Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2002:1
Särskild utjämningsavgift
|
Kyrkomötet
EE 2002:1
|
Sammanfattning
Betänkandet behandlar Kyrkostyrelsens skrivelse till Kyrkomötet 2002:6 Särskild utjämningsavgift samt motion 2002:46 av Gösta Äng m.fl. om utjämningssystemet och den särskilda utjämningsavgiften. Skrivelsen är Kyrkostyrelsens svar på uppdraget från 2001 års kyrkomöte att utvärdera och analysera den särskilda utjämningsavgiften. I motionen föreslås att prästlönetillgångarnas avkastning i sin helhet skall gå till församlingarna. Utskottet föreslår att Kyrkomötet lägger skrivelsen till handlingarna och att Kyrkomötet avslår motionen.
Förslag till beslut
Utskottet föreslår Kyrkomötet
1. att lägga Kyrkostyrelsens skrivelse 2002:6 Särskild utjämningsavgift till handlingarna
2. att avslå motion 2002:46.
Redogörelse för ärendet
Skrivelse
Till utskottet har för beredning hänvisats Kyrkostyrelsens skrivelse till Kyrkomötet 2002:6 Särskild utjämningsavgift.
2001 års kyrkomöte uppdrog åt Kyrkostyrelsen att utvärdera och analysera den särskilda utjämningsavgiften. En delrapport skulle enligt Kyrkomötets beslut lämnas till 2002 års Kyrkomöte. Kyrkostyrelsen uppdrog åt en expertgrupp att genomföra utredningen. Gruppens rapport har bilagts skrivelsen.
Rapporten innehåller följande delar:
1. Uppdrag
2. Inledning och disposition
3. Regelsystem som omfattar prästlönetillgångarna
4. Kyrkofondens styrelses beslut om nya beräkningsgrunder
5. Kritik som riktats mot Kyrkofondens styrelses beslut
6. Analys
Rapporten behandlar inte den kritik som riktats mot bestämmelserna i kyrkoordningen om rätten att besluta om beräkningsgrunden för särskild utjämningsavgift då den uppgiften åligger den av Kyrkostyrelsen tillsatta utredningen. Denna rapport inriktas på en analys av de beräkningsgrunder som Kyrkofondens styrelse beslutat om.
Beräkningsgrunderna analyseras utifrån tre perspektiv: avkastningsperspektiv, förvaltningsperspektiv och perspektivet utdelning kontra tillväxt.
Rapporten konstaterar att det finns tolkningsmöjligheter vad gäller avkastningsbegreppet. Det andra perspektivet innehåller ett resonemang kring frågan om de av Kyrkofondens styrelse beslutade beräkningsgrunderna inkräktar på stiftens förvaltningsansvar då beräkningsgrunderna kan anses utgöra ett slags förvaltningsdirektiv. Rapporten konstaterar att det i viss mån kan förhålla sig så, men menar att beslutet varit känt för Kyrkomötet. I fråga om innehållet menar expertgruppens majoritet att Kyrkofondens styrelse har haft rätt att besluta som den gjort.
Kyrkostyrelsen föreslår Kyrkomötet att besluta
att med godkännande lägga skrivelsen till handlingarna.
Motion
I motion 2002:46 av Gösta Äng m. fl. om utjämningssystemet och den särskilda utjämningsavgiften föreslås
att Kyrkomötet beslutar att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att medelst justering av kyrkoordningen eller genom annat förfarande föreslå Kyrkomötet besluta att hela prästlönetillgångarnas årliga nettoavkastning återgår till stiftens församlingar efter deras andelstal.
Motionen handlar främst om prästlönetillgångarna men anknyter också till variationer i kyrkoavgiftens storlek i olika delar av landet. Eftersom prästlönetillgångarna i många fall är donationer från församlingsbor som önskat att de efterlämnade medlen och fastigheternas avkastning skall tillfalla sockenkyrkan och församlingen, menar motionärerna att hela nettoavkastningen från prästlönetillgångarna borde gå tillbaka till församlingarna. De aktuella församlingarna tvingas ofta enligt motionärerna ta in en jämförelsevis hög kyrkoavgift för att kunna upprätthålla sin församlingsverksamhet.
Utskottet
Bakgrund
I den i skrivelsen bilagda rapporten (KsSkr 2002:6) framgår att avkastningen från prästlönetillgångarna från början av 1900-talet tagits i anspråk inte bara för underhåll åt prästen i pastoratet i fråga utan också för utjämning mellan olika pastorat, och att utjämningen på senare tid tagit formen av en särskild avgift till det kyrkliga utjämningssystemet (s. 4).
