3 Ändringar i bestämmelserna om kyrkobokföring och andra register

3.1 Bakgrund

Personuppgiftslagen (SFS 1998:204) trädde i kraft den 24 oktober 1998. Den ersatte datalagen (1973:289). Datalagen har dock fortsatt att gälla övergångsvis för sådan behandling av personuppgifter som har påbörjats före den 24 oktober 1998 och där ändamålet med behandlingen har varit oförändrat. Även föreskrifter som har meddelats med stöd av datalagen har fortsatt att gälla övergångsvis, t.ex. Datainspektionens föreskrifter för församlingsregister och ministerialböcker i Svenska kyrkans verksamhet (DIFS 1995:3).

De register som räknas upp i 56 kap. 1 § kyrkoordningen är samtliga sådana som fanns redan före den 24 oktober 1998. Svenska kyrkans centralstyrelse framförde i sin skrivelse till 1999 års kyrkomöte med förslag till kyrkoordning (CsSkr 1999:3), som sin uppfattning att kyrkans register torde vara sådana att de skulle fortsätta att omfattas av datalagen och äldre föreskrifter även efter relationsändringen. Att så var fallet bekräftades senare av Datainspektionen.

3.2 Överväganden och förslag

Kyrkostyrelsens förslag: Bestämmelsen i 56 kap. 27 § kyrkoordningen om den registeransvariges skyldigheter enligt datalagen upphävs. Hänvisningen i 56 kap. 29 § kyrkoordningen till datalagens föreskrift om registerutdrag, ändras till att avse motsvarande bestämmelse i personuppgiftslagen. Sistnämnda bestämmelse och 56 kap. 28 § kyrkoordningen anpassas språkligt till lagens terminologi.

Skälen för Kyrkostyrelsens förslag: Övergångstiden för datalagens och de äldre föreskrifternas tillämpning löper ut den 30 september 2001. Därefter gäller enbart personuppgiftslagen. Det är därför nödvändigt att anpassa kyrkoordningens bestämmelser om dataregister till personuppgiftslagens ikraftträdande. Vi föreslår som ett led i detta att bestämmelsen i 56 kap. 27 § kyrkoordningen, som hänvisar till den registeransvariges skyldigheter enligt datalagen, upphävs. Någon motsvarande bestämmelse som i stället hänvisar till personuppgiftslagen kan inte anses nödvändig. En sådan bestämmelse skulle även kunna vara missvisande eftersom lagen innehåller betydligt fler skyldigheter för den som är personuppgiftsansvarig än som är aktuella i detta sammanhang. För alla som behandlar personuppgifter i register gäller förstås lagen i sin helhet.

I stället kan de efterföljande bestämmelserna om att det skall fattas skriftliga beslut om avslag lämpligen kompletteras med hänvisningar till personuppgiftslagen. Vi föreslår därför att nuvarande 56 kap. 28 och 29 §§ kyrkoordningen ändras så att där hänvisas till personuppgiftslagen i stället för till datalagen. Vidare bör terminologin i de aktuella bestämmelserna anpassas till personuppgiftslagen.

Några ytterligare ändringar i kyrkoordningen till följd av att personuppgiftslagen blir tillämplig på kyrkans register är enligt vår mening inte nödvändiga för närvarande. Det kan dock nämnas i sammanhanget att Kyrkostyrelsen avser att göra en allmän översyn av de register som förs inom Svenska kyrkan på nationell nivå, där frågor om bl.a. ändamål, registeransvar, informationsskyldighet m.m. kommer att belysas utifrån de krav som personuppgiftslagen ställer. Det är också troligt att samråd kommer att ske med Datainspektionen för att få klarhet i vissa tolkningsfrågor. I den mån den översynen visar på ytterligare behov av korrigeringar i kyrkoordningen, avser Kyrkostyrelsen att återkomma till Kyrkomötet om detta.