älskar. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Evige Gud, som tänder vår tro, stärker vårt hopp och formar vår kärlek, lär oss att leva för andra, glädjas med dem som gläder sig, gråta med dem som gråter och att älska utan förbehåll så som du älskar oss. I Jesu namn. Amen.
Fjortonde söndagen efter trefaldighet	Barmhärtige Fader, du som ser vår mänskliga svaghet, ingjut i oss enhetens Ande och samla ditt folk till ett, så att världen kan tro. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre (som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet). Amen.	Gud vår Fader, som i Kristus vill göra oss till ett, väck oss, så att vi inte finner oss i den splittring, som kränker din kärlek och driver bort människor från din kyrka. Led oss allt djupare in i den enhet som du vill ge oss. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Femtonde söndagen efter trefaldighet	O Gud, du som ger liv åt allt skapat, lär oss att alltid först söka ditt rike och din rättfärdighet, så att vi litar på din nåd och av din hand tar emot dina gåvor. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Barmhärtige Gud, när oro och bekymmer får makt över oss, hjälp oss då att vila i dig, skilja mellan stort och smått och lämna framtiden i dina händer. I Jesu namn. Amen.
Sextonde söndagen efter trefaldighet	Evige Gud, du som har liv och död i dina händer, bevara oss i tron på Jesu seger över döden, så att vi når fram till det eviga livet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Evige Gud som är Herre över liv och död, lös oss från ångest och dödsfruktan. Låt oss få leva i Kristi uppståndelses kraft och ge oss del av det liv som aldrig dör, genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.
Sjuttonde söndagen efter trefaldighet	O Gud, du ensam är vårt hopp och vår styrka. Ge oss nåd att göra din vilja, så att vi kan tjäna dig i tanke, ord och handling. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud vår Skapare, allt gott är en gåva från dig. Lär oss att använda allting efter din vilja och inte klamra oss fast vid vårt eget. Fyll våra hjärtan med din kärlek så att den får styra våra liv. I Jesu namn. Amen.
Artonde söndagen efter trefaldighet	Barmhärtige Gud, som ger oss kraft att lyda din vilja, vägled oss med din Ande, så att din kärlek kan växa i våra hjärtan. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Barmhärtige Gud, ge oss fasthet i vår tro, iver att söka din vilja och mod att leva efter den. Hjälp oss att lyda dig mer än människor. I Jesu namn. Amen.
Nittonde söndagen efter trefaldighet	Gud, du som förökar de maktlösas styrka, hjälp oss att i tro hålla fast vid Jesus Kristus, så att vi får del i den kraft som fullkomnas i svaghet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Himmelens och jordens Gud, som vet hur bräckliga vi är, hjälp oss att hålla fast vid dig när vår tillit sviktar. Ge oss en tro som föder livsmod och hopp. Genom Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Tjugonde söndagen efter trefaldighet	Barmhärtige Fader, du som dukar ditt bord för oss, sänd din Ande i våra hjärtan, så att vi delar vårt bröd med vår nästa. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen	Treenige Gud, som är all gemenskaps källa, vi ber till dig för dem som står oss nära. Väck oss till ansvar och omsorg så att vi blir tecken för ditt rike. Din är äran i evighet. Amen