I 9 § lagen om Svenska kyrkan sägs om kyrklig egendom:
Prästlönetillgångarna skall förvaltas av Svenska kyrkan såsom självständiga förmögenheter.
I 10 § lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan regleras den egendom som utgör prästlönetillgångarna. Vidare regleras deras ställning som självständiga förmögenheter:
De utgör särskilda rättssubjekt som får förvärva rättigheter och ta på sig skyldigheter samt föra talan vid domstol och andra myndigheter. För ett sådant rättssubjekts skyldigheter svarar endast dess tillgångar. Prästlönefastigheter och prästlönefonder skall ägas av dessa rättssubjekt.
Där fastställs vidare, att högst hälften av egendomens avkastning får användas för andra kyrkliga ändamål än den församling eller samfällighet som enligt kyrkolagen hade rätt till andel av avkastningen.
I 44 kap. 4 och 5 §§ kyrkoordningen finns bestämmelserna om särskild utjämningsavgift, om dess storlek som skall vara 50 procent av nettovinsten på förvaltningen av prästlönetillgångarna, om hur vinsten beräknas och om Kyrkofondens styrelses befogenheter. I motiveringarna till kyrkoordningen (CsSkr 1999:3) står angående riktlinjer:
De riktlinjer för kapitalförvaltningen som Kyrkofondens styrelse kan besluta är mot denna bakgrund endast sådana som utgör förtydliganden och kompletteringar till det som Kyrkomötet har bestämt.
Frågan om hur beräkningsgrunden för den särskilda utjämningsavgiften avgörs behandlades under Kyrkomötet år 2000. En av motionerna (2000:35) handlade om församlingarnas del i avkastningen. Ekonomi- och egendomsutskottet ansåg att det skulle vara förhastat att då föreslå ändringar i kyrkoordningens bestämmelser med hänvisning till den av Kyrkostyrelsen aviserade utvärderingen och översynen av utjämningssystemet.
Vid 2001 års kyrkomöte uttryckte Ekonomi- och egendomsutskottet sin besvikelse över att utvärderingen inte hade kommit till stånd. Utskottet nämnde särskilt oenigheten kring avkastningsdefinitionen och de problem som följer därav. Kyrkomötet beslutade att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att genomföra en utvärdering och analys av den särskilda utjämningsavgiften med delrapport till 2002 års kyrkomöte.
Hearing
I samband med behandlingen av ärendet har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till generalsekreteraren Leni Björklund och rättschefen Lars Friedner.
Överväganden
Utskottet har tagit del av Kyrkostyrelsens skrivelse men anser att de problem som Ekonomi- och egendomsutskottet påtalade i sitt betänkande under förra årets kyrkomöte (EE 2001:3) kvarstår. Samarbetet mellan å ena sidan Kyrkostyrelsen och Kyrkofondens styrelse och å andra sidan stiftens egendomsnämnder har fortfarande allvarliga brister. En gemensam avkastningsdefinition saknas med allt vad det leder till. Utskottet vill också påminna om att även stiftsstyrelsers och församlingars behov av delaktighet i arbetet kring den aktuella problematiken lyftes fram i betänkandet EE 2001:3.
Utskottet erfar att Kyrkostyrelsens skrivelse för många som är involverade i frågan på stiftsnivå varit en besvikelse. Både expertgruppens sammansättning med alltför få oberoende ledamöter och dess arbetssätt har kritiserats. Utskottet konstaterar att det finns motstridiga intressen och understryker därför vikten av att Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse och stiftens egendomsnämnder tillsammans försöker lösa problemen. Utskottet förväntar sig en rapport från sådana överläggningar till nästa års kyrkomöte.
Uppsala den 20 september 2002
På Ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Reidar Gustafsson
Närvarande: Reidar Gustafsson, ordförande, Ann-Marie Hallin, Leif Nilsson, Inga-Lisa Eklundh, Sigvard Olsson, Bengt Berg, Peter Hemminger, Gösta Äng, Ingemar Öberg, Ingrid Smittsarve, Christer Mohlin, Erling Öhman, Fredrik Sandström, Åke Bendix och Ingvar Eriksson.
Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggning.
Reservation
av Gösta Äng och Ingemar Öberg som anser att punkt 2 i utskottets förslag borde ha följande lydelse:
2. att bifalla motion 2002:46.