Tjugoförsta söndagen efter trefaldighet	O Gud, du som har satt oss att leva här i världen, låt oss besinna vårt ansvar, så att vi alltid tjänar dig och vår nästa. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud vår Fader, påminn oss om vårt ansvar i samhället och världen. Ge oss vilja och förmåga att verka för bröd och arbete åt alla, för rättvisa, frihet och fred. I Jesu namn. Amen.
Tjugoandra söndagen efter trefaldighet	O Gud, du som vill att alla människor skall bli frälsta, väck oss till insikt om din vilja med vår framtid, så att vi inte går förlorade utan får se din härlighet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, du är som en fader och en moder för oss och samlar dina barn som hönan samlar kycklingarna under sina vingar. Ge oss ömhet och tröst så att vi håller ut i hoppet. I Jesu namn. Amen.
Tjugotredje söndagen efter trefaldighet	O Gud, du som har givit löftet om förlåtelse åt dem som tror på Jesus Kristus, låt våra liv präglas av din kärlek, så att vi lever i din försoning och förlåter dem vi möter. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Nådens Gud, bevara oss i din förlåtelse och försoning och hjälp också oss att ge förlåtelse i överflöd till varandra. I Jesu namn. Amen.
Tjugofjärde söndagen efter trefaldighet	Evige Gud, du har givit din Son all makt i himlen och på jorden. Bevara oss i hans kärlek, så att vi kan stå frimodiga vid hans ankomst. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Evige Gud, som håller vår tid i din händer och som är större än vad vi kan tänka, vi ber dig att bevara oss hos dig så att vår kärlek inte kallnar och vårt hopp inte dör. Genom Jesus Kristus. Amen.
Söndagen före domssöndagen	Helige Gud, som kallar oss till ditt rike, hjälp oss att alltid vaka och bedja, så att vi får gå in i den eviga glädjen. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Herre vår Gud, ge oss kraft att bedja och vaka och att verka för ditt rike så länge det heter "idag". När vår tid är ute, öppna då av nåd porten till den himmelska bröllopssalen. Genom din Son Jesus Kristus. Amen.
Domssöndagen	Evige Gud, som inte vill att någon människa går förlorad, vägled våra hjärtan och tankar med din Ande, så att vi lever efter din vilja med din rättvisa dom för ögonen och sedan får vara hos dig för evigt. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Herre Jesus Kristus, som möter oss redan här i dem som hungrar och lider nöd, och som skall möta oss som vår Frälsare och Konung vid livets och världens slut, till dig ropar vi om barmhärtighet och nåd idag och alla dagar intill tidens ände. Amen.
Kyndelsmässodagen eller jungfru Marie kyrkogångsdag	Evige Gud, du som denna dag lät Jesus bli framburen i templet, låt oss leva förenade med honom, så att vi kan komma inför dig med rena hjärtan. Du som med Sonen och den heliga Anden lever och verkar från evighet till evighet. Amen.	Gud vår Fader, vi tackar dig för Jesus Kristus som återspeglar din härlighet. Öppna våra ögon så att vi med Symeon och Hanna ser ljuset och prisar ditt namn. För Jesu Kristi skull. Amen.
Jungfru Marie bebådelsedag	O Gud, du som sände din ängel med bud till Maria, lär oss av henne att lyssna i tro, så att vi kan prisa dina mäktiga verk. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, som är alltings ursprung, vi tackar dig som utvalt Maria till mor åt världens Frälsare. Fyll oss med din nåd så att vi, liksom hon, säger ja till din heliga vilja. Genom Jesus Kristus, vår herre. Amen.
Midsommardagen	O Gud, som är alltings skapare och vill bevara allt som lever, du som låter oss glädjas över ljuset, sänd din Ande att förnya jordens anlete. I dig är det som vi lever, rör oss och är till. Amen.	Gud, du som föder liv i universum, vi tackar dig för rymdens väldighet, för jordens skönhet, för havens majestät och bergens ro. Låt löftets båge påminna oss om ditt eviga förbund med alla varelser på jorden. I Jesu namn. Amen.
Den helige Johannes döparens dag	O Gud, du som sände Johannes döparen att bereda vägen för Jesus Kristus, styr våra fötter in på fredens väg, så att vi alltid vandrar som ljusets barn. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen	Gud, sänd oss profeter som likt Johannes skärper vår blick för den som lider nöd och upptänder vår vrede över orättfärdighet och hyckleri. Väck vår längtan efter honom som kommer, Jesus Kristus. Amen.
Den helige Mikaels dag	O Gud, som i din vishet sänder änglar som dina tjänare, ge oss här på jorden deras beskydd, så att vi en gång tillsammans med dem kan tillbe dig i himlen. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Himlarnas Gud, som sänder dina heliga änglar till vår hjälp mot ondskans alla makter, ge oss glädje och uthållighet i den goda kampen. I Jesu namn. Amen
Tacksägelsedagen	O Gud, du som inte förtröttas att ge oss goda gåvor, hjälp oss att i tro se dina underbara gärningar, så att vi fylls med tacksamhet och glädje. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	Gud, som har skapat världen, vi tackar dig för arbete och vila, för dag och natt, för människor och djur och för allt det sköna i din värld. Främst tackar vi dig för din största gåva, Jesus Kristus, som omsluter allt med välsignelse. Din är äran i evighet. Amen.
Alla helgons dag	Evige Gud, du som samlar helgonens skara, låt deras förebild väcka oss till ett heligt liv, så att vi inte bara firar deras minne utan också följer dem i tro och goda gärningar. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre, som lever och verkar med dig och den heliga Anden, från evighet till evighet. Amen.	Levande Gud, vi tackar dig för de kvinnor och män som gått före oss i tron och med sina liv vittnat om dig. Låt oss följa deras exempel och tillsammans med dem en gång få stämma in i den stora lovsången inför ditt ansikte. I Jesu namn. Amen.
Söndagen efter alla helgons dag eller alla själars dag	Evige Gud, du som lät Jesus Kristus dö och uppstå för att han skulle vara herre över både levande och döda, ge oss nåd att i tro ta emot honom som vår frälsare, så att vi med honom får gå in i det eviga livet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.	O Gud, som omsluter både levande och döda, till dig sätter vi vårt hopp och ser fram mot den dag då vi ska få möta dig sådan du är. Ge oss del av det liv som aldrig dör. Genom Jesus Kristus, vår Frälsare. Amen.

Läronämndens yttrande 2002:1y Den svenska evangelieboken

Kyrkomötet Ln 2002:1y

Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KsSkr 2002:4 om Den svenska evangelieboken.

Läronämnden uttrycker sin tillfredsställelse över det förslag till ny utgåva av Den svenska evangelieboken som Kyrkostyrelsen framlagt i sin skrivelse till Kyrkomötet. Den har till dels motiverats av den nya bibelöversättningen. Läronämnden anser att textläsningen skall följa den svenska evangelieboken enligt Bibel 2000 (Ln 1999:3y; jfr Mot 2002:138).

Att sammanställa en ny evangeliebok är en grannlaga uppgift, eftersom en sådan bok kommer att utgöra ett av Svenska kyrkans grundläggande dokument. Remissutfallet har på många punkter lett till förbättringar i texturval och böner. Förslaget står i kontinuitet med tidigare evangelieböcker, samtidigt som en rad förändringar gjorts i syfte att låta läsningarna svara mot vår egen tid. Förslaget har förankrats ekumeniskt och flera samfund har för avsikt att använda den nya evangelieboken. Därför menar Läronämnden att det är inte bara är möjligt utan även befogat att tala om Den svenska evangelieboken (jfr Mot 2002:166).

Läronämnden har inget att erinra mot förslagets läromässiga innehåll som helhet, men vill aktualisera några frågor som väckts inte minst genom raden av motioner i ärendet.

Kyrkoåret

Kyrkoårets särskilda rytm är som sig bör bevarad i förslaget. Det finns inga skäl att frångå en sådan allmänkyrklig ordning, som utgör en stor rikedom för Svenska kyrkan (jfr Mot 2002:155).

På en punkt har en större förändring gjorts. Midsommardagen kommer att handla om skapelsen, medan söndagen efter midsommardagen blir Johannes döparens dag. Det finns flera skäl för en sådan förändring. Förslaget innebär att såväl skapelsetemat som Johannes döparens viktiga frälsningshistoriska roll görs rättvisa i läsningar och predikan. Läronämnden konstaterar att en helgdag som särskilt framhäver skapelsen är en nyhet. Förslaget svarar mot den specifika svenska kontexten. En särskild dag för Johannes döparen står i samklang med allmänkyrklig tradition. I anslutning till Mot 2002:119 är det därför motiverat att välja rubriken "Den helige Johannes döparens dag".

Några motioner (Mot 2002:148, 157, 169) förordar att "söndagen före pingst" i stället skall benämnas "sjunde söndagen i påsktiden". Från läromässig synpunkt är båda alternativen möjliga. I Kyrkostyrelsens förslag utgör Kristi himmelsfärdsdag, liksom i nuvarande evangeliebok, en avrundning av påsken och den därpå följande söndagen en förberedelse för pingsten.

Inklusivt språk

Läronämnden har vid flera tillfällen behandlat frågan om det inklusiva språkets betydelse. Detta skedde redan vid 1986 års kyrkomöte, när psalmboken och kyrkohandboken antogs (Ln 1986:1y och 2y). Där framhölls vikten av att finna ett språkbruk som övervinner det manliga språkets dominans och som är mera inklusivt. Läronämnden förutsåg att en medvetenhet om frågans betydelse skulle kunna växa fram som ett resultat av en längre process.

Vid 1993 och 1998 års kyrkomöten följde Läronämnden upp detta ställningstagande och framhävde i sina yttranden (Ln 1993:9y och Ln 1998:10y) vikten av att arbetet med ett inklusivt språk fortsätter. Perspektivet vidgades här till att gälla olika former av exkluderande språk.

Läronämnden finner att föreliggande förslag till evangeliebok är ett uttryck för att processen fortgår samtidigt som insikten om att frågan är komplex och att det inte finns några enkla lösningar ökat. Läronämnden menar att det är riktigt att inte företa ändringar i själva bibeltexten och understryker förkunnelsens betydelse för att skapa klarhet. Ökningen av antalet texter om och med kvinnor är ett framsteg. Likaså är det en god utveckling att bönerna tillsammans vidgar perspektiven genom variationsrikedom i tilltal och metaforer. Det innebär att bilden av Gud kan tecknas olika. Förekomsten av en bön där Gud liknas enbart vid en moder, skiljer sig principiellt inte från alla de böner där Gud liknas enbart vid en fader (jfr Mot 2002:152). Variationen främjar inklusiviteten.

Psaltaren

Läronämnden välkomnar att psaltarpsalmer införts i evangelieboken. Kyrkostyrelsen reflekterar i skrivelsen över möjligheten att byta ut den gammaltestamentliga texten mot psaltarpsalmen och predika över den. Läronämnden menar att detta i så fall inte bör ske i en sådan omfattning att det går ut över de berättande gammaltestamentliga texterna.

Apokryferna

I evangelisk luthersk tradition finns inga läromässiga hinder mot att hämta texter ur de gammaltestamentliga apokryferna. Historiskt sett har de varit betydelsefulla för den folkliga fromheten och de har också använts för predikan. De återfanns i våra bibelutgåvor fram till 1800-talets början. Bibel 2000 markerar därför en återgång till den äldre ordningen. Samtidigt rör det sig om texter som återfinns i bibelböckernas periferi. Kanons omfång har alltid varit en öppen fråga i Svenska kyrkans tradition. För den reformatoriska bibelsynen är frågan om gränserna underordnad frågan om Skriftens centrum.

Texturval

Läronämnden ställer sig positiv till det urval av texter som gjorts. De speglar en mångfald av perspektiv och motsvarar också de förväntningar som kommit till uttryck i remissvaren. I ett flertal motioner föreslås andra texter. Läronämnden finner emellertid inte att förslagen skulle innebära några väsentliga förbättringar. Detta gäller exempelvis för texterna på tjugonde söndagen efter trefaldighet, som i förslaget har rubriken "Att leva tillsammans" (jfr Mot 2002:123, 143, 170). Den nya rubriken liksom texturvalet öppnar för flera perspektiv än tidigare, då rubriken var "Våra hem". Även de nya texterna gör det möjligt att aktualisera äktenskapet i predikan. I texturvalet finns en kontinuitet med tidigare evangeliebok.

I förslaget har variationsrikedom och mångfald eftersträvats, vilket under påsktiden markeras av de olika serierna. Långfredagens episteltexter är emellertid samtliga hämtade från Hebréerbrevet. Detta kan möjligen innebära att offermotivet, såsom det framställs i detta brev, får utgöra den enda tolkningsnyckeln till de olika evangelieberättelserna, varför man kan överväga att göra ett delvis annat val av episteltexter.

Böner

Läronämnden anser att Kyrkostyrelsens förslag till böner är väl genomarbetat. Det har en tillfredsställande språklig bredd och i många fall ett existentiellt djup. Läronämnden noterar också med tillfredsställelse att flera böner från 1983 års evangeliebok efter remissbehandlingen har återkommit i detta förslag.

Flera motioner (Mot 2002:136, 167 och 168) aktualiserar frågor om bönernas begynnelser och avslutningar. Från läromässig synpunkt är inte några förändringar påkallade, men förändringar på några punkter skulle säkert kunna understryka bönens karaktär av personligt tilltal och gudsbildens rikedom.

Rubriker

Läronämnden finner ordningen med rubriker god. Dessa täcker en hel söndags texter och binder dem samman på ett annat sätt än ett enstaka bibelord (jfr Mot 2002:160, 165). Tillsammans anger rubrikerna kyrkoårets rytm. I några fall har rubrikerna bytts ut med goda skäl. Ytterligare några rubriker borde ändras:

- Rubriken på trettondedag jul, "Världens ljus", tillvaratar inte epifaniekaraktären och ligger för nära rubriken för kyndelsmässodagen, "Uppenbarelsens ljus". I en motion ges ett förslag (Mot 2002:158), men saken behöver övervägas.

- Domssöndagen skulle med fördel kunna ha tilläggsrubriken "Kristus konungens dag" (jfr Mot 2002:120).

- Kristi förklarings dag bör emellertid behålla sin rubrik. I en motion föreslås "Kristi förvandling dag" (Mot 2002:145). Motiveringen skulle kunna vara att texterna innehåller orden "där förvandlades han inför dem" (Matt 17:2; Mark 9:2). Utan tillägget "inför dem" blir emellertid ordet "förvandling" svårtolkat och riskerar att leda vilse. Lärjungarnas förståelse av Jesu person och hans härlighet tillvaratas bättre av ordet "förklaring".

Sammanfattningsvis menar Läronämnden att förslaget till ny evangeliebok kan antas.

Uppsala den 3 september 2002

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Carl Axel Aurelius

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén*, Fredrik Lindström, Björn Skogar*, Cristina Grenholm.

* Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.

Särskilt yttrande av biskop Ragnar Persenius

Det är glädjande att Gamla testamentets apokryfer finns med i Bibel 2000 med tanke på den betydelse de har haft i fromhetslivet genom seklerna. Jag delar Läronämndens bedömning att det inte finns några direkta läromässiga hinder att ta med de föreslagna fem apokryfa texterna i den nya evangelieboken. Enligt en evangelisk-luthersk syn på Bibeln bör ju innehållsfrågan - vad texterna driver - tillmätas avgörande betydelse. Men jag är ändå tveksam till att välja just apokryfa texter till evangelieboken.

Nyordningen att införa dessa texter kan nämligen i förlängningen få konsekvenser med läroimplikationer om den ger och förstärker intrycket, att apokryferna principiellt är likställda med övriga bibelböcker. Kanonbegreppet är förvisso inte formellt entydigt men faktum kvarstår att apokryferna av kyrkan inte erkänts som likställda.

Bibeln har - utifrån sitt centrum - en normerande roll för kyrkans tro, bekännelse och lära. Att besluta om en evangeliebok innebär alltid att göra ett urval bland bibeltexterna. Det bör göras så att man undviker att i förlängningen tilldela apokryferna en normerande roll eller relativisera de mer erkända bibliska böckerna i detta avseende.

Kyrkorättsutskottets yttrande

2002:2y

Ändringar i 28 kap. kyrkoordningen

Till Gudstjänstutskottet

Kyrkorättsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Gudstjänstutskottets förslag till ändringar i 28 kap. 1 § kyrkoordningen med anledning av Kyrkostyrelsens skrivelse Den svenska evangelieboken (KsSkr 2002:4).

Kyrkorättsutskottet konstaterar att i den version som utskottet har fått att yttra sig över har de asterisker som finns i den nuvarande lydelsen av motsvarande bestämmelser i kyrkoordningen fallit bort. Sådana markeringar, som anger att de söndagar som markerats utgår om en annan allmän helgdag infaller samtidigt, bör dock finnas med även i utskottets förslag.

Inte heller finns det någon regel om ikraftträdande i det förslag som har remitterats medan en sådan finns i Kyrkostyrelsens skrivelse. Kyrkorättsutskottet överlämnar till Gudstjänstutskottet att formulera en sådan utifrån vad Gudstjänstutskottet i sak har avsett.

Uppsala den 20 september 2002.

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Maria Lundqvist Norling

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Kristina Lejdström, Mari Lönnerblad, Jan-Erik Forsberg, Lennart Andersson, Benny Jönsson, Gunnar Sibbmark, Stig-Göran Fransson, Inger Lif, Alvar Gahm, Inger Dafgård, Lennart Tildemyr, Margareta Börjesson, Ulla Eriksson.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggning.

Läronämndens yttrande 2002:11y Den svenska evangelieboken

Kyrkomötet Ln 2002:11y

Läronämnden har granskat det förslag till ny evangeliebok som nu läggs fram (KsSkr 2002:4) och välkomnar de förändringar som skett i utskottsarbetet. För övrigt hänvisar Läronämnden till sitt tidigare yttrande, men vill med anledning av utskottets förslag kring dagens bön understryka dess funktion att i bönens form vara en ingång till dagens texter. Till skillnad från kyrkans förbön skall dagens bön tydliggöra den aktuella söndagens tema och samtidigt binda samman vår gudstjänst med andras och med historien.

Läronämnden menar därför att avvikelser från de i evangelieboken angivna bönerna bör ske med stor restriktivitet.

Uppsala den 23 oktober 2002

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Bo Larsson

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Esbjörn Hagberg, biskop Tony Guldbrandzén, biskop Hans Stiglund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Curt Forsbring, Edgar Almén, Bengt Gustafsson, Ann-Catrin Jarl, Jesper Svartvik, Cristina